Syftet med denna studie Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv fÄ ökad insikt om och förstÄelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska vÀrdegrunder framtrÀder. Syftet Àr ocksÄ att se om fritidsgÄrden som lÀrandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjÀlp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vÄrt resultat. Resultatet visar pÄ att fritidsgÄrden utgör en lÀrandemiljö och att ungdomars medvetenhet framtrÀdde, i bÄde ord och handling, i gemenskapen pÄ fritidsgÄrden. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lÀrande och utveckling för ungdomar.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer ?r ett stort folkh?lsoproblem d?r v?rden, s?rskilt sjuksk?terskor har en central roll i att st?dja patientgruppen. Konsekvenserna drabbar inte bara samh?llet utan ?ven den enskilda individen. Syfte: Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r v?ld i n?ra relationer.

Syfte: Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur miljön pÄ förskolan ser ut idag, med tanke pÄ barnens lÀrande och utveckling och vad pedagogerna anser om miljön.Metod: Kvalitativa metoden med ostrukturerade intervjuerResultat: UtifrÄn observationer och intervjuer av pedagoger pÄverkar inomhusmiljön barns utveckling och lÀrande..

Syftet med studien Àr att bidra till att utveckla större förstÄelse kring lekens betydelse och pÄ vilket sÀtt pedagogerna tror att leken bidrar till barns lÀrande och utveckling samt hur pedagogerna hjÀlper barn som har svÄrigheter i leken. Vi anvÀnde kvalitativ metod för att fÄ fram resultat. Vi intervjuade sju stycken pedagoger en och en frÄn tvÄ utvalda förskolor. Alla intervjuer har transkriberats och analyserats för att kunna fÄ fram resultat. Resultat visar att lek och lÀrande hÀnger ihop samt att lek Àr betydelsefullt för barns livslÄnga lÀrande och utveckling. UtifrÄn intervjuerna framkommer att leken har stor betydelse för barns sociala utveckling dÀr barn kan kÀnna gemenskap utveckla kunskaper och vara kreativa.

Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse om pedagogers syn pÄ lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien anvÀnds metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollÀrare. Resultatet visar att studiens förskollÀrare Àr medvetna om lekens betydelse och att den Àr oerhört viktig för barns lÀrande och utveckling. Leken Àr grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lÀrande, anser förskollÀrarna.

Östersjöregionen Ă€r en av Europas snabbast vĂ€xande regioner och Blekinge har ett strategiskt lĂ€ge mitt i denna expansiva region. Studien behandlar Sydöstra Östersjöregionens utveckling och belyser de tre INTERREG-projekten Seagull, SEB Trans-Link och Baltic Gateway ur ett robusthetsperspektiv. En robusthetsanalys med hĂ€nsyn till tekniska, ekologiska och sociala aspekter görs med utgĂ„ngspunkt frĂ„n identifierade regionala riskfaktorer samt de effekter INTERREG-projekten förvĂ€ntas fĂ„ pĂ„ Blekinge. Resultaten frĂ„n analysen jĂ€mförs sedan med Blekingestrategin och slutligen presenteras föreslagna prioriteringar för att uppnĂ„ ett robustare Blekinge..

Syftet har varit att undersöka om de Svenska miljömÄlen kan vara ett sÀtt att göra hÄllbar ut­veckling synlig för elever pÄ byggprogrammet. Det har ocksÄ varit att ta reda pÄ vilka mervÀrden som kan skapas genom att hÄllbar utveckling synliggörs genom att miljömÄl integreras i under­visningen. DelmÄlen Àr verklighetsnÀra och direkt kopplade till byggbranschen, vilket kan med­föra ett ökat engagemang och vilja till att medverka till förÀndring.Resultatet visar att yrkeslÀrare, elever och platschefer pÄ byggföretag inte hade kÀnnedom om miljömÄlen. Svenska miljömÄl behöver integreras i karaktÀrsÀmnena pÄ byggprogrammet för att politiskt fattade beslut om vad som krÀvs för att vi ska kunna nÄ hÄllbar utveckling förmedlas till de elever som skall ut i yrkeslivet, sÄ att de kan komma ut med en hand­lingskompetens som kan leda till förÀndring. NÀstan samtliga var överrens om att det skulle kunna ge mervÀrden att ha kunskap om hur de i sin vardag kan arbeta med hÄllbar utveckling.

?Syftet med studien Àr att undersöka hur ett antal lÀrare, som har genomgÄtt Grön Flaggs utbildning, uppfattar sitt arbete med handlingskompetens för hÄllbar utveckling. FrÄgestÀllningarna rör hur lÀrare förhÄller sig till olika typer av direkta/indirekta pÄverkanshandlingar för hÄllbar utveckling i sin undervisning/verksamhet samt vilka drivkrafter och hinder lÀrarna uppfattar för att implementera ESD (Education for Sustainable Development).För att besvara vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av en enkÀt som genomfördes muntligt med sex lÀrare som arbetar inom de tidiga skolÄren. Vi gjorde enkÀten muntligt för att fÄ kommentarer/motiveringar till deras svar och pÄ sÄ sÀtt kunna behandla materialet kvalitativt.Resultatet visade att lÀrarna uppger sig behandla bÄde direkta (till exempel att kÀllsortera) och indirekta (till exempel att pÄverka beslutsfattare) pÄverkanshandlingar, men att de direkta övervÀger. MÄnga av de drivkrafter och hinder som forskare tidigare har kunnat identifiera framkom Àven i vÄr studie, men det framkom Àven andra, till exempel sÄdant som har att göra med elevernas engagemang och praktiska förutsÀttningar.

Svensk doktrin framhÄller sex grundlÀggande förmÄgor för analys av motstÄndaren. Dessa Àr ledning, uthÄllighet, und/info, rörlighet, verkan och skydd.FörmÄgorna Àr en tankemodell avsedd för att nÄ maximal effekt i sitt agerande. De Àr stÀndigt nÀrvarande pÄ stridsfÀltet, de pÄverkas av varandra och deras betydelse varierar över tid. Syftet med uppsatsen Àr att belysa IRA utveckling mellan 1968-1974 utifrÄn de sex grundlÀggande förmÄgorna.Resultatet visar att IRA utveckling under tiden för studien frÀmst skedde inom förmÄgan verkan, andra förmÄgor som ledning och und/info tog lÀngre tid att utveckla. En orsak till detta kan vara att studien omfattar inledningen av konflikten och IRA utveckling mot att bli en icke-statlig vÀpnad aktör..

Denna studie grundar sig i hur synen pÄ förutsÀttningarna för miljöarbete pÄ skolorna i en norrlandskommun ser ut. Vi har genom intervjuer med berörda parter gjort en kvalitativ undersökning som utrett hur de normstödjande respektive normhindrande strukturerna pÄverkar möjligheterna för miljöarbetet. I undersökningen har vi sett att ledningens betydelse för ett konstruktivt miljöarbete Àr mycket stor. Miljöbegreppets komplexitet skapar problem nÀr man skall överföra teori till praktik. Detta problem yttrar sig i svÄrigheter att bibehÄlla det holistiska och tvÀrvetenskapliga perspektivet.

Fenomenet matsvinn Àr ett Àmne som alltmer har uppmÀrksammats de senaste Ären.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att genom en strukturerad enkÀt med bÄde öppna och slutna frÄgor undersöka vilka tankar som gymnasieelever har om att slÀnga mat? Ett annat syfte med studien Àr att belysa Àmnet matsvinn ur ett ekologiskt hÄllbart utvecklingsperspektiv.Uppsatsens studie visar att gymnasieelever slÀnger livsmedel i varierande mÀngd. Anledningar de anger till att de gör det Àr problem med att portionera till sig sjÀlv eller att maten inte Àr god. Eleverna har tankar om att det pÄverkar miljön och ekonomin men flertalet verkar inte kunna koppla samman det med ekologisk hÄllbar utveckling. Skolan och samhÀllet i övrigt bör arbeta aktivt med att uppmÀrksamma eleverna pÄ den hÄllbara utvecklingen ur alla vinklar.NÀr det gÀller att definiera matsvinn sÄ visar uppsatsens belysning av Àmnet att det inte finns nÄgon gemensam definition vilket anses problematiskt i arbetet med att minska livsmedelsslöseriet.Nyckelord: Matsvinn, ekologisk hÄllbar utveckling.

Studiens syfte Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur dagens elever i grundskolan undervisas om hÄllbar utveckling enligt riktlinjerna i Baltic 21E.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer av skolledning samt undervisande lÀrare i NO- och SO-Àmnen vid tvÄ högstadieskolor i tvÄ kommuner i nordöstra SkÄne.Baltic 21E:s övergripande mÄl gÀller alla utbildningsnivÄer, men anger speciellt för grundskolan att eleverna skall ha ?kompetens, vÀrderingar och fÀrdigheter för att kunna vara aktiva, demokratiska och ansvarsfulla medborgare och för att kunna fatta egna beslut?, samt kunna delta i beslut inom olika nivÄer i samhÀllet för att skapa ett hÄllbart samhÀlle. Eleverna ska ocksÄ ha fÀrdigheter, kompetens och relevant yrkesutbildning för sitt framtida arbetsliv.Resultatet visar att eleverna nÄr likvÀrdiga kunskapsmÄl trots att de tvÄ skolorna bedriver undervisningen olika. LÀromedlen Àr samma eller i vart fall likartade och innehÄller de punkter Baltic 21E pekar pÄ.De anvÀnda lÀromedlen uppfyller de normer Baltic 21E anger, varför alla grundskolor har möjligheten att bereda sina elever en tillfredsstÀllande undervisning om hÄllbar utveckling, men Àmnena bör samordnas bÀttre. Begreppet hÄllbar utveckling bör markeras med en ?flagga?, sÄ att den Àmnesövergripande kopplingen blir tydligare, och lÀttare att förstÄ för eleverna..

Hur nÄdde jag elitnivÄ?Början av studien kommer beröra omrÄden som barns utveckling och talangbegreppet som jag anser vara viktiga delar att veta om för att kunna genomföra studien.Syftet med studien var att ta reda pÄ hur svenska ishockeyspelare beskriver att de tog klivet för att etablera sig pÄ elitnivÄ. I resultatdelen kommer spelarna sjÀlva berÀtta inom de olika kategorierna hur deras karriÀrer har sett ut, hur de har trÀnat och vilket stöd de haft frÄn sin familj.För spelarnas utveckling har miljön spelat mycket stor roll och familjen har varit mycket stöttande. De har alla gÄtt ishockeygymnasium dÀr trÀningen koncentrerats och blivit mer mÄlmedveten..

I den svenska skolan ska elever utbildas för hÄllbar utveckling. Eleverna bör dÄ enligt styrdokument och aktuell forskning bli kritiskt tÀnkande individer som har insikter i olika intressekonflikter och förstÄr konsekvenser av de beslut som mÀnniskor behöver ta vad gÀller miljö- och framtidsfrÄgor, bÄde lokalt och globalt. I studien undersöks om elever i samtal observerar konflikter som finns nÀr det gÀller de val de behöver göra vid persontransporter, samt om och hur de tar stÀllning i dessa konflikter. Studien utfördes genom att grupper om tre elever pÄ femte terminen pÄ det naturvetenskapliga programmet intervjuades.  Resultatet visade att eleverna identifierade konflikter som handlade om vem som har ansvaret, om miljön kontra bekvÀmligheten och ekonomiska konflikter. De tog ofta stÀllning i dessa.

Denna undersökning har genomförts pÄ tvÄ grundskolor i Norrbottens lÀn för att undersöka vilket genomslag Förenta Nationernas arbete med utbildning för hÄllbar utveckling hittills har haft i den svenska skolans verksamhet. För att fÄ en uppfattning om detta ville vi undersöka hur undervisningen gÄr till samt hitta bakomliggande faktorer som pÄverkar dess utformning. Vi undersökte vilka ramfaktorer lÀrarna Àr pÄverkade av, det vill sÀga de förhÄllanden som begrÀnsar lÀrarna att bedriva undervisning som de skulle vilja. Vi undersökte Àven hur lÀrare kontextualiserar utbildning för hÄllbar utveckling, det vill sÀga hur de utifrÄn sina egna erfarenheter och förestÀllningar tolkar begreppet. Hur undervisningen ser ut idag samt vilka ramfaktorer som pÄverkar detta i relation till hur lÀrarna kontextualiserar utbildning för hÄllbar utveckling kan ge en bild av verksamhetens utveckling.