Sökresultat:
242 Uppsatser om Samhällsförändringar - Sida 1 av 17
?Ett samh?lle utan kultur ? p? riktigt, vad finns kvar?? En kvalitativ fallstudie som unders?ker hur projektifiering p?verkar kulturella initiativ och deras f?rm?ga att skapa varaktig samh?llsf?r?ndring
Syfte: Att unders?ka hur projektifiering p?verkar kulturella initiativ och deras f?rm?ga att skapa varaktig samh?llsf?r?ndring. Studien belyser de utmaningar och m?jligheter som uppst?r n?r kulturella akt?rer navigerar i en projektbaserad sf?r. Teori: Studien utg?r fr?n Standings (2011) teori om prekaritet samt institutionell teori.
...sen jag var liten har jag tagit del av speciellt min mammas v?rderingar. En kvalitativ intervjustudie om gymnasiekillars kunskapsbekr?ftelse
Forskare och medier larmar om att allt fler m?nniskor drabbas av kunskapsresistens, vilket inneb?r att ha en ovilja att ta till sig etablerad kunskap. Detta ben?mns som ett hot mot det demokratiska samh?llet och det g?r att se hur fenomenet igenk?nns bland kontroversiella fr?gor. I ljuset av detta har jag gjort en kvalitativ intervjustudie f?r att ta reda p? hur unga m?n bekr?ftar sin kunskap med avseende p? tre omtvistade fr?gor som har en plats inom samh?llskunskapsundervisningen; klimatf?r?ndringarna, vaccin och migration.
SPR?K I F?R?NDRING - En analys av spr?kanpassning i japanska.
Syfte: Att analysera anv?ndningen av l?nord i japanska genom en studie av utvalda ord i
Sanseid?s ?rliga lista ?ver nya ord mellan 2015 och 2024. Fokus ligger p? att
analysera varf?r och hur dessa l?nord anv?nds.
Teori: Trendande l?nord i det japanska spr?ket reflekterar aktuella samh?llsfr?gor och
v?rderingar, vilket g?r dem till en indikator p? hur dessa fenomen p?verkar spr?ket
och det japanska samh?llet.
Metod: Kvantitativ analys anv?nds f?r att identifiera trender i l?nordens f?rekomst och
ursprung i Sanseid?s listor. Kvalitativ analys unders?ker l?nordens samh?lleliga och
kulturella funktion, med hj?lp av nyhetsartiklar.
Resultat: L?norden som analyserades djupare gav en unik bild som ger en b?ttre f?rst?else av
hur Japan ser ut och fungerar..
So?kmotoroptimering och internetmarknadsfo?ring
So?kmotoroptimering eller SEO (Search Engine Optimization), har blivit enmycket viktig del na?r det ga?ller att profilera sig online. Det som avses medso?kmotoroptimering a?r att go?ra fo?ra?ndringar pa? en webbsida sa? att denplaceras ho?gre upp bland resultaten hos so?kmotorerna, och pa? ett sa?dant sa?ttfa?r en sto?rre exponering. Na?r man fo?rso?ker go?ra fo?ra?ndringar pa? en sida sa?kan man dela in fo?ra?ndringar i ?pa?? och ?utanfo?r? webbsidan, on och off-site.Fo?ra?ndringar ?on-site? betyder dels att man go?r fo?ra?ndringar i html koden ochdels att man fo?rso?ker go?ra sidan sa? anva?ndarva?nlig som mo?jligt.
Revisorns roll inom ekonomisk brottslighet: En analys av f?rv?ntningsgapet och revisorns f?rpliktelser
Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.
Det b?rjar med skojbr?k. Ett utvecklingsarbete som belyser problematiken med negativa mansnormer och att arbeta normmedvetet.
M?ns v?ld ?r ett samh?llsproblem d?r m?n ?r ?verrepresenterade i v?ldsbrott. Genom att utmana
sn?va k?nsroller och negativa mansnormer kan skolan bidra till att bryta strukturer som ligger
till grund f?r v?ld i samh?llet Syftet med detta utvecklingsarbete ?r att unders?ka om ett
normmedvetet arbete kan bryta negativa k?nsnormer och maktstrukturer i skolmilj?n samt
fr?mja elevernas normkritiska reflektion. Arbetet genomf?rdes p? tv? fritidshem med elever i
?rskurs 2 och 3, d?r teorin om hegemonisk maskulinitet och identitet anv?ndes f?r att f?rst?
normernas p?verkan.
L?NGTAN TILL HAVET: En etnografisk studie om m?nniskors relationer med havet
M?nniskans dominans ?ver naturen har kommit att leda till stora klimatkriser som utg?r konsekvenser f?r hela v?rlden. Klimatkriser och klimathot som p?verkar havet, ?r av stor betydelse f?r alla som bor p? planeten eftersom havet t?cker 70% av jordens yta. Samtidigt som forskare f?rs?ker deklarera hur antropocena klimatf?r?ndringar ?ver v?rlden m?ste stoppas, visar den danske antropologen Cecilie Rubow (2022) genom etnografisk forskning hur m?nniskor har en uttrycklig ?nskan, ett slags beg?r att ?terkomma till havet p? olika s?tt.
Att arbeta med hypertonipatienter. N?r livsstilen kr?ver f?r?ndringar
SAMMANFATTNING
BAKGRUND
Levnadsvanor som innefattar p?verkningsbara riskfaktorer s?som ?verkonsumtion av alkohol, r?kning, motionsvanor och matvanor samt negativ stress leder till bland annat hypertoni. Hj?rt-k?rlsjukdomarna ?r idag den vanligaste d?dsorsaken i v?stv?rlden. Sjuksk?terskan har en viktig roll i det h?lsofr?mjande arbetet.
Ledarskapets p?verkan p? h?llbarhetsarbete. En studie om ledarskapets p?verkan p? h?llbarhetsarbetet i svenska kommuner
I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.
?Det ?r ju inte som det var f?rr?. En fallstudie om hur ett f?retags organisationskultur p?verkas av f?r?ndringar
Syftet med studien ?r att unders?ka och ?ka f?rst?elsen f?r hur ett f?retags organisationskultur uppr?tth?lls under f?r?ndringar. F?r att uppfylla syftet valdes studiens teoretiska referensram som best?r av definitioner och teorier fokuserade p? organisationskultur, ledarskap och organisationskultur, f?r?ndringsarbete samt f?r?ndringsprocesser. Den empiriska datasom studien baseras p? har samlats in genom kvalitativa intervjuer med produktionsmedarbetare och produktionschefer p? detvalda fallf?retaget.
F?ljsamhet till livsstilsf?r?ndringar efter hj?rtinfarkt hos kvinnor och m?n
Bakgrund: Hj?rt- och k?rlsjukdom ?r den vanligaste orsaken till sjukdom och f?rtidig d?d i
hela v?rlden. Studier visar att bibeh?llen livsstilsf?r?ndring efter hj?rtinfarkt minskar risken
f?r ?terinsjuknande och d?d. F?ljsamhet till sekund?rprevention efter hj?rtinfarkt ?r associerat
med b?ttre ?verlevnad p? l?ng sikt.
PATIENTERS ERFARENHETER AV LIVSSTILSF?R?NDRINGAR I SAMBAND MED PREDIABETES En litteraturstudie
Bakgrund: Prediabetes ?r ett tillst?nd med f?rh?jda blodsockerniv?er som ?nnu inte n?r
gr?nsen f?r typ 2-diabetes (T2D). Det betraktas som ett f?rstadium till diabetes och ?r ofta
symptomfri, vilket g?r att m?nga lever ovetande om risken. Tillst?ndet har en stark koppling
till insulinresistens och p?verkas av b?de ?rftliga och livsstilsrelaterade faktorer som ?vervikt,
fysisk inaktivitet och oh?lsosamma kostvanor.
L?rar-f?r?ldrarelationen ur ett l?rarperspektiv En kvalitativ studie om samh?llskunskapsl?rares uppfattningar om relationen till f?r?ldrar p? mellan- och h?gstadiet i socioekonomiskt utsatta omr?den
L?rare f?rv?ntas ha en god samverkan med f?r?ldrar. Forskningen st?djer id?n om en god
l?rar-f?r?ldrarelation, d? den gynnar barnens utveckling i skolan. Denna studie lyfter l?rarnas
perspektiv p? relationen utifr?n olika principer p? hur relationen b?r se ut.
Coops egna ma?rkesvaror : en uppdatering av varukraven
Coop Sverige inga?r i ett nordiskt inko?pssamarbete fo?r sina egna ma?rkesvaruprodukter (EMV), Coop Trading. Na?sta a?r, 2012, bryter man sig ur detta samarbete och av den anledningen vill Coop Sverige se o?ver varukraven fo?r sina EMV-produkter.
Coop har som ma?lsa?ttning att vara det ledande och mest innovativa detaljhandelsfo?retaget och branschens fra?msta spra?kro?r och inspirationska?lla fo?r ha?llbar konsumtion.
"Man måste kunna argumentera för den äldres behov" : En studie om biståndshandläggares utmaningar och dilemman i bedömningen av de äldres behov av vård- och omsorgsboende
Syftet med uppsatsen a?r att o?ka kunskapen om bista?ndshandla?ggares erfarenheter av utredningar av insatsen va?rd- och omsorgsboende fo?r a?ldre. Bista?ndshandla?ggningen inom a?ldreomsorgen i Stockholms stad har genomga?tt flera fo?ra?ndringar de senaste a?ren. De fo?ra?ndringar vi koncentrerat oss pa? att studera, a?r info?randet av kartla?ggnings- och bedo?mningsinstrumentet som bista?ndshandla?ggarna anva?nder fo?r att utreda a?ldres anso?kningar om va?rd- och omsorgsboende enligt socialtja?nstlagen 4 kap.