Syftet med studien Àr att ur ett livsvÀrldsfenomenologiskt perspektiv belysa hur tioförskollÀrare beskriver vilka erfarenheter de har av att arbeta med det nya kapitlet i lÀroplanen, Uppföljning, utvÀrdering och utveckling, samt hur nya erfarenheter i samband med kompetensutbildning kring pedagogisk dokumentation utvecklas.I bakgrunden beskrivs tidigare forskning samt rapporter frÄn Skolinspektionen och Skolverket kring kvalité, dokumentation och handledning. Som datainsamlingsmetod anvÀnds den kvalitativa intervjun.Materialet har sammanstÀllts och tematiserats utifrÄn de teman som intervjuerna innehöll. I resultatet presenteras olika möjlighetshorisonter under processen med att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation. Med möjlighetshorisont menas i den hÀr studien varje enskild förskollÀrares verklighet nÀr intervjun Àger rum. Dessa horisonter benÀmns i studien nuet, framtiden och verkligheten, dÀr nuet Àr intervjun före kompetensutbildningen, framtiden nÀr utbildningen genomförts och verkligheten nÀrprocessen i arbetslaget har startat..

Studien tittar pÄ betydelsen av jordbruk för utveckling. DÀrefter fortsÀtter studien att titta pÄ hur jordbrukets roll i Kambodja ser ut och finns det andra sÀtt som bÀttre lÀmpar sig för att Kambodja ska nÄ utveckling. Vi har lagt speciellt fokus pÄ risodlingens roll som inkomst aktivitet. För att hitta svaren pÄ frÄgorna tittar vi pÄ tvÄ olika aspekter, economic development samt livelihood approaches. Economic development ser jordbrukets roll som en central del i utveckling av industri medan livelihood ser att det finns mer komplexa mönster i verkligheten att beakta för att utveckla ett land.

Att utveckla hÄllbart innefattar att behoven hos den nuvarande generationen möts utan att Àventyra framtida generationers möjligheter. En integrerad syn pÄ hÄllbarhet Àr viktig eftersom de tre dimensionerna (ekologisk, ekonomisk och social) Àr förbundna med varandra. SamhÀllet stÀller krav pÄ arbete kring hÄllbarhetsfrÄgor och att företag tar ansvar för sina organisationer. Offentliga upphandlingar innehÄller krav pÄ att företag kommunicera sitt arbete kring hÄllbar utveckling. Studien visar pÄ att IT- företag kÀnner denna press och de arbetar stÀndigt med att förbÀttra sÀttet de kommunicerar och presenterar arbetet kring hÄllbarhet.

För att ha möjlighet att anvÀnda lastfartyg mÄste det finnas hamnar. Hamnens uppgift Àr att vara den sammankopplade lÀnken mellan sjötransporter och landtransporter. Syftet med denna studie Àr att titta pÄ svenska hamnar och belysa de faktorer som pÄverkar hamnarnas utveckling. Med en ökad global handel och effektivare transporter Àr det viktigt att hamnen följer med i den utveckling som sker.Denna kvalitativa studie handlar om GÀvle Hamns och Stockholms Hamns utveckling. Dessa skiljer sig Ät dÄ GÀvle Hamn utvecklar godstrafiken och Stockholms Hamn i huvudsak utvecklar passagerartrafiken.

Bakgrund och problembeskrivning: Nutida leverant?rskedjor som str?cker sig ?ver flera l?nder och industrier, har blivit alltmer komplexa och kr?ver integrering av ekologiska och sociala ?verv?ganden. En viktig aspekt vid den integreringen ?r transparent kommunikation av h?llbarhetsinsatser och prestanda, vilket ?r avg?rande f?r f?retags ?verlevnad. Teknologiska innovationer som blockchain-tekniken utforskas som potentiella l?sningar f?r att f?rb?ttra sp?rbarhet och transparens i leverant?rskedjor, vilket kan m?ta intressenternas krav samt gynna f?retaget och samh?llet i stort. Syfte: Studien unders?ker implementeringen av blockchain-tekniken i ett livsmedelsf?retags leverant?rskedja med fokus p? sp?rbarhet och transparens f?r h?llbarhetskommunikation. Genom att identifiera och utv?rdera dess potential syftar studien till att ge insikter om blockchain-teknikens roll i h?llbarhetskommunikation mellan olika akt?rer, inklusive konsumenter, i leverant?rskedjan. Metod: Uppsatsens forskningsdesign och metod ?r av kvalitativ karakt?r. I denna studie har empirisk data samlats in fr?n ?rsrapporter, webbsidor och pressreleaser.

Syftet med mitt arbete var att undersöka om det fanns skillnader pÄ flickors och pojkars motoriska fÀrdigheter i Är 5. Dessutom om denna eventuella skillnad har pÄverkat deras val av slöjdart i Är 7-9. Kunskap om motoriska fÀrdigheter och olikheter inhÀmtades dels genom litteratur i Àmnet och dels genom information pÄ Internet. Elevernas instÀllning om sina motoriska fÀrdigheter undersöktes bÄde genom enkÀt och med observationer och foto. De elever som ingick i undersökningen tillhörde skolÄr 5 och undervisades i textilslöjd.

Syftet med studien var att jÀmföra nÄgra pedagogers uppfattningar om sitt arbetssÀtt och om barns lÀrande och utveckling i Äldersblandade respektive Äldersindelade barngrupper i förskolan. Studien Àr kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper med pedagoger som arbetar pÄ tre olika förskolor med olika ÄlderssammansÀttningar. Materialet analyserades utifrÄn en fenomenografiskt inspirerad analysmetod. Resultatet visade att uppfattningar om sitt arbetssÀtt var att pedagogrollen uppfattas som komplex oavsett hur verksamheten organiseras, att barnens Älder och utvecklingsnivÄ skapar möjligheter för det egna arbetssÀttet samt att yttre ramar uppfattas som hinder för arbetet med barnen. Pedagogernas uppfattningar om barns lÀrande och utveckling var att barn lÀr av att vara tillsammans samt att gruppsammansÀttningen utgör möjligheter för barnens lÀrande.

Syftet med undersökningen Àr ta reda pÄ vilken förstÄelse elever frÄn Ärskurs 5 har för ljuskÀllans tekniska utveckling. Syftet har uppnÄtts med hjÀlp av frÄgestÀllningarnaVilken kunskap visar elever i Ärskurs 5 om ljuskÀllans tekniska utveckling? och Vilken kunskap visar elever i Ärskurs 5 om glöd- och lÄgenergiglödlampan som komponent i ett tekniskt system? Metoden som valts Àr kvalitativa intervjuer och innefattar totalt tio olika djupgÄende intervjuer. Under intervjuerna har eleverna fÄtt placera fem olika ljuskÀllor i historisk ordning, med hjÀlp av dessa bilder har de fÄtt beskriva den tekniska utvecklingen för att tillslut hamna pÄ elsystemet. Resultatet visar att eleverna har mycket god kunskap om ljuskÀllans tekniska utveckling och god kunskap om systemet bakom glöd- och lÄgenergiglödlampan.

Arbetet med detta examensarbete har varit att undersöka om FMT (Funktionsinriktad Musikterapi) kan vara ett komplement till den traditionella specialpedagogiska undervisningen i grundskolan. FMT kan kort beskrivas som ett arbete med motorisk utveckling. Motoriken Àr av betydelse för individens utveckling och förmÄga till inlÀrning. Skolverket har kommit fram till att barn i behov av stöd inte alltid fÄr rÀtt sorts stöd och försöker genom olika förÀndringar att komma tillrÀtta med detta. Examensarbetet innehÄller resultat av praktikarbeten med tvÄ barn som tidigare av olika anledningar givit klasslÀrarna ?huvudbry?.

Syftet med denna studie var att studera lÀrares uppfattningar av reflektion genom att undersöka hur lÀrare reflekterar över sin yrkesutövning och vilken betydelse de lÀgger i detta. UtifrÄn litteratur har vi funnit att reflektion har stor betydelse i lÀraryrket och att det Àr en förutsÀttning för utveckling. Vi fann ocksÄ i litteraturen att lÀrarens gemensamma reflektion tillsammans med kollegor Àr av stor vikt. VÄr studie Àgde rum pÄ en skola dÀr lÀrarna förde en gemensam dialog och reflektion dagligen. Vi anvÀnde oss av enkÀter som urvalsinstrument för att finna de lÀrare som medvetet reflekterade pÄ den aktuella skolan.

Vikaholm Àr en fantastiskt trevlig plats med mÄnga fina natur-, kultur-, och rekreationsvÀrden. Platsen grÀnsar till stadsdelen Teleborg i södra VÀxjö. Examensarbetet beskriver hur det Àr möjligt att inrÀtta bostadsbebyggelse i ett sÄdant omrÄde utan att förstöra dess stora vÀrden. Arbetets intention Àr istÀllet att bostÀderna skall integreras i platsens stora vÀrden och dÀrmed göra platsen mer tillgÀnglig för flera av stadens invÄnare..

Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva förskollÀrares erfarenheter av den fria leken i förskolan. Vi ville ta reda pÄ vad förskollÀrarna anser att den fria leken bidrar till i barns utveckling och fÄ en kunskap kring hur de ser pÄ sin egen roll i den fria leken. Dessutom ville vi undersöka hur mycket utrymme den fria leken fÄr i förskolans verksamhet. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte med arbetet har vi anvÀnt en kvalitativ forskningsmetod. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med Ätta förskollÀrare.Resultatet av vÄr undersökning visade att förskollÀrarna anser att den fria leken Àr oerhört viktig och de Àr vÀl medvetna om dess betydelse.

x.

Examensarbetet visar vad jag under min praktik som Funktionsinriktad musikterapeut har uppmÀrksammat för utveckling av interaktion hos tvÄ elever. Dessutom redovisas hur personalen runt dessa elever har upplevt elevernas utveckling av interaktion och kommunikation. De teoretiska utgÄngspunkterna beskriver musikterapins historia, FMT-metoden samt en definition av begreppet interaktion. Praktikarbetet beskrivs utifrÄn dokumentationer i form av anteckningar och filmer. Resultatet visar att det har skett interaktion i terapirummet mellan eleven och terapeuten.

Titel:Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lÀrande och utveckling ? Varför Àr estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn? Examensarbete utbildningsvetenskap inom allmÀnutbildningsomrÄde, 15 hp, Uppsala universitet, höstterminen 2012.Denna studie syftar till att undersöka fem förskollÀrares tolkningar av begreppet estetik. Dessutom deras förestÀllningar om anvÀndningen av estetiska uttrycksformer. ForskningsfrÄgor som behandlats Àr Hur tolkar pedagogerna begreppet estetik? Vilket samband ser de mellan estetiska uttrycksformer och barnens lÀrande, samt PÄ vilka sÀtt och i vilka sammanhang anvÀnder de estetiska uttrycksmedel i barnens lÀrande och utveckling?Nyckelord: estetik, estetiska uttrycksformer, lek, fantasi, kreativitet, lÀrandeFörfattare: Nafisa Rahman Bonna, 2012htTitel:Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lÀrande och utvecklingEstetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lÀrande och utveckling ? Varför Àr estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn? Examensarbete utbildningsvetenskap inom allmÀnutbildningsomrÄde, 15 hp, Uppsala universitet, höstterminen 2012.Denna studie syftar till att undersöka fem förskollÀrares tolkningar av begreppet estetik.