BAKGRUND: Leken Àr ett stort begrepp och mÄnga forskare har försökt beskriva den. Detsom de flesta kommit fram till Àr att den Àr lustfylld, frivillig, spontan, symbolisk och attmedel dominerar över mÄl (Pramling Samuelsson och Sheridan 1999, s. 84). I bakgrundenpresenterar vi relevant forskning för vÄr studie om barns lÀrande och utveckling genom lek.Vi beskriver leken ur ett historiskt perspektiv, pedagogens roll, vad lek Àr och vad leken harför betydelse för barns utveckling. Vidare tar vi upp lekens förutsÀttningar samt vad som stÄratt lÀsa om leken i lÀroplanerna för förskola och skola.SYFTE: Vi vill i vÄr undersökning studera ett antal pedagogers förestÀllningar/uppfattningar om lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling.

Hedersmorden p? Pela Atroshi och Fadime Sahindal v?ckte stor uppm?rksamhet p? den sociopolitiska agendan i Sverige i b?rjan av 2000-talet och blev startskottet p? en splittrad hedersdebatt, om huruvida morden kunde f?rklaras kulturellt eller som en del av det universella patriarkatet. Idag ?r de flesta politiker och forskare eniga om att hedersrelaterat v?ld och f?rtryck ?r kulturellt betingat och fenomenet har f?tt ett erk?nnande i det svenska samh?llet. Denna kvalitativa studie unders?ker socialsekreterares f?rst?else och resonemang kring kulturella f?rest?llningar i relation till v?ld och f?rtryck i hederns namn samt hur hedersv?ld utm?rker sig fr?n v?ld i n?ra relation.

I detta arbete har jag undersökt hur pedagoger i förskolan följer barns utveckling och hur de hanterar lÀroplanen för förskolans intentioner om att det inte Àr det enskilda barnet som ska utvÀrderas utan att det Àr verksamheten som ska utvÀrderas.Metoden har varit litteraturstudier och intervjuer av pedagoger som arbetar pÄ förskolor.Resultatet av studien visar att pedagoger gör bedömningar av barns utveckling inför utvecklingssamtal och upprÀttandet av individuella utvecklingsplaner. Trots att lÀroplanen för förskolan sÀger att det inte ska finnas nÄgra uppnÄendemÄl för det enskilda barnet blir det mer och mer vanligt att Àven förskolor upprÀttar individuella utvecklingsplaner med uppnÄendemÄl för varje barn. Den mesta av litteraturen avspeglar inte resultatet av mina intervjuer. Pedagogerna skrev inte nÄgra uppnÄendemÄl utan var vÀl medvetna om att det var verksamheten som de skulle skriva mÄl för.I diskussionen berörs olika sÀtt att följa barns utveckling utan att bedöma. Sammanfattningsvis blir min slutsats att pedagogerna kan undvika att göra en bedömning av det enskilda barnets resultat, men för att kunna föra förskoleverksamheten framÄt och utmana barnet till utveckling mÄste en bedömning av barnen göras.

This report describes procedures and preparations made for developing a mobile application.Using a questionnaire and usability tests, I have developed a design document for a parkingapplication for the iPhone 4. The purpose of the application is to help drivers find allowedparking spaces thus making roads safer for everyone while the driver avoids parking tickets..

Med avstamp i teorier frÄn George Herbert Mead, Charles Horton Cooley och Thomas J. Scheff kommer vi i denna uppsats fokusera kring frÄgan, vilken betydelse har lÀraren för utvecklingen av elevens sjÀlvkÀnsla?Med utgÄngspunkt i dessa teorier och vissa centrala begrepp sÄsom spegeljag, sociala band och ME och I kommer vi att fördjupa oss i den verklighet dÀr eleven möter sin lÀrare, hur detta möte pÄverkar elevens personliga utvecklig mot en identitet samt hur relationen pÄverkar elevens utvecklig mot ett sjÀlv och deras sjÀlvkÀnsla.  Eftersom ungdomar tillbringar mest tid i skolmiljön och dÀr lÀrare Àr de vuxna, vill vi undersöka om relationen med lÀrare pÄverkar ungdomar nÀr det kommer till personlig utveckling, sjÀlvkÀnsla och identitet.Nyckelord: sjÀlvkÀnsla, personlig utveckling, skola, relationer.

Syftet med denna studie Àr söka fÄ en bild av hur lÀrare i Är 1-6 reflekterar kring sin verksamhet, vad reflektionen leder till och dess betydelse för utveckling av lÀrandet. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats, dÀr synsÀttet Àr induktivt. Studien bygger pÄ en fokusgrupp och enskilda intervjuer med nio lÀrare.Resultatet visar att:- reflektion Àr en process.- lÀrare gör en sjÀlvanalys, dÀr de ifrÄgasÀtter sig sjÀlva.- lÀrare anser att pedagogiska diskussioner Àr betydelsefulla för att reflektera pÄbÀsta möjliga sÀtt.- lÀrare efterlyser tid och strategier för sin reflektion.- reflektion mynnar ut i en utveckling av lÀrandet.De slutsatser som framkommer Àr att lÀrares reflektion kan ses utifrÄn fyra perspektiv med fokus pÄ reflektion-grubblerier, utveckling, sjÀlvanalys och utvÀrdering.Under perspektivet reflektion-grubblerier har jag funnit att lÀrare verkar reflektera oavbrutet och har ofta svÄrt att slÀppa tankarna. Detta upplevs som ett dilemma.Med fokus pÄ utveckling har följande omrÄden lyfts fram som betydelsefulla: lÀrares reflektion tillsammans med andra kollegor, lÀrares engagemang och att de saknar strategier och tid för reflektion.NÀr det gÀller sjÀlvanalys ser jag att det handlar om att kunna spegla sig i nÄgon annan, se sig sjÀlv utifrÄn och sedan revidera det som gjorts.I frÄgan om utvÀrdering finner jag att lÀrares och elevers reflektion gagnar elevers lÀrande..

I en samtid dÀr miljöproblem fÄtt en relativt stor plats pÄ den politiska agendan kan det var intressant att undersöka vilka kunskaper och attityder barn och ungdomar har och fÄr i den svenska skolan. Vi har dÀrför valt att undersöka dessa kunskaper och attityder inom miljöomrÄdet hÄllbar utveckling för alla avgÄngselever pÄ en gymnasieskola. Vidare intresserar vi oss för om det finns ett samband mellan just kunskap och attityd inom hÄllbar utveckling och hur ett sÄdant samband ser ut. I gymnasieskolan Spyken i Lund har 303 gymnasieelever, som gÄr sista terminen, fÄtt svara pÄ en nitton frÄgor lÄng enkÀt. FrÄgorna behandlar frÀmst ÀmnesomrÄdena klimatförÀndringar och energi men stÀller Àven frÄgor dÀr eleven mÄste ta stÀllning till pÄstÄenden kring dessa ÀmnesomrÄden.

Studiens syfte var att undersöka vad förskollÀrare anser att höglÀsningen har för inverkan pÄ barnens utveckling. Men Àven att fÄ en inblick i hur förskollÀrarna tÀnker kring hur de kan frÀmja barnens intresse för böcker och lÀsning. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare som Àr verksamma i tre olika förskolor. Resultaten redovisas i tre teman:höglÀsning, höglÀsning och barnens utveckling samt arbetet med höglÀsningen. UtifrÄn studiens resultat kan det konstateras att förskollÀrarna anser att höglÀsning har en viktig del ibarnens utveckling och att skönlitteratur Àr nÄgot förskollÀrarna försöker arbeta med aktivt.

PÄ förskolan vistas barn mycket utomhus, vilket gör att utegÄrden blir en betydelsefull faktor för barns lÀrande och utveckling. Det Àr dÀrför viktigt att miljön pÄ förskolegÄrden Àr stimulerande för barnen. Studien handlar om vilka tankar kring barns lÀrande och utveckling som ligger bakom förskolegÄrdens utformning och anvÀndning. Samt hur en förskolas utegÄrd anvÀnds av barn och pedagoger. I tidigare forskning tas Àmnen upp som utomhuspedagogik ur ett historiskt perspektiv, utemiljöns betydelse för barns lÀrande och utveckling, samt förskolans utemiljö och dess pÄverkan pÄ barn.

Syftet med studien Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt pedagoger i förskolan hartill barns lek med fokus pÄ fri och styrd lek och hur de upplever att leken kan pÄverkabarns utveckling och lÀrande. Vi anvÀnder oss av kvalitativa intervjuer ochobservationer. I resultatet framgÄr det tydligt att barns lek inom förskolan oftainnebÀr styrd lek pÄ bekostnad av fri lek. VÄr slutsats Àr att pedagoger mÄsteobservera varandra inom förskolans verksamhet för att utveckla sig sjÀlva och vÄga?slÀppa kontrollen? och lÄta barnen pÄverka verksamheten mera..

Bakgrund: Artificiell intelligens tar en allt st?rre plats i samh?llet och s? ?ven inom h?lso- och sjukv?rden. Anv?ndningen av AI kantas av lagar, regler och rekommendationer f?r hur AI ska anv?ndas som hj?lpmedel. Sjuksk?terskorspelar en viktig roll att s?kerst?lla en god och s?ker v?rd och att anv?ndningenav AI sker p? ett etiskt korrekt s?tt med fokus p? patientens v?lbefinnande.

I vÄrt arbete har vi undersökt hur perspektivet hÄllbar utveckling framtrÀder i tre historielÀroböcker för gymnasiet: Alla tiders historia Maxi, Perspektiv pÄ historien A och Epos historia ? För gymnasieskolans kurs A och B. Dessutom har vi, utifrÄn historiedidaktisk teori kring begreppet historiemedvetande, klarlagt i vilken utstrÀckning de undersökta lÀroböckerna kan utveckla elevers handlingsberedskap. VÄr metod har varit hermeneutisk och i lÀromedelsanalysen har vi utgÄtt frÄn vÄr förkunskap om historien, en definition av hÄllbar utveckling samt teorier om historiemedvetande. Nedslagen som analyserats i böckerna har varit följande: upptÀckterna, mellankrigstiden och svensk nutidshistoria. Resultatet visar att perspektivet hÄllbar utveckling gör sig gÀllande, dock i olika utstrÀckning beroende pÄ nedslag och lÀrobok.

Vi lever i ett samh?lle d?r teknologiska uppfinningar hela tiden h?jer hastigheten, inte bara i arbetet utan ocks? i vardagen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka om samtidens norm om produktivitet genomsyrar alla ?ldrar och livsstadier genom att fokusera p? pension?rer. F?r att bidra till f?rst?else av normer kring produktivitet hos ?ldre ?mnar studien f?rst? pension?rernas subjektiva upplevelser av tid och hur den ?nskas spenderas i relation till ?lderdomen. Genom ett utforskande av dikotomin produktivitet/reproduktivitet och hur den f?rh?ller sig till rekreation samt agentskap och ett temporalt perspektiv avser studien att unders?ka ?lderdomens kapitel och pensionen med nya glas?gon.

Denna studies syfte Àr att undersöka och öka kunskapen kring hur hÄllbar utveckling kan införlivas inom textilslöjdsÀmnet bÄde inom gymnasiet och grundskolans senare Är. FrÄgestÀllningarna bestod i hur och varför textillÀrare bör arbeta och integrera hÄllbar utveckling i undervisningen. I studien har jag anvÀnt mig av bÄde litteraturstudier och intervjuer av kvalitativ art. Intervjuerna har rört textillÀrare verksamma inom gymnasiet och grundskolans senare Är. Intervjuresultatet har bland annat bidragit till att fÄ fram konkreta arbetsmetoder och förslag, som exempelvis att arbeta tematiskt kring textilproduktion, att föra diskussioner kring elevernas egen konsumtion och kring hur man resurshushÄller.

I de flesta arbeten uppkommer situationer som kan te sig svÄra och som pÄ ett eller annat sÀtt mÄste hanteras. Den allmÀnna förestÀllningen Àr att svÄra situationer betraktas som problem och uppfattas oftast ha en negativ innebörd. I denna uppsats har vi valt att se svÄra situationer i en positiv bemÀrkning. Vi har för avsikt att undersöka hur svÄra situationer i arbetet bidrar till lÀrande och utveckling för individen, i detta fall yrkesgruppen coacher. De frÄgestÀllningar vi utgÄr ifrÄn i studien Àr vilka svÄra situationer coacherna upplever i sitt arbete, hur de hanterar svÄra situationer samt vilka möjligheter till lÀrande och utveckling svÄra situationer ger upphov till.