Barn i förskoleÄldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan Àr den plats dÀr barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan dÄ anses att stora delar av barnets utveckling vilar pÄ hur lÀrarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men Àven för ett fortsatt livslÄngt lÀrande. LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mÄl att förskolan skall strÀva efter att varje barn utvecklar sin motorik.

Svensk doktrin framhÄller sex grundlÀggande förmÄgor för analys av motstÄndaren. Dessa Àr ledning, uthÄllighet, und/info, rörlighet, verkan och skydd.FörmÄgorna Àr en tankemodell avsedd för att nÄ maximal effekt i sitt agerande. De Àr stÀndigt nÀrvarande pÄ stridsfÀltet, de pÄverkas av varandra och deras betydelse varierar över tid. Syftet med uppsatsen Àr att belysa IRA utveckling mellan 1968-1974 utifrÄn de sex grundlÀggande förmÄgorna.Resultatet visar att IRA utveckling under tiden för studien frÀmst skedde inom förmÄgan verkan, andra förmÄgor som ledning och und/info tog lÀngre tid att utveckla. En orsak till detta kan vara att studien omfattar inledningen av konflikten och IRA utveckling mot att bli en icke-statlig vÀpnad aktör..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka nyanlĂ€nda elevers upplevelser av lĂ€rande med fokus pĂ„ inlĂ€rning, undervisning och utveckling att lĂ€ra sig ett nytt sprĂ„k. Det ska tillĂ€ggas att uppsatsen ocksĂ„ vilat pĂ„ att undersöka eventuella skillnader och likheter i resultatet.  Även en lĂ€rare har intervjuats dĂ„ pedagogens bild av lĂ€randesituationen ocksĂ„ Ă€r vĂ€sentlig.  Den teoretiska utgĂ„ngspunkten för uppsatsen har vilat pĂ„ den sociokulturella teorin av Vygotsky och Jenners motivationsteori. Det empiriska materialet och resultatet har ocksĂ„ vilat pĂ„ en hermeneutisk ansats, dĂ€r jag avsett tolka, förstĂ„ och analysera respondenteras utsagor. I resultatet framkom att upplevelserna kring lĂ€rande med fokus pĂ„ inlĂ€rning, undervisning och utveckling hos eleverna var positiv men att det skiljde sig Ă„t i nĂ„gra avseenden dĂ„ eleverna hade olika utbildningsbakgrund. Eleverna och lĂ€raren bekrĂ€ftade att lĂ€randet utifrĂ„n deras upplevelser sker bĂ€st i mötet med andra, dĂ€r individen Ă€r i fokus och dĂ€r samtal och kommunikation, samt individanpassat stoff och individanpassad undervisning Ă€r det som frĂ€mjar lĂ€randet med fokus pĂ„ inlĂ€rning, undervisning och utveckling av ett andrasprĂ„k.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur tr?nare inom orientering ser p? motivation, samt hur de upplever att de genom sitt tr?narskap kan p?verka sina idrottares motivation. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Sju tr?nare fr?n olika orienteringsgymnasier i Sverige deltog. Intervjuerna analyserades tematiskt f?r att identifiera ?terkommande teman i tr?narnas uppfattningar. Resultat: Resultatet visar att tr?nare uppfattar motivation som n?got individuellt och f?r?ndringsbart.

I studien redovisas elevers kunskapsutveckling rörande tvÄ grundlÀggande naturvetenskapliga fenomen, kolets och vattnets kretslopp, i ett storylinearbete. Avsikten med undersökningen har varit att prova storylinemetodens potential att frÀmja naturvetenskapligt lÀrande samtidigt som övergripande perspektiv förmedlas i undervisningen. Studien utgÄr frÄn en konflikt mellan gÀllande styrdokument, nationella resultat i naturvetenskapliga skolÀmnen, och ett uttalat önskemÄl om att skolan skall bedriva miljöundervisning enligt en viss miljöundervisningstradition, s.k. utbildning för hÄllbar utveckling. Tidigare forskning om storylinemetoden Àr begrÀnsad, men har visat att övergripande perspektiv kan förmedlas genom undervisning med denna metod.

Medarbetarsamtal har sina rötter frÄn 1800-talet och anvÀnds idag ute i organisationerna som ett verktyg för att dels pÄverka bÄde medarbetarnas och organisationens utveckling. Jag ville i denna studie undersöka medarbetarsamtal vidare genom medarbetarperspektiv. Studiens syfte var att undersöka och belysa upplevelsen och betydelsen av medarbetarsamtal hos medarbetare. Jag vill i denna studie tolka och förstÄ mina intervjuade informanter och valde dÀrför i denna studie den hermeneutiska forskningsinriktningen. För att uppnÄ syftet har 6 kvalitativa intervjuer med semistrukturerad guide anvÀnts.

Syftet med undersökningen Àr ta reda pÄ vilken förstÄelse elever frÄn Ärskurs 5 har för ljuskÀllans tekniska utveckling. Syftet har uppnÄtts med hjÀlp av frÄgestÀllningarnaVilken kunskap visar elever i Ärskurs 5 om ljuskÀllans tekniska utveckling? och Vilken kunskap visar elever i Ärskurs 5 om glöd- och lÄgenergiglödlampan som komponent i ett tekniskt system? Metoden som valts Àr kvalitativa intervjuer och innefattar totalt tio olika djupgÄende intervjuer. Under intervjuerna har eleverna fÄtt placera fem olika ljuskÀllor i historisk ordning, med hjÀlp av dessa bilder har de fÄtt beskriva den tekniska utvecklingen för att tillslut hamna pÄ elsystemet. Resultatet visar att eleverna har mycket god kunskap om ljuskÀllans tekniska utveckling och god kunskap om systemet bakom glöd- och lÄgenergiglödlampan.

Denna uppsats redogör för hur standardsystem utvecklas i utvalda,undersökta miljöer. Syftet med denna uppsats Àr att delge kunskap omutveckling av standardsystem samt att identifiera och belysa de steg somutvecklingsprocessen innefattar. Studien Àr genomförd pÄ tvÄ fallföretagsom tillverkar standardsystem och har anvÀnt kvalitativa intervjuer föratt fÄnga kunskapen om standardsystemsutveckling.Resultatet av studien Àr en utvecklingsmodell som beskriver hurutvecklingen av standardsystem gÄr till och vilka faser den innehar samthur de avviker frÄn konventionella livscykelmodeller. Det beskrivs Àvenmer ingÄende vilka faser som ingÄr i den identifieradeutvecklingsmodellen, Förstudie, Planering, Utveckling, Test,Implementering och support. Hur de fungerar och vilken betydelse dehar för standardsystemet..

Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka hur styrdokument f?r folkskolan och l?roverken skiljer sig i synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever, perioden 1842-1955, samt hur denna syn f?r?ndras under den unders?kta perioden. Studiens fr?gest?llningar ?r: Vad ?r synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Vilka likheter och skillnader finns mellan synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Studien till?mpar en kvalitativ inneh?llsanalys. Det inneb?r en textanalys d?r textinneh?llet i styrdokumenten f?r folkskolan och l?roverken granskas.

Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat. Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder. Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p? en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng. Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.

Denna studie fokuserar pÄ samband mellan elevers kulturella tillhörighet och framtidssyn. I bakgrunden beskrivs lÀrande för hÄllbar utveckling, kulturbegrepp, lÀrande- och forskningsteorier. Studien genomfördes bland elever i Ärskurserna 4-6 vid tvÄ olika skolor: en liten byskola och en ?normalstor? skola i staden. Eleverna fick till uppgift att rita bilder av hur de tÀnker sig framtiden om 30 Är.

Syftet med studien Àr att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken pÄverkar verksamheters lÀrande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken pÄverkar verksamheters förutsÀttningar att bli en lÀrande organisation. Balanserad styrning Àr en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien Àr miljöpedagogik och lÀrande organisation. Studien bygger pÄ en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att hÀr skapa förstÄelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lÀrande och utveckling samt hur den skapar förutsÀttningar för att bli en lÀrande organisation. Intervjuer har anvÀnts som datainsamlingsmetod, respondenter frÄn tvÄ kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och tvÄ medarbetare intervjuats.

Syftet med studien var att synligg?ra hur barn och unga framst?lls i relation till f?r?ldrar och familj i BBIC grundbok, genom att kritiskt granska materialet med hj?lp av WPR. Empirin bestod av handboken BBIC grundbok (Socialstyrelsen 2023), ett dokument med samlade riktlinjer f?r arbetss?ttet BBIC som v?gleder barnav?rdsutredningar inom socialtj?nsten i Sveriges samtliga kommuner. Studien som ?r en dokumentanalys pr?glades av en socialkonstruktionistisk f?rst?else och empirin bearbetades med teoretiska begrepp fr?n WPR tillsammans med teoretiska begrepp fr?n barndomsstudier, kritiska barndomsstudier och queerteori.

Syftet med min studie Àr att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om lekarbete och barns utveckling efter deras lekarbete i förskolan. Att följa nÄgra barn som fÄr lekarbete och genom pedagogerna runt barnen se om de tycker att det sker en utveckling hos barnen under och efter genomfört lekarbete. Jag intervjuade fem förskollÀrare och en barnskötare genom att anvÀnda mig av halvstrukturerade intervjuer, indirekt har observationer varit en del av undersökningen eftersom deltagarna ombads observera barnen före intervjuerna. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att pedagogerna sÄg att barnens sjÀlvkÀnsla, deras sociala förmÄga och deras sprÄkliga och kognitiva utveckling ökade. Men de konstaterade framförallt att barnens sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende pÄverkades mest av lekarbetet. Lekarbete Àr oftast en bland flera ÄtgÀrder i barnets ÄtgÀrdsprogram.

ABSTRAKT_______________________________________________________________Margareta Christiansson & Sara JohnssonBarns motorik? En studie om miljöns betydelse för barns motoriska utveckling.ChildrenŽs motor skill development?A study of the environment?s importance for children?s motor skill development.Antal sidor: 28___________________________________________________________________________I denna uppsats undersöks lÀrares upplevelse av miljöns betydelse för barns motoriskautveckling. I uppsatsen tar vi del av forskning kring barns motoriska utveckling samtpedagogers upplevelser och betraktelser av miljöns betydelse och pÄverkan för barn iförskolan. Vi beskriver Àven vad som kÀnnetecknar en stimulerande miljö.Studien genomfördes med stöd av intervjufrÄgor till sex pedagoger och tvÄ motorikpedagogervid tvÄ förskolor i tvÄ mindre kommuner i södra Sverige. Vi tar utgÄngspunkt i barnsmotoriska utveckling samt i hur miljön kan stÀrka barns motoriska utveckling.