Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn pÄ bedömning i den dagliga verksamheten i förskolan. Studien Àmnade Àven belysa hur pedagoger arbetar för att följa barns utveckling. Det aktuella ÀmnesomrÄdet skildrades ocksÄ ur ett historiskt perspektiv. Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades sex stycken pedagoger och undersökningsmaterialet analyserades med hjÀlp av en fenomenografisk ansats.

Syftet med denna studie Àr att bidra med en fördjupad förstÄelse för pedagogers val i planering och genomförande av musikaktiviteter, samt hur dessa val skapar förutsÀttningar för barns utveckling och lÀrande. En central del i studien Àr hur förskollÀrares förhÄllningssÀtt till musik pÄverkar deras arbetssÀtt. Studien bygger pÄ en kvalitativ ansatsochmetoden som ligger till grund Àr semistrukturerade intervjuer. I undersökningen har fyra utbildade förskollÀrare medverkat. Resultat och analys av de genomförda intervjuerna visar att samtliga medverkande förskollÀrare anvÀnder sig av musik i förskolan, mer eller mindre.Det framkom olika aspekter som pÄverkar pedagogens arbete med musik i förskolan, bland annat tidigare erfarenheter och intressen.Informanterna redogör för att musiken kan stimulera barns utveckling och lÀrandepÄ flera plan.

Bakgrund: Ett detaljhandelsföretags arbete med hÄllbar utveckling skulle kunna förbÀttra villkoren i produktionsleden. De kan sÀkerstÀlla att villkoren i leverantörskedjan inte bidrar till miljöförstöring eller krÀnker mÀnskliga rÀttigheter. Ett detaljhandelsföretags arbete inom hÄllbarhet skulle kunna möta kunders krav pÄ att produkter Àr tillverkade under miljömÀssiga och anstÀndiga sociala villkor. Ett företag som arbetar med hÄllbar utveckling skulle kunna öka lönsamheten och konkurrenskraften pÄ olika sÀtt. En hÄllbarhetsstrategi skulle kunna minska risker för negativ publicitet som pÄverkar imagen.

MÀnsklig kompetens och motivation hos anstÀllda Àr nÄgra av flera viktiga delar i en framgÄngsrik organisation. Genom att fokusera pÄ bÄde individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framÄt. Motivation Àr viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda pÄ vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer pÄ ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan anvÀnda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, tvÄ avdelningschefer och 3 sektionschefer.

Enligt Lgr 11 ska ett miljöperspektiv pÄ undervisningen lÄta eleverna utveckla egna förhÄllningssÀtt bÄde till nÀrmiljö men Àven i ett globalt miljöperspektiv. Dessutom ska undervisningen visa pÄ hur samhÀllet och vi sjÀlva kan utvecklas för att skapa en hÄllbar utveckling (Lgr 11). UtifrÄn denna formulering Àr syftet för uppsatsen att undersöka lÀrare tÀnker kring undervisning om hÄllbar utveckling.Det empiriska material som anvÀnts för att nÄ syftet har tagit fram med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. UtifrÄn dessa intervjuer har vi analyserat fram teman med utgÄngspunkt i vÄra frÄgestÀllningar och dÀrifrÄn olika kategorier i vilka lÀrarnas analyserade svar har placerats in. Vi har sedan diskuterat vÄra resultat och kopplat dessa till tidigare forskning i Àmnet.Vi intervjuade Ätta lÄg- och mellanstadielÀrare pÄ sex olika stora skolor.

Syftet med examensarbete Àr att undersöka tre bildlÀrares förstÀllningar om fenomenet hÄllbar utveckling samt utforska hur de omsÀtter detta till en konkret verklighet i klassrummet för elever. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vilka betydelser begreppet hÄllbar utveckling har för bildlÀrarna i deras pedagogiska uppgifter. Genom studien vill jag erbjuda ett empiriskt bidrag om bildundervisning för hÄllbar utveckling. Jag har valt en kvalitativ inriktning pÄ studien och anser ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt Àr rimligt att anvÀnda i arbetet i syfte att förstÄ och tolka lÀrares utsagor. Resultatet av tolkningen visar att ett mer utvecklat förhÄllningssÀtt till utbildning för hÄllbar utveckling Àr att genomföra Àmnesövergripande arbete i skola.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det gÄr att synliggöra barns utveckling och lÀrande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker Àven hur RUS-modellen förhÄller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som anvÀnts i genomförandet av studien bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgÄngspunkter som vi utgÄtt ifrÄn har till största del behandlat barns sprÄkutveckling men vi har Àven belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter nÀr det gÀller flersprÄkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra Àr en förlegad syn pÄ barns utveckling. Nyckelord: sprÄkutveckling, utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.

Syftet med vÄr studie Àr att genom semistrukturerade intervjuer ta reda pÄ hur och ivilken omfattning drama och dramapedagogik anvÀnds i nÄgra förskolor, samt vadförskollÀrarna anser om deras anvÀndning av dessa. FörskollÀrarna intervjuades medöppna frÄgor för att fÄ en mÄngfald, men Àven för att ta del av deras mer personligaÄsikter och vÀrderingar. Resultatet visar att drama och dramapedagogik anvÀnds iden vardagliga verksamheten. Det framkom Àven att drama bjuder in till samtal ochsamspel vilket leder till ökad sprÄkutveckling samt personlig och social utveckling.Slutsatser som kan dras av studien Àr att drama och dramapedagogik Àr ett braverktyg samt ett bra arbetssÀtt att tillÀmpa inom förskolans verksamhet.

Syfte: Syftet Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv belysa nÄgra dramapedagogersuppfattning om den svenska dramapedagogikens utveckling.Teori: Vi har utgÄtt frÄn Bourdieus system inom sociokultur med det svenska samhÀllet somdet sociala rum, inom vilket svensk dramapedagogik Àr ett eget fÀlt med yrkesverksammadramapedagoger som fÀltets agenter.Metod: Metoder som anvÀnts Àr mailintervjuer med fem dramapedagoger.Resultat och slutsats: Det som framkommit frÄn intervjuerna Àr att dramapedagogiken fÄtthöjd status, ett breddat arbetsfÀlt samt till viss del förÀndrade definitioner om vaddramapedagogik Àr. Fler dramapedagoger jobbar nu som egna företagare inomverksamhetsomrÄden som kan tyckas ligga lÄngt frÄn det fÀlt dÀr dramapedagogikenursprungligen kom till i Sverige.Nyckelord: Dramapedagogik, dramapedagog, utveckling, status, Bourdieu, fÀlt, habitus.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att undersöka hur personal i förskolan arbetar med relationsskapande och vilken betydelse samspel har i verksamheten. Det Àr en kvalitativ undersökning dÀr bÄde enkÀter och observationer har anvÀnts pÄ fem olika förskolor i Sverige för att synliggöra personalens arbetssÀtt kring relationer och samspel. Resultatet visade att samspel och relationer har en betydande roll för barns utveckling och lÀrande. NÄgra begrepp som personalen beskrev som vÀrdefulla för att relationer ska byggas och utvecklas var trygghet, lyhördhet, delaktighet och att utgÄ ifrÄn varje individ. En slutsats Àr att relationer Àr en stÀndigt pÄgÄende process i förskolans verksamhet och att samspel har en betydande inverkan pÄ relationers utveckling..

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur elever i Australien tÀnker kring begreppethÄllbar utveckling med tanke pÄ landets kÀnsliga och unika ekosystem, klimatrelaterade problemsamt lÄnga transportavstÄnd. Som metod anvÀnde vi oss av samtalsintervjuer ochdirektobservationer och utförde dessa pÄ de skolor och utbildningscentrum vi besökte. Vi valdeframförallt att intervjua elever, men Àven pedagoger för att förhoppningsvis fÄ en mer nyansrikbild och förstÄelse för elevernas sÀtt att svara. Med denna uppsats fick vi uppfattningen att fleraelever faktiskt har en nÀra relation samt en vidsyn och förstÄelse för begreppet hÄllbarutvecklings mÄnga sidor. MÄnga elever kan ocksÄ se samband mellan orsak, konsekvenser ochÄtgÀrder för de miljöproblem som finns i Australien.

Denna uppsats syftar till att kartlÀgga religionsÀmnets utveckling i Sverige frÄn 1950-tal till 1990-tal genom att undersöka och jÀmföra styrdokument och lÀromedel frÄn dessa Ärtionden. Resultatet visar att Àmnet har gÄtt frÄn att vara konfessionellt i kristen mening till att bli icke-konfessionellt. Detta yttrar sig genom ökad objektivitet och neutralitet i lÀromedlens beskrivning av kristendomen. Undersökningen visar ocksÄ att Àmnets omfÄng har ökat frÄn att vara enbart kristendomslÀra till att innefatta bÄde andra religioner samt livskunskap. Uppsatsförfattarna ger hÀr ocksÄ sin framtidsprognos av en trolig förÀndring av Àmnet samt sin vision om en önskad utveckling..

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det gÄr att synliggöra barns utveckling och lÀrande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker Àven hur RUS-modellen förhÄller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som anvÀnts i genomförandet av studien bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgÄngspunkter som vi utgÄtt ifrÄn har till största del behandlat barns sprÄkutveckling men vi har Àven belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter nÀr det gÀller flersprÄkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra Àr en förlegad syn pÄ barns utveckling. Nyckelord: sprÄkutveckling, utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.

Bakgrunden till studien ?r att unders?kningar och statistik visar att elever med utl?ndsk bakgrund i Sverige har st?rre utmaningar att f?rst? texter j?mf?rt med elever med inhemsk bakgrund. Att kunna avkoda och f?rst? en text har en avg?rande betydelse f?r elevernas skolframg?ng. En god l?sf?rm?ga ?r dessutom av central betydelse f?r att kunna delta i ett demokratiskt samh?lle.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.