SCB menar att ängslan, oro och ångest blivit vanligare bland unga i Sverige. En kvalitativ studie gjordes där syftet var att belysa hur ungdomar själva uttrycker att de mår.  Hur de hanterar problem och om de använder alkohol som en möjlig copingstrategi, samt att ta reda på vad som påverkar deras humör. Tio gymnasielever i mellersta Sverige deltog. Resultaten visade att stress och nedstämdhet var förekommande och att sju personer använde alkohol, men ingen använde alkohol som copingstrategi.

Syftet med mitt examensarbete var att försöka få ungdomar mer negativt inställda till tobak, alkohol och cannabis. Undersökningen har genomförts i en sjätteklass i Luleå kommun. För att kunna mäta om påverkan skett användes enkäter före och efter utvecklingsarbetet. Det bestod av 3 olika föreläsningstillfällen där de olika preparaten behandlades var för sig. Undersökningspersonerna genomförde ett utvecklingsarbete där de själva inhämtade fakta och skrev ett arbete om de olika preparaten.

Alkohol och droger är ett ökande problem bland högstadieungdomar. Allt fler högstadieungdomar provar på alkohol och droger med risk att fasta i ett beroende. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta preventivt mot alkohol och droger bland högstadieungdomar. Studien har en kvalitativ ansats där datainsamlingen genomfördes med en fokusgruppdiskussion med sju skolsköterskor. Alla arbetade på högstadieskolor i samma kommun i Norrbotten.

Gymnasieelevers attityder till alkohol och bilkörning En undersökning på en svensk gymnasieskola.

Folkhälsovetenskapligt program.

Varför väljer ungdomar att dricka alkohol och att använda droger? Det är inget nytt och det hör ungdomstiden till att experimentera och prova. Syftet med studien var att undersöka om självkänsla och sensationssökande, via attityder, är orsaker till att ungdomar i övre tonåren (18-20 år) konsumerar alkohol och använder droger samt vilka effekter som eftersöks av deltagarna och deras tillvaro, ses också som möjliga faktorer för påverkan på både konsumtion och attityd. I studien deltog 166 elever ur avgångsklasser från olika inriktningar av gymnasieskolor i en medelstor stad i Sverige. Som mätinstrument användes till stor del standardiserade frågor ur Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysningens årligen använda frågeformulär, Zuckermans ?Sensation Seeking Scale form V? dessa kompletterades med frågor för att mäta självkänsla och tillvaro.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur ungdomar uppfattar sina egna erfarenheter av alkohol och vad de har för attityder kring det. Vi vill också göra en jämförelse mellan killar och tjejer samt mellan en större (Malmö) och en mindre stad (Karlskrona). För att ta reda på detta gjorde vi en kvantitativ undersökning i form av enkäter. Utöver detta sökte vi litteratur inom ämnet som vi kunde knyta an svaren på våra enkäter till. Vi kom fram till att majoriteten av ungdomarna dricker både relativt ofta och mycket alkohol och hälften känner sig berusade nästan varje gång.

Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Studien genomfördes som en litteraturstudie där sökorden nurs* och attitudes kombinerades med alcohol, misus* och drug abuse i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visade att sjuksköterskor hade fördomar gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansåg att dessa patienter var oförutsägbara och farliga för andra och sjuksköterskor beskrev även en rädsla för dessa patienter. Även positiva attityder hos sjuksköterskor framkom, då vissa sjuksköterskor ville hjälpa patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem.

Bakgrund: Sedan mitten av 1990-talet har alkoholkonsumtionen i Sverige ökat från drygt 8 liter ren alkohol per person och år till cirka 10,5 liter per person och år. Varje år dör minst 6000 människor i Sverige av orsaker relaterade till alkohol. Majoriteten av den svenska befolkningen konsumerar i måttlig mängd men en del hamnar i ett riskbruk eller missbruk som kan leda till ett beroende. Idag beräknas mellan 10-15 % av befolkningen i Sverige ha ett skadligt alkoholkonsumtionsmönster. MI (Motivational interviewing) är en metod som används av bland annat vårdpersonal för att motivera personer till förändring i sitt liv genom egen motivationshöjning.

Syftet med studien var att öka kunskapen om könsskillnader kring ungdomar som påbörjat behandling för alkohol eller droger. Studien går också ut på att se skillnader mellan könen och ungdomarnas primärdrog, frågeställningen löd: Kan man se att det skiljer sig mellan kön och debutålder vad det gäller alkohol och narkotika? Kan man se att det skiljer sig mellan kön och primärdrogen? För att få svar på frågorna har kvantitativ metod använts, data har samlats in med hjälp av databasen DOK. Formulären används vid in och utskrivning på en del behandlingsenheter runtom i Sverige. De tjejer och killar som deltagit i enkätstudierna var mellan 12 -24 år.

Det svenska förbudet mot privatimport av alkohol gäller då man via ombud för in alkohol till Sverige. Detta förbud har de senaste åren fått stor uppmärksamhet då det i domstol har tvistats huruvida förbudet strider mot gemenskapsrättens fria rörlighet eller inte. Av denna anledning har Högsta domstolen begärt att få ett förhandsavgörande av EG-domstolen. Syftet med denna undersökning var att utreda om förbudet mot privatimport via ombud står i proportion till målet att skydda den svenska folkhälsan. Problemformuleringen som ställdes var; är förbudet mot privatimport av alkohol via ombud förenligt med EG-rätten? I föreliggande uppsats har olika åsikter redovisats utifrån det svenska perspektivet samt gemenskapens perspektiv.

Arbetslo?shet a?r ett makroekonomiskt problem som genererar samha?llsekonomiska kostnader och pa?verkar ma?nga ma?nniskor i olika utstra?ckning. I Sverige finns betydande skillnader i regional arbetslo?shet mellan la?nen vilket ger ska?l till att underso?ka vilka faktorer som pa?verkar den regionala arbetslo?shetsniva?n. Syftet med denna uppsats a?r att analysera fo?ljande variablers effekt pa? den regionala arbetslo?shetsniva?n i Sveriges la?n:Procentuell fo?ra?ndring i antal sysselsattaAndelen individer i arbetskraften av populationenAndelen utrikesfo?dda av populationenUtbildningsniva?A?lderssammansa?ttningBefolkningsma?ngd per km2Lo?neniva?För att uppfylla syftet har en regressionsmodell skapats som sedan skattats via paneldata da?r ovansta?ende variablers effekter analyserats.

Syftet med denna studie är att undersöka tonårsföräldrars tankar kring att deras minderåriga barn vill dricka alkohol. Detta undersöks genom observation av ett internetbaserat diskussionsforum som är riktat till i första hand föräldrar. Resultatet av studien visar att det inte finns några givna svar på hur man hanterar alkoholfrågan som förälder, vilket kanske tyder på att det finns en stor osäkerhet. Bland föräldrar återkommer också frågan om hur man ska hantera situationen när deras tonårsbarn fyller arton år. Studien tar även upp en del olika uppfostringsmetoder..

Bakgrund:I tonåren gör alkoholen sin debut bland tonåringar och för många innebär detta berusningar som kan leda till farliga komplikationer. Syftet med studien var att undersöka vilka orsaker det fanns till att tonåringar brukade alkohol. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där den innehöll 22 vetenskapliga artiklar från databaserna Pubmed och SciVerse Scopus. De vetenskapliga artiklarna var begränsade från 1990 till 2011. En temaanalys användes där tonåringarnas orsaker till alkoholkonsumtion delades in i tre kategorier vilka är det sociala nätverkets betydelse, alkohol för att döva bekymmer och berusning ger positiva känslor.

Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med medarbetare i två olika organisationer undersöka om, och i sådana fall hur, olika delar i en organisation kan påverka arbetsgivare och arbetstagares förhållningssätt till frågor rörande alkohol och arbetet med drog- och alkoholpolicyn. Vidare har syftet varit att se vilken roll denna policy spelar i arbetet med dessa frågor.De frågeställningar vi har för avsikt att besvara är följande:? Hur förhåller sig medlemmar i organisationen till problem rörande alkohol?? Finns likheter eller skillnader mellan hur medlemmar förhåller sig till en organisations alkoholpolicy respektive hur de agerar i praktiken?? Vad är det som påverkar dessa förhållningssätt?De resultat vi har fått fram pekar på tydliga tendenser till att alkohol- och drogpolicyn inte används som ett verktyg i frågor rörande alkohol och droger i de undersökta organisationerna. Trots detta stämmer medarbetares tillvägagångssätt många gånger överens med det som står i respektive organisations policy. Detta beror till största del på dokumentens vaga utformning.