Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Syftet var att synliggöra förskollÀrares erfarenheter av att stödja barns sociala utveckling i förskolan. Mer specifikt syftade studien till att beskriva förskollÀrarnas tankar kring anvÀndningen av olika strategier och arbetssÀtt för att möta varje barn och stödja varje barns utveckling av samvarokompetens som hÀr ses som en del av barns sociala utveckling. Begreppet samvarokompetens innefattar sociala förmÄgor som att kunna vara delaktig i förskolans vardag, kunna ta och ge plats i lek och samspel med andra samt kunna ge uttryck för sin egen vilja och samtidigt vara lyhörd för andra (Sommer, 2005a). I bakgrunden belystes Àven teorier och forskning kring lek och samspel samt enligt forskning lyckade strategier för att frÀmja social utveckling hos barn. SamspelsvÄrigheter kan enligt Kadesjö (2010) ses som en riskfaktor hos barn och verka negativt pÄ barnets fortsatta utveckling och skapa problem och svÄrigheter senare i livet.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka skyddsfaktorer som frÀmjade adoptivbarns anpassning och utveckling. FrÄgestÀllningarna utgick frÄn barnets, adoptivförÀldrarnas och omgivningen/samhÀllets perspektiv. De teoretiska utgÄngspunkterna utgjordes av ekologisk utvecklingsteori, KASAM ? det salutogena perspektivet, anknytningsteori, Erik H Eriksons utvecklingsstadier samt forskning om skyddsfaktorer för barn i allmÀnhet. Som metod valdes litteraturstudie dÀr fem artiklar valdes ut för att besvara frÄgestÀllningarna.

Piratkopieringens explosionsartade utveckling sedan slutet av 1990-talet Àr ett faktum. Uppsatsens syfte Àr att undersöka denna utveckling och förklara den med marxistisk teori, varför uppsatsen delvis blir teoriprövande. Uppsatsen börjar 1999 och Napsters framvÀxt och avslutas ungefÀr 2003 med nya former av attacker mot de fildelningsnÀtverk som vÀxer fram efter Napster. Historieskrivningen görs med hjÀlp av termer som bruksvÀrde, bytesvÀrde, produktivkrafter, produktionsförhÄllanden och överbyggnad. Slutsatsen blir att piratkopieringen trots attacker utvecklas och sprider sig till nya omrÄden samt att ett marxistiskt perspektiv kan anvÀndas för att förklara piratkopieringens utveckling..

Nord, Mikael (2008) Emotionell utveckling och lek. En studie om hur skolan kan skapa en miljö dÀr barn kan vÀxa som mÀnniskor. (Development of emotions by playing, A studie about how the school can create an environment where children can grow as humans). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, inriktning fritidspedagogisk verksamhet, 90 hp, Malmö högskola. Denna uppsats vill belysa om det fanns ett samband mellan barns emotionella utveckling och lek som pedagogiskt verktyg för att uppnÄ detta.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka sa?ngla?rares uppfattningar om huruvida duettsa?ng med deras elever bidrar till elevers sa?ngliga utveckling, na?got som engagerar oss som snart utexaminerade sa?ngla?rare. Den teoretiska utga?ngspunkten a?terfinns i det sociokulturella perspektivet da?r ma?starla?ra och la?rostilar inkluderas. Det hermeneutiska fo?rha?llningssa?ttet genomsyrar underso?kningen.

Forskning inom utbildning för hÄllbar utveckling kopplas vanligtvis inte till de tvÄ forskningsfÀlten litteraturvetenskap och receptionsforskning. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att öka förstÄelsen för hur barnlitteratur kan anvÀndas inom utbildning för hÄllbar utveckling. Barnlitteraturen har analyserats utifrÄn ett ekokritisk perspektiv med fokus pÄ relationen mellan mÀnniska och natur samt vilken syn pÄ naturen som förekommer i texterna. TvÄ kvalitativa textanalyser har genomförts av Tove Janssons skönlitterÀra böcker om Mumindalen. Ett speciellt fokus har funnits pÄ översvÀmningar och torka dÄ dessa begrepp ofta förekommer inom klimatdebatten.Denna studie visar hur Jansson beskriver naturkatastrofer och de kÀnslor som kan uppkomma vid exempelvis översvÀmningar, torka och hetta.

Under de senaste 30 Ären har Kinas ekonomi utvecklats snabbt, vilket hÀnger vÀl ihop med landets fastighetsutveckling. Sedan den marknadsinriktade bostadsreformen 1998 har Kinas bostadsmarknad haft en snabb tillvÀxt med en kraftig prisökning under de senaste fem, sex Ären. Denna uppsats har syftet att undersöka de kinesiska bostadsprisernas utveckling och utforska de faktorer som drivit bostÀdernas prisutveckling. Med insamlade Ärliga data frÄn Kinas National Bureau of Statistics för perioden 1995-2010 genomfördes grafiska analyser och ekonometriska analyser. Studiens grafiska resultat visar att bostadspriset har en stabil utveckling under perioden 1995-2004.

Syftet med mitt examensarbete har varit att ta reda pÄ hur lÀrare reflekterar över sin kunskapssyn i miljöundervisningen och hur deras kunskapssyn pÄverkar undervisningen i klassrummet. I mina undersökningar har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer dÀr lÀrarnas kunskapssyn gestaltas samt observationer för att undersöka hur lÀrarnas kunskapssyn praktiseras i klassrummet. Av de framkomna resultaten kan man se att de observerade lÀrarna framförallt jobbar med sin miljöundervisning utifrÄn en normerande kunskapssyn som ofta utgÄr frÄn lÀromedelsstyrda arbetsmetoder som i sin tur applicerar vÀrderande Äsikter pÄ eleverna. I mina slutsatser kommer jag bland annat fram till att geografiutbildade lÀrare behövs för att erbjuda eleverna en handlingsberedande kunskapssyn om hÄllbar utveckling..

Östersjöregionen Ă€r en av Europas snabbast vĂ€xande regioner och Blekinge har ett strategiskt lĂ€ge mitt i denna expansiva region. Studien behandlar Sydöstra Östersjöregionens utveckling och belyser de tre INTERREG-projekten Seagull, SEB Trans-Link och Baltic Gateway ur ett robusthetsperspektiv. En robusthetsanalys med hĂ€nsyn till tekniska, ekologiska och sociala aspekter görs med utgĂ„ngspunkt frĂ„n identifierade regionala riskfaktorer samt de effekter INTERREG-projekten förvĂ€ntas fĂ„ pĂ„ Blekinge. Resultaten frĂ„n analysen jĂ€mförs sedan med Blekingestrategin och slutligen presenteras föreslagna prioriteringar för att uppnĂ„ ett robustare Blekinge..

Arbetet handlar om barns motoriska och sociala utveckling och hur leken pÄverkar och Àr en förutsÀttning för att barnen ska utvecklas inom dessa omrÄden. I arbetet har en observation av barns lek under raster utförts. Observationerna Àr genom förda pÄ en skola i södra Sverige, i en 1:a klass..

Problem: Har arbetet för hÄllbar utveckling inletts och i vilken grad frÀmjas den i kommunikationen mellan lÀrare och student pÄ Handelshögskolan vid UmeÄ Universitet?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att övergripande avbilda hur implementeringen av hÄllbar utveckling i undervisningen pÄ Handelshögskolan vid UmeÄ Universitet. För att avbilda studieobjektets verklighet sÄ vÀl som möjligt kommer vi undersöka ett antal delsyften; om vad som kommunicerats, hur det kommunicerats och hur relevant kommunikationen uppfattas i undervisningen. Detta kommer undersökas genom att titta pÄ lÀrares uppfattning för att jÀmföras med hur studenterna uppfattar implementeringen av vÄr problem formulering.Teori: Teorikapitlet har sin grund frÄn vetenskapliga arbeten och Àr baserad pÄ tre teorier. En teori handlar om hur man strukturerar arbete för hÄllbar utveckling i en universitets kontext.

Sammanfattning: Min studies syfte Àr att synliggöra vad leken har för betydelse för barnens sociala utveckling. Den beskriver leken och dess betydelse för att barnen ska utvecklas genom den. Den lyfter Àven fram pedagogernas syn pÄ leken och hur de hjÀlper till för att stötta barnen under tiden de Àr i fritidshemmet.FrÄgestÀllningarna som studien bygger pÄ Àr vad leken innebÀr för eleverna och hur den pÄverkar elevernas sociala utveckling och hur pedagogerna som arbetar i verksamheten ser pÄ leken samt hur de stöttar eleverna i deras utveckling.En strukturerad kvalitativ intervjumetod och en ostrukturerad observation ligger till grund för studien. Intervjuerna har jag gjort i tre grupper om fyra barn i varje grupp, detta gjorde jag tre gÄnger med olika barn. Jag intervjuade Àven fyra pedagoger som arbetar i verksamheten.

BakgrundUnder vistelsen pÄ förskolan tillbringar barnen mycket tid ute pÄ gÄrden och i skogen, utevistelsen bör förses med betydelsefullt innehÄll av varierande inslag för att barn ska lÀra och utvecklas. Utomhuspedagogik stÄr för den okonstlade upptÀckten av att erfara hÀr och nu. För att lÀrande ska ske pÄ ett för barnen meningsfullt sÀtt bör bÄde gÄrden och naturen erbjuda en miljö som skapar nyfikna, upptÀckarlystna barn som vill. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön.SyfteSyftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattningar av utomhuspedagogik. Syftet Àr vidare att undersöka hur de menar att de arbetar med utomhuspedagogik och vad de tror det innebÀr för barns lÀrande och utveckling.MetodEn fenomenografisk studie med kvalitativa intervjuer för att fÄ reda pÄ pedagogers uppfattningar av fenomenet utomhuspedagogik och vilken betydelse den har för barns lÀrande och utveckling.

Syftet med studien Àr att undersöka om mÀnniskor som genomgÄtt en utbrÀndhetsprocess upplever att de under denna tid utvecklats pÄ ett sÀtt relevant för deras arbetsliv, och sedan med hjÀlp av teori undersöka om resultatet av denna utveckling kan anses utgöra kompetens. Genom intervjuer med fem personer som efter en tids sjukskrivning för utbrÀndhet nu sjÀlva upplever att de ÄterhÀmtat sig, framkom att de fÄtt en ny erfarenhet som gett dem insikt i stressproblematik, samhÀllets regelsystem och rehabiliteringsÄtgÀrder. De har Àven utvecklat en mer effektiv energianvÀndning, ökad social kompetens och ökat vÀlbefinnande. I den mÄn utvecklingen framgÄngsrikt anvÀnds i arbetslivet, vilket intervjupersonerna ocksÄ uttryckte, har den samtidigt inneburit att personerna utvecklat ny kompetens.