PÄ elmarknaden har man utvecklat fenomenet mikroproduktion av elenergi vilket innbÀr att slutkunden sjÀlv ska producera sin el frÀmst genom att utnyttja sol och vind kraft. I Sverige finns det ett vÀxande  intresset för mikroproduktion. De flesta som producerar sin egen el gör det frÀmst genom solpaneler och mindre vindkraftverk som sÀtts upp vid deras egendom. I den hÀr studien har vi gjort en djupare analys kring olika typer av anlÀggningar för att producera smÄskalig elkraft. Men Àven tittat pÄ den ekonomiska aspekten genom att beskriva ekonomisk vinning och kostnader samt stÀllt upp en kostnadskalkyl för att beskriva detta i siffror.

I ett samhÀlle dÀr relationer, Àven sÄdana av icke romantisk karaktÀr, har en central roll imÀnniskors liv Àr det viktigt att försöka förstÄ vad som ligger till grund för individers engagemangi relationer. The Investment Model sÀger att engagemang i relationer ökar dÄ individerupplever ökade belöningar, minskade kostnader, fÀrre attraktiva alternativ samt att deinvesterat mycket i relationen. I föreliggande tvÀrsnittsstudie undersöktes 61 grundskolelÀrarei Göteborgs Stad, med hjÀlp av the Investment Model, angÄende upplevt engagemang tillsitt arbete via ett frÄgeformulÀr. Studien visade att grundskolelÀrare med lÀngre anstÀllningstidupplever att de investerat mer i sitt arbete Àn vad de med kortare anstÀllningstid angav..

Uppsatsen fokuserar pÄ energideklaration i samband med överlÄtelse, och vad den innebÀr för konsumenten, fastighetsmÀklaren och förmedlingsprocessen, av smÄhus. DÀrför har tvÄ fastighetsmÀklare samt representant frÄn Boverket intervjuats, för att ge sin Äsikt om Àmnet. En representant för energiexperterna skulle Àven ge sin syn pÄ Àmnet, men försvann under tider för intervjuerna. FrÄn och med 1 januari, 2009 Àr det krav pÄ att alla byggnader, som tillhör en fastighet vilken sÀljs, skall energideklareras. Detta krav framförs i Lagen om energideklaration för byggnader, som i sin tur grundar sig i ett EG-direktiv frÄn 2002.

Bakgrund: Hj?rtstopp drabbar hundratusentals m?nniskor i v?rlden ?rligen. Trots att fler m?nniskor ?verlever beskrivs l?ngvariga fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser. Omv?rdnadens roll ?r central f?r ?terh?mtning och anpassning till livet efter h?ndelsen, d?rf?r beh?vs mer kunskap inom omr?det.

I detta examensarbete undersöks effekterna av trafiklÀnkavbrott med varaktighet pÄ ett flertal mÄnader. Arbetet anvÀnder Sampers, ett trafikslagsövergripande analyssystem som kan prognostisera trafikförÀndringar och utföra samhÀllsekonomiska kalkyler. Arbetets syfte Àr att skapa en metodik för anvÀndning av Sampers vid sÄdana undersökningar, samt att tillÀmpa metodiken pÄ en fallstudie av jordskred i Göta Àlvdalen.Fallstudien, framtagen av Statens geotekniska institut, bestÄr av fem scenarier för jordskred lÀngs Göta Àlv i VÀstra Götaland. I varje scenario drabbas antingen vÀg E45, en fyrfÀltig motorvÀg med dragning lÀngs Àlven, eller bÄde E45 och Norge/VÀnernbanan, en dubbelspÄrig jÀrnvÀg som till delar följer vÀgens strÀckning. BÄde vÀgen och jÀrnvÀgen Àr viktiga transportstrÄk och anvÀnds av ett stort antal trafikanter.Den metodik som skapas omfattar tre alternativ pÄ analysmetoder, som tillsammans utgör ett spann av samhÀllsekonomiska kostnader.

Detta examensarbete Àr utfört i samrÄd med Holmen Skog. Holmen Skog Àr ett skogsbolag som ansvarar för rÄvaruanskaffningen till Holmenkoncernens svenska produktions-anlÀggningar. I takt med biobrÀnslemarknadens tillvÀxt har Holmen Skog en ambition att slÄ sig in pÄ denna marknad och bli en framstÄende leverantör av biobrÀnsle. TilltÀnkta kunder Àr frÀmst företag med anlÀggningar som producerar kraft- och fjÀrrvÀrme. Genom förbrÀnning av biobrÀnslen framstÀller och genererar dessa företag vÀrme och el till samhÀllet.

Uppsatsen handlar om de allmÀnnyttiga bostadsbolagen, hur de sÀtter hyror för nybyggdabostÀder, var i stÀderna dessa byggs samt om kostnaderna fördelas pÄ Àldre bostÀder ibestÄndet. Vidare ser jag pÄ sambandet mellan nybyggnation och Tobins Q för kommunernasom bostadsföretagen ligger i.Resultatet Àr att mÄnga av bostadsföretagen anvÀnder sig av omfördelningssystem vidhyressÀttning, och flera planerar att införa sÄdana system. Samtidigt omfördelas intekostnaderna till bestÄndet i sÀrskilt hög grad. Det byggs klart fler centrala bostÀder Àn tidigare,men att det inte klart om de Àr finare eller dyrare Àn de Àldre. Det verkar heller inte finnasnÄgon större omfördelning av kostnader frÄn centrum till ytterstaden..

FrÄn och med 1 januari 2007 gÀller nya och förenklade redovisningsregler som stadgar att alla verksamheter ska avsluta sina rÀkenskaper med ett Ärsbokslut eller en Ärsredovisning. Mindre företag har dessutom möjligheten att anvÀnda ett förenklat Ärsbokslut. För enskilda nÀringsidkare finns en vÀgledning utgiven av BokföringsnÀmnden i syfte att ge en överskÄdlig beskrivning av de nya reglerna och deras tillÀmpning. En enskild nÀringsidkare som upprÀttar ett förenklat Ärsbokslut ska anvÀnda sig uteslutande av reglerna i denna vÀgledning.Anledningen till att reglerna Àndrades var enligt propositionen att det tidigare regelverket var komplicerat och svÄrt att överblicka. De nya reglerna i bokföringslagen som stadgar att bokslutsskyldighet nu gÀller alla bokföringsskyldiga, syftar till att förenkla redovisningen för de allra minsta verksamheterna.

Författare: Robin BrĂ€ndĂ©n och AndrĂ© NobaekHandledare: Åsa GustavssonExaminator: Helena ForslundTitel: Kostnadseffektivisering av truckanvĂ€ndning: En fallstudie pĂ„ Kalmar ABBakgrund/Problemdiskussion: Kalmar AB Ă€r belĂ€get i Lidhult och Ă€r vĂ€rldens största anlĂ€ggning som tillverkar gaffeltruckar. Utöver detta tillverkas Ă€ven truckar som hanteringslösningar av containrar i hamnar och terminaler, dĂ€r de idag Ă€r marknadsledande. Förtaget har idag 87 interntruckar, varav 52 egenĂ€gda och 35 leasade, som anvĂ€nds inom produktionen vid förflyttning av material. DĂ„ de hĂ€r truckarna har skiljande anvĂ€ndning Ă€r Kalmar AB i behov av att undersöka truckarnas kostnader, baserat pĂ„ deras nyttjande, för att pĂ„ sĂ„ vis bli mer kostnadseffektiva inom detta avseende. Vid eventuell service och reparation av truckarna anvĂ€nds idag koncernens serviceavdelning, men leder till höga kostnader som företaget menar pĂ„ kan reduceras ifall detta sköts internt.

MÄlet med utredningen i denna rapport har varit att kartlÀgga Martin Olssons transporter som körs av sju Äkerier i Stockholmsregionen. Informationen frÄn kartlÀggningen har sedan analyserats i syfte att ta fram ett förslag för ett transportupplÀgg för det studerade transportflödet. Information om flödena samlades in under en vecka och kan ses som ett stickprov pÄ transportbehovet eftersom detta kan variera över Äret. Av den information som fanns tillgÀnglig att jÀmföra med var veckan dock förhÄllandevis representativ i jÀmförelse med andra perioder.Utredningen i rapporten gav efter analyser att dynamisk ruttplanering skulle ge minskade kostnader med ungefÀr 20 % under den studerade tidsperioden. Besparingen baserades pÄ transportkostnaden, rÀknat i Äkarens kostnader, för dynamisk ruttplanering jÀmfört med dagens zonplanering.

Aktiebolagsformen vÀxte fram i Sverige under 1600-talet och den nu gÀllande lagstiftningen pÄ omrÄdet, aktiebolagslagen (2005:551), Àr den sjÀtte i raden. 2006 pÄbörjades det ett omfattade arbete med att se över och förenkla regler för att minska bolagens administrationskostnader.Förenklingsarbetet resulterade 2009 i en SOU innehÄllande förslag pÄ regelÀndringar som skulle leda till minskade administrationskostnader och en förenklad vardag för bolagen. I slutet av 2013 presenterades det Àven en lagrÄdsremiss med förslag pÄ regelÀndringar. Denna uppsats har behandlat dessa tvÄ förslag till regelförenklingar och analyserat effekterna. Under uppsatsens slutstÀllande publicerades det en proposition, prop.

Intresset för lÀngdskidÄkning Àr större Àn pÄ lÀnge. Samtidigt blir vintrarna allt varmare, vilket leder till minskad snötillgÄng och dÀrmed ocksÄ en förkortad skidsÀsong. För att lösa detta problem planerar företaget LindbÀcks Bygg att uppföra en skidtunnel pÄ LindbÀcksstadion i nÀrheten av PiteÄ. PÄ uppdrag av detta företag har examensarbetet syftat till att utforma olika metoder för att pÄ ett energieffektivt vis tillgodose denna tunnels snöbehov. Det huvudsakliga arbetet har utgjorts av dimensionering av system för snöproduktion och snölagring.

Lastbilsindustrin Àr idag en komplex industri dÀr marknaden prÀglas av stor konkurrens aktörerna emellan. För att utnyttja den fria marknaden och entreprenörens drivande krafter för en lyckad affÀr har Scania valt att tillÀmpa DOS-standarder för sina ÄterförsÀljare. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga de poster som försvÄrar en entreprenörs möjligheter att starta som ÄterförsÀljare för Scania. Studien har för avsikt att ligga till grund för vidare diskussioner och skapa en förstÄelse för vilka kostnader som pÄverkar entreprenören i startfasen. Kostnader som kan vara direkt avgörande vad det gÀller att hitta lönsamhet i verksamheten. Direktiv frÄn EU har fÄtt Scania att skapa standarder bland sina ÄterförsÀljare.

Grön IT Àr ett begrepp som har fÄtt mer uppmÀrksamhet i Sverige de senaste Ären. Grön IT handlar mycket om att minska energiförbrukningen och med denna uppsats framgÄr det att arbetet kring detta redan pÄgÄr i viss mÄn, men företagen har inte kommit sÄ lÄngt Àn. Det finns fortfarande stora möjligheter att göra förbÀttringar. En viktig del i miljöarbetet Àr att engagera personalen genom utbildning. Grön IT innebÀr mer Àn bara klimatpÄverkan, det innebÀr ocksÄ lÀgre kostnader, ökad effektivitet och en stÀrkt image.

I detta examensarbete analyseras om elektroniska fastighetsköp Àr framtiden i Sverige. Analysen genomförs genom en komparativ studie av den svenska respektive den finska lagstiftningen för fastighetsköp, ansökan om lagfart och ansökan om inteckning. För att besvara den övergripande frÄgestÀllningen besvaras ett flertal delfrÄgor, dÀribland om formkravets syfte och ÀndamÄl uppnÄs om elektroniska fastighetsköp införs. I examensarbetet konstateras att nuvarande bestÀmmelser förvisso Àr fungerande, men att ett flertal positiva följder intrÀder om elektroniska fastighetsköp införs. Som exempel underlÀttas parternas upprÀttande av köpehandlingen.