I Förskolans miljö ? Sju förskolepedagogers uppfattningar om inomhusmiljöns pÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande, författad av Emma Broberg och Anna Wallén, studeras barns miljö pÄ tvÄ förskolor. Intervjuer med sju pedagoger och observationer pÄ de bÄda förskolorna har legat till grund för denna studie. Syftet med studien Àr att synliggöra hur de sju pedagogerna tÀnker kring utformandet av den fysiska inomhusmiljön och dess pÄverkan pÄ barnens utveckling och lÀrande. Den frÄgestÀllning som har varit utgÄngspunkt för denna studie Àr: Hur tÀnker pedagogerna kring inomhusmiljöns utformning och pÄverkan pÄ barnens utveckling och lÀrande i förskolan? Den pedagogsiska verksamhetens utformning har en stor betydelse för barns lÀrande och den pedagogiska miljön ska vara utformad sÄ att barns lÀrande underlÀttas, stimuleras och utmanas.

Lean produktion (LP) etablerades som begrepp i början av 1990-talet och har sedan dess spridit sig över vÀrlden och mÄnga företag vill i dag arbeta efter konceptet. Detta innebÀr att arbetsförhÄllanden för mÄnga arbetstagare pÄverkas och konsekvenserna för dem Àr inte helt klarlagda. Ett forskningsprojekt har inletts pÄ STH/KTH för att undersöka hur arbetsförhÄllanden och hÀlsa pÄverkas över tid vid införande av LP. I detta projekt fanns dÀrför ett behov av att kunna mÀta eller uppskatta om nÄgon utveckling kan relateras till införandet av LP och en önskan om en kartlÀggning av metoder som anvÀnts för att göra detta.UtifrÄn dessa behov blev syftet med föreliggande arbete att genom en litteraturstudie undersöka och sammanstÀlla metoder som anvÀnts för att göra en bedömning eller skattning av ett företags utveckling inom lean. En intervjuguide skulle ocksÄ testas gentemot resultatet av studien för att undersöka om effekter av en lean-implementering kunde synliggöras med hjÀlp av intervjuguiden och i vilken omfattning den tÀckte in de omrÄden som kommit fram i litteraturstudien.

Syfte: Att med hjÀlp av teorier och olika metoder komma fram med förbÀttringsförslag till produkten ippi sÄ att den kan bli mer anvÀndbar för personer med utvecklingsstörning.Metod: I detta examensarbete anvÀndes kvalitativa metoder sÄsom: intervjuer, workshop, litteraturstudier och analys av produkten.Slutsats: Det framkom i slutet av studien att ljud, fÀrger och bilder Àr viktiga aspekter vid utveckling av ippi, och som bÄde personalen frÄn verksamheten och FoU i Sörmland skulle uppskatta i ippi..

Den unika situation som uppstod i samband med Sovjetunionens upplösning i början av 1990-talet berikade vÀrlden med flertalet nya stater. Flera av dessa var mycket lika vad betrÀffar gemensam historia, etnisk sammansÀttning och förutsÀttningar att börja bygga upp sitt land. Hur kommer det sig dÄ att tvÄ vÀldigt lika lÀnder som Ukraina och Vitryssland gÄr olika öden till mötes? Ukraina Àr idag en nation som Àr pÄ vÀg att konsolidera demokrati i landet medan Vitryssland mer eller mindre Àr en fullÀndad diktatur.Genom att studera lÀndernas sprÄk och identitet, samt det civila samhÀllets utveckling, finner vi att bÄda dessa faktorer haft en stor betydelse för lÀndernas utveckling. I Ukraina har utvecklingen inom bÄda dessa omrÄden nÄtt lÀngre Àn i Vitryssland.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera pedagogers syn pÄ den fria leken och dess betydelse för barns lÀrande och utveckling, Àven undersöka vad pedagogerna anser att den fria leken har för möjligheter och hinder för barns lÀrande och utveckling i förskolan. Vi har valt att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod genom att genomföra semistrukturerande intervjuer med sju pedagoger i tvÄ förskolor. Det som framkommit i undersökningen Àr att pedagogerna hade ett positivt synsÀtt pÄ den fria leken. De ansÄg att den fria leken Àr en viktig kÀlla till barnens kompetensutveckling som bör uppskattas av pedagoger och bör dÀrför lÀggas mer vikt pÄ i verksamheten. Resultatet visar ocksÄ att den fria leken kan ha nackdelar och hinder som leder till konflikter och obehagliga situationer bland barnen. De flesta pedagoger ansÄg att deras nÀrvarande roll var viktig, utan att styra eller dominera leken, för att stödja och utveckla den fria leken..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om hur den fysiska inomhusmiljön bör utformas för att stimulera till barns utveckling och lÀrande. Studiens teoretiska utgÄngspunkt hÀmtas frÄn det sociokulturella perspektivet, dÀr mÀnniskan ses som oskiljbar frÄn den kultur och det sociala sammanhang hon ingÄr i. Miljön ges ur detta perspektiv en stor betydelse, dÄ mÀnniskans ömsesidiga samspel med omgivningen och miljön pÄverkar möjligheterna till utveckling och lÀrande. Genom kvalitativa intervjuer har det i resultatet framkommit att förskollÀrare anser att den fysiska inomhusmiljön, för att stimulera till barns utveckling och lÀrande, bör utformas sÄ att den Àr upptÀckande, utmanande och utvecklande. Vidare framhÄlls att tillgÀnglighet Àr en viktig aspekt som förskollÀrare tar hÀnsyn till och att den pÄverkas av en rad faktorer.

En studie av en lÀgerskolas betydelse i lÀrande för hÄllbar utveckling I denna uppsats undersöker jag en grupp 11- Äriga elevers lÀrande pÄ en lÀgerskola samt vad de har för syn pÄ natur- och miljöfrÄgor. Jag undersöker ocksÄ om lÀrandet pÄ en aktuell lÀgerskola kan utgöra en del av lÀrandet för hÄllbar utveckling. LÀgerskolans roll som komplement till den ordinarie skolverksamheten diskuteras vidare i uppsatsen. Jag har sökt svar pÄ mina frÄgor genom att observera en klass med 11- Äringar frÄn en medelstor stad under deras vistelse pÄ en lÀgerskola. Jag har följt upp mina observationer med kvalitativa intervjuer. Undersökningen pekar mot att det Àr möjligt för unga elever att utveckla en förstÄelse för abstrakta fenomen som mÀnniskans pÄverkan pÄ landskap samt mÀnniskans samspel med naturresurser. Detta menar jag Àr en viktig byggsten i lÀrande för hÄllbar utveckling.

The aim of this study was to illuminate critical factors that facilitate respectively obstruct the novice nurse's development during her first year in the profession. The method used was a systematic literature review according to Goodman's model. The 8 qualitative scientific articles were scrutinized by using a form developed by Pedersen and Sigling (2002). The result shows that cognitive factors, stress, social factors as well as affective factors are critical during the novice nurse's first professional year. The results are related to Antonovsky's concept sense of coherence..

Bakgrund: Uterustransplantationer utg?r en ny behandlingsmetod som ?nnu inte ?r etablerad inom h?lso- och sjukv?rden. Syftet med ingreppet ?r att ?ka livskvaliteten f?r kvinnor med livmoderfaktorsinfertilitet. Kvinnor som lider av ofrivillig barnl?shet upplever ofta sorg, psykisk stress och nedsatt sj?lvk?nsla relaterat till sin infertilitet.

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka vilka positiva effekter som forskning visat att skoltra?dga?rdsarbete har fo?r elever i grundskolan. Vidare hade vi fo?r avsikt att go?ra en kartla?ggning av skillnader och likheter mellan de vetenskapliga texterna, vilka resultatet a?r grundat pa?. Na?r o?ver- siktsla?sningen av litteratur hade gjorts delades de positiva effekterna in i tre huvudomra?den: skolre- sultat, ha?lsa och social utveckling.

Syftet Àr att undersöka, förstÄ och beskriva socialarbetares tankar om sjÀlvreflektion. Syftet gÄr attbryta ner i tvÄ frÄgestÀllningar;Hur resonerar socialarbetaren kring sjÀlvreflektion?Hur reflekterar socialarbetaren kring relationen mellan behandlare och klient?Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjun som datainsamlingsmetod. Sex intervjuer medverksamma socialarbetare som arbetar med lÀngre behandlingsrelationer har genomförts. Empirinhar analyserats utifrÄn tidigare forskning om sjÀlvreflektion och sjÀlvkÀnnedom, samt utifrÄnteoretiska utgÄngspunkter i systemteori och intersubjektivitetsteori.I resultatet framkommer socialarbetarnas tankar och erfarenheter kring sjÀlvreflektion i förhÄllandetill deras behandlingsarbete.

Flera forskare och debattörer menar att det Àr genom anvÀndning av reflektion, som lÀrare kan bli professionella i meningen sjÀlvstÀndiga kunskapsbildare inom sitt yrkesomrÄde.VÄrt syfte Àr att undersöka om reflektion tillsammans med kollegor kan anvÀndas för utveckling av den vardagliga verksamheten och den egna yrkesrollen. UtifrÄn litteraturstudierna kring reflektion och vÄrt syfte stÀller vi följande frÄgestÀllning: Kan reflektion vara ett gemensamt verktyg för lÀrande och utveckling?För att finna svar pÄ vÄra frÄgor till problemomrÄdet anvÀnde vi oss av aktionsforskning som metod och introducerade ett gemensamt reflektionsverktyg för arbetslaget som ingÄr i studien. Detta verktyg Àr didaktisk analys.Av resultatet frÄn den empiriska studien, som bygger pÄ observationer av arbetslagets gemensamma reflektionstillfÀllen, framkommer det att om reflektion ska kunna bli ett gemensamt verktyg för lÀrande och utveckling beror det pÄ det sociala klimatet, gruppens sammansÀttning, individens kunskaper och tillgÄng till verktyg.Detta resultat fÄr ej ges generell betydelse utan fÄr tolkas som ett resultat frÄn just denna tidpunkt och detta sammanhang..

Syftet med den hÀr studien Àr att belysaförskollÀrarnas uppfattningar kring understödjandet av lÀsförstÄelse i förskolan. Studien Àr en kvalitativ studie som baseras pÄ en hermeneutisk ansats. Det innebÀr i denna studie att tolka förskollÀrares uppfattningar kring lÀsförstÄelse i förskolan. Metoden som har anvÀnts för datainsamling Àr halvstrukturerade intervjuer. Det har intervjuats sju förskollÀrare verksamma i förskolan.

Syftet med studien var att ta reda pÄ vilken syn ett antal förskollÀrare hade pÄ utomhusmiljön som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Studien genomfördes med nÄgra lÀrare som arbetar pÄ förskola. Data samlades in genom en enkÀt som svarades av 63 förskollÀrare. Resultatet visade att respondenternas syn och förhÄllningssÀtt till utomhuspedagogik pÄminde om varandra. Resultatet visade ocksÄ att respondenterna hade en positiv instÀllning till utomhusmiljön och anvÀnde sig av den pÄ varierande sÀtt.

Konceptuella modeller Àr vanligt förekommande i plandriven utveckling men Äsikterna om vad konceptuell modellering Àr och bör anvÀndas till Àr vitt skilda. Agil systemutveckling har vÀxt fram som en motreaktion pÄ den plandrivna systemutvecklingen och forskning har visat att mÄnga traditionella verktyg som förknippas med plandriven utveckling förkastas i detta relativt nya sÀtt att arbeta. Syftet med denna studie Àr att belysa hur yrkesverksamma inom agila projekt ser pÄ konceptuell modellering i relation till det agila manifestet. Detta har Ästadkommits genom intervjuer med flera utövare av agila projektmetoder. Studien visar att det agila manifestet har lÄg grad av förankring hos utövarna av agila metoder och att endast vissa av principerna efterlevs.