Denna studie unders?ker ledarskap i distansarbetsmilj?er f?r att f?rst? skillnaderna mellan effektivt ledarskap i traditionella kontorsmilj?er och distansarbetsmilj?er. Syftet med denna studie ?r att belysa ledares f?rm?ga att kommunicera, motivera och engagera distansmedarbetare och hur ledarskapsstilar anpassas f?r att m?ta de unika f?rdelarna och nackdelarna som distansarbete medf?r. Genom att utforska denna dynamik syftar denna studie till att identifiera ledarskapsbeteenden och strategier som effektivt fr?mjar eller hindrar motivation, engagemang och prestation vid distansarbete.

Den första januari 2001 fusionerade Ätta av Sveriges lantmÀnnenföreningar samt SLR till en rikstÀckande förening, SvL. Denna delas in i marknadsomrÄden, MO:n, vilka drivs med resultatansvar inför koncernstyrelsen. Genom MO:na bibehÄlls lokal kontakt med jordbruksproduktionen i landet. Uppsatsen granskar förhÄllandet mellan SvL och MO:na. MO:na ska genom givna ansvarsomrÄden och med resultatansvar optimera resultatet i det egna omrÄdet.

En ny matarupphÀngning har konstruerats Ät en serie av Sandvik SRP:s matarprogram.Uppskattningsvis kommer detta bespara Sandvik runt 0,7msek per Är.Den nya upphÀngningen bestÄr av 10st komponenter och Àr testad, under belastning, över20miljoner cykler. Prototyp Àr installerad sen nov 2008 i Seepsula, Finland.Svagheter med den gamla upphÀngningen1. UpphÀngningen Àr statiskt obestÀmd2. Styv konstruktion3. OförlÄtande design för inbyggnads?och produktionsfel4.

N?r jag p?b?rjade mina studier p? kandidatprogrammet Kultur drog jag mig f?r att svara p? fr?gor om vad jag g?r om dagarna. Jag m?rkte att jag sk?mdes till f?ljd av mitt studieval. Jag tyckte det var sv?rt att bem?ta det ifr?gas?ttande och den of?rst?else som jag upplevde att folk i min omgivning m?tte mig med.

Försvarsmakten sköter praktiskt taget all distribution av drivmedel till de interna kunderna. Inom Försvarsmakten finns planer om att undersöka om detta drivmedelsarbete sköts effektivast inom försvaret, eller om externa leverantörer kan göra det bÀttre. Innan beslut tas skall det undersökas hur det gÄr till i nulÀget samt vilka förbÀttringar som kan göras pÄ det egna arbetet. Resultatet av detta skall sen tas med vid jÀmförelsen med de externa leverantörernas förslag. Detta projekt beskriver hur drivmedelsarbetet sköts inom Försvarsmaktens logistik.

Denna rapport undersöker hur en grafiker kan förstÄ, analysera och skapa nyagrafikstilar. Hur grafikstilar kan pÄverka produktionen, samt hur man kanstandardisera en grafik pipeline för att producera liknande material. En analys av ett par populÀra grafikstilar inom dataspelsgrafik utfördes för att hitta hur dessa stilar kom till och att jÀmföra likheter och fördelar emellan de olika stilarna. Ett experiment utfördes för att hitta moment att förbÀttra i en grafisk pipeline.Resultat pekar pÄ att olika grafikstilar har en pÄverkan pÄ utvecklingstid och kostnader, samt mottagande beroende pÄ kultur och mÄlgrupp. Ett extra fokus pÄ planering av grafikstil och dess pipeline i produktionen rekommenderas, för att bÄde underlÀtta för grafikerns arbete och att dra ner pÄ utvecklingskostnaderna..

Elektroskandia Ă€r en grossist med ett brett utbud av produkter. FrĂ„n lagret i Örebro levereras gods till kunder i hela Sverige över natten. Examensarbetet ger förslag till hur Elektroskandia kan arbeta mot snabbare leveranser och ökad kontroll över kostnader. Det Elektroskandia kan erbjuda kunden Ă€r möjligheten att bestĂ€lla sent och fĂ„ leveransen tidigt nĂ€sta morgon. Detta beror pĂ„ att godsflödet Ă€r mycket ojĂ€mnt och för att kunna erbjuda konkurrenskraftiga priser samlastas godset i ett distributionsnĂ€t dĂ€r transporten sker över natten.

Företag möter idag allt hÄrdare konkurrens, detta leder till att företag i allt högre grad samarbetar med aktörer i leverantörskedjan för att uppnÄ kostnadsreducering. I detta sammanhang benÀmns Open Book Accounting som ett anvÀndbart verktyg för att uppnÄ kostnadseffektivitet i leverantörskedjan. Tekniken bygger pÄ den enkla logiken att ett eller bÄda företagen i enrelation ?öppnar upp sina redovisningsböcker? och avslöjar intern finansiell information som tidigare hÄllits hemligt inom organisationens grÀnser, exempelvis kostnader för produkter eller processer. Genom denna öppenhet kan företagen reducera kostnader och utveckla varandras verksamheter.

Examensarbetets mÄl var att skapa en modell för oljedegenerering, för implementering i lastbilens styrsystem. En modell som Àr lÀmplig för implementering mÄste vara enkel nog för att kunna hanteras av styrsystemet och samtidigt tillförlitlig nog för att varken över- eller underskatta oljebytesintervallet allt för mycket. Onödigt tÀta oljebyten medför ökade kostnader för ny olja och produktionsbortfall medan för glesa oljebyten kan orsaka allvarliga skador pÄ motorn med tillhörande kostnader.Modellen delades upp i fyra delmodeller svarandes mot dom olika processer som styr oljedegenereringen; brÀnsleutspÀdning, kemisk degradering, sotinblandning och kondensbildning. Delmodellerna skapades med utgÄngspunkt i publicerade studier av dom olika förloppen varefter dom implementerades i Matlab och jÀmfördes med mÀtdata som fanns tillgÀngliga pÄ Scania. DÄ det varmöjligt jÀmfördes olika modifieringar av modellerna för att undersöka vilken som gav bÀst överrensstÀmmelse med mÀtdata.BrÀnsleutspÀdning, sotbildning och vattenutspÀdning Àr relativt vÀl förstÄdda förlopp och deras beroende av olika parametrar Àr vÀlkÀnt.

Efter millenniumskiftet uppfattas det som nĂ€rmast ?rĂ€tt? att moderna framtidsinriktade verksamheter, stora som smĂ„, bör arbeta med kvalitetsstyrning[1].  ÅtgĂ€rder inom kvalitetsstyrning innebĂ€r att moderera och justera tillverkningsprocessen sĂ„ att de producerade enheterna hĂ„ller sig till en standard[2]. Företag stĂ€lls stĂ€ndigt inför flera olika alternativ om hur de kan förĂ€ndra sitt arbetssĂ€tt, och öppna sig för att ta till sig olika kvalitetshöjande koncept. Dessa ska leda till att organisationen och dess processer blir mer effektiva och produktiva, för att i sin tur sĂ€nka kostnader, maximera vinsten, bemöta kundernas efterfrĂ„ga, och kunna leverera billigare produkter av högre kvalitet pĂ„ ett snabbare och enklare sĂ€tt.

Radio Frequency Identification Ă€r en relativt gammal teknik (sedan andra vĂ€rldskriget), som upplevt en renĂ€ssans. DĂ„ som nu anvĂ€ndes RFID för att identifiera föremĂ„l, dock med vissa tekniska skillnader. Ökade krav pĂ„ industrier och samhĂ€llet i övrigt har lett till den ?informa-tionsĂ„lder? vi nu lever i. Som ett steg i denna utveckling stĂ€lls allt högre krav pĂ„ insamlingen av den information som mĂ„nga processer och beslut baseras pĂ„.

Bakrund: LĂ„ngtidssjukskrivningar ökar och har ökat de senaste Ă„ren, detta medför ökade kostnader inte bara för statskassan utan Ă€ven för den privata sektorn. RiksförsĂ€kringsverket rapporterar stĂ€ndigt ökade kostnader för sjukskrivningar och frĂ„n regeringshĂ„ll kommer Ă„tgĂ€rdspaket i syfte att sĂ€nka kostnaderna för sjukfrĂ„nvaron samt att fĂ„ lĂ„ngtidssjukskrivna tillbaka i arbete.Syfte: Att utvĂ€rdera en sex veckor lĂ„ng rehabiliteringskurs för lĂ„ngtidssjukskrivna arbetande montörer i finmekanisk industri. Syftet var att se hur mĂ„nga som kom tillbaka i arbete efter genomgĂ„ngen kurs.Undersökt grupp och metod: Tio kvinnor som arbetade i monteringen och hade varit sjukskrivna fyra veckor eller lĂ€ngre utvaldes. Åtta individer under diagnosen skuldermyalgi och en med diagnosen utmattningsdepression deltog i studien. En individ exkluderades pga.

Flera mjölkgÄrdar sÀljer idag sina tjurkalvar. Syftet med detta arbete Àr att se hur lönsamheten ser ut för de uppfödningsmodeller pÄ egenproducerade tjurkalvar som anses vara lÀmpliga för ett utvalt fallföretag. Det finns olika typer av uppfödningsmodeller att vÀlja bland, men bÀst lÀmpade till den befintliga gÄrden i arbetet, anses mellankalv och intensiv ungtjur-uppfödning vara. Det föresprÄkas att man skall anvÀnda ett bra foder med kvalitet till tjurarna för att pÄ sÄ sÀtt fÄ ner slaktÄldrarna och dÀrmed en mer lönsam tjur. BÄda kalkylerna, en för respektive uppfödningsmodell, ger dock negativa resultat.

IT-utvecklingen har gÄtt vÀldigt snabbt under de senaste decennierna och alltfler marknader för varor och tjÀnster har öppnats upp genom tillgÄng till internet. Utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringshastighet, vanligen kallat bredband, har i Sverige skett delvis pÄ kommersiella grunder och delvis med hjÀlp av offentliga subventioner frÄn kommuner, stat och EU. MÄnga utredningar och kartlÀggningar av bredbandsutbyggnaden i Sverige har gjorts som hÀvdar att de positiva effekterna av en utbyggnad Àr sÄpass stora att ett offentligt stöd krÀvs, framförallt pÄ landsbygden. Trots detta har tillsynes ingen uppföljning skett pÄ om satsningarna faktiskt Àr lönsamma.För att analysera huruvida investeringarna i bredbandsinfrastruktur pÄ landet verkligen Àr samhÀllsekonomiskt motiverade har vi dÀrför utfört en fallstudie pÄ hur utbyggnaden av bredband har gÄtt till i landsbygdskommunen Ydre. Genom arkivsökning, intervjuer och litteraturstudier har monetÀra och icke-monetÀra nyttor identifierats och vÀgts mot varandra i en kostnads-nyttoanalys.

PÄ grund av att kostnader för avhjÀlpande i mÄnga fall Àr omfattandet och ansvaret svÄrbestÀmt finns grund för att studera frÄgan ytterligare. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att redogöra för hur avhjÀlpandeansvaret ser ut i gÀllande rÀtt och hur det tolkas i rÀttspraxis. För att besvara detta syfte har en studie genomförts dÀr gÀllande rÀtt jÀmförts med rÀttspraxis. Miljöbalkens 2 kap. samt 10 kap.