Denna rapport redovisar en studie av skillnader mellan nykteristers faktiska skäl till att inte dricka och icke-nykteristers tro om nykteristers skäl till att inte dricka alkohol. Studien utfördes i enkätform bland 19-25 åringar på Högskolan Dalarna samt medlemmar i Ungdomens Nykterhetsförbund. Studien visar att det finns signifikanta skillnader mellan de faktiska skäl nykterister anger till att inte dricka alkohol och vad icke-nykterister tror att nykterister har för skäl till att inte dricka alkohol..

Syftet med studien är att söka ökad förståelse om vad det är som påverkar ungdomars syn på alkohol och narkotika och därmed deras handlande genom att beskriva och analysera ungdomars berättelser. Studiens frågeställningar är; Hur beskriver ungdomarna sin inställning till alkohol respektive narkotika, Hur beskriver ungdomarna sina föräldrars inställning till alkohol respektive narkotika, Hur beskriver ungdomarna kommunikationen om alkohol och narkotika mellan dem och deras föräldrar samt, Hur beskriver ungdomarna att föräldrarna förmedlar regler och normer kring alkohol och narkotika. En kvalitativ metod har använts och studien bygger på empiriskt material från elva intervjuer med högstadieungdomar i Öckerö kommun. Resultatet visar att ungdomar har en negativ inställning till narkotika men att inställningen till alkohol skiftar. Många ungdomar menar att det är upp till var och en om man dricker alkohol eller inte och man talar om ett eget ansvar.

Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Studien genomfördes som en litteraturstudie där sökorden nurs* och attitudes kombinerades med alcohol, misus* och drug abuse i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visade att sjuksköterskor hade fördomar gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansåg att dessa patienter var oförutsägbara och farliga för andra och sjuksköterskor beskrev även en rädsla för dessa patienter. Även positiva attityder hos sjuksköterskor framkom, då vissa sjuksköterskor ville hjälpa patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem.

Kunskap om ungdomars alkohol- och drogvanor är en viktig aspekt i förhållande till socialt arbete. Kunskaperna kan bidra till verktyg för att kunna göra rätt bedömningar och insatser. Med detta som utgångspunkt har denna studie utförts med syftet att undersöka uppfattningar om alkohol och droger hos ungdomar mellan 13-15 år. Studien är utförd med en kvantitativ ansats. Ett utskick av 164 enkäter gick ut till högstadieelever på en skola i Mellansverige.

Bakgrund: I Sverige är det ett problem att tonåringar dricker alkohol. Det är otillräckligt belyst vad föräldrar anser vara en "lagom" ålder för alkoholdebut. Det är viktigt att få kunskap om hur föräldrar ser på tonåringars alkoholdebut och alkoholvanor samt hur de förhåller sig till att förse ungdomar med alkohol. Syftet: med studien var att beskriva föräldrar syn på tonåringars alkoholvanor och att köpa och bjuda alkohol till tonåringar. Metod: Studien är kvalitativ och sju föräldrar intervjuades.

Föräldrars attityder och beteende är associerade till ungdomars debut och konsumtion av alkohol och nikotin. Syftet med studien var att beskriva föräldrars regler, gränssättning och attityder för alkohol och nikotin bland ungdomar i årskurs 6-9. Metoden var en enkätundersökning i en inlandskommun i Norrbotten. Enkäter distribuerades till förälder eller annan vårdnadshavare till elev i årskurs 6-9 vid två tillfällen, svarsfrekvensen var 105 stycken (52 %). Data bearbetades med statistikprogrammet SPSS.

Enöppen inställning till alkoholkonsumtion under ungdomsåren kan varaproblematiskt då forskning visar på att konsumtionen kan ha ett samband medalkoholproblematik i vuxen ålder, ungdomar i dag har en väldigt positivinställning till alkohol och det ses ibland inte som ett problem att drickaalkohol. Det är därför viktigt att forskning fokuseras kring ungdomarsidentitetsskapande och behov av grupptillhörighet då alkoholen ofta har ettstarkt symbolvärde i dessa processer. Alkoholen som symboliskt hjälpmedel kandock innebära något positivt. Ungdomar skapar grupper, gemenskap och får nyamöjligheter med alkoholens hjälp. Syftet med denna studie var att jämföra ungaindividers berättelser kring alkohol.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Tidigare forskning angående ungdomar och alkohol har fokuserat på faktorer som vänner och olika variabler som t.ex. hur tillgång till alkohol påverkar ungdomars alkoholkonsumtion. Grupptryck har visat sig vara en faktor som har betydelse för ungdomars alkoholintag, tidigare forskning har dock fokuserat på om faktiskt beteende hos ungdomar leder till grupptryck. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan upplevt grupptryck och alkoholintag. En enkätstudie genomfördes (N=89) på en gymnasieskola i Stockholms län angående upplevelse av grupptryck när det gäller alkohol.

På sjukhus och vårdcentraler har antalet vårdepisoder med alkohol- och drogrelaterade sjukdomar ökat drastiskt de senaste åren. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva vårdpersonals bemötande av personer som lever med alkohol-/drogberoende. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar. 24 artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Vårdpersonal upplevde känslor som oro, rädsla och utsatthet i möten med människor som lever med alkohol- eller drogberoende, vidare kände många att vårdpersonal de inte ville behandla dem och många saknade förståelse för sjukdomen.

På sjukhus och vårdcentraler har antalet vårdepisoder med alkohol- och drogrelaterade sjukdomar ökat drastiskt de senaste åren. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva vårdpersonals bemötande av personer som lever med alkohol-/drogberoende. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar. 24 artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Vårdpersonal upplevde känslor som oro, rädsla och utsatthet i möten med människor som lever med alkohol- eller drogberoende, vidare kände många att vårdpersonal de inte ville behandla dem och många saknade förståelse för sjukdomen. Rådgivning gavs i varierande utsträckning, men ett stort antal vårdpersonal var ovilliga att hjälpa, vilket ofta berodde på bristande kunskap.

Alkohol förekommer i många människors vardag och det är ett fenomen vi har att förhålla oss till. Samtidigt är alkoholmissbruk ett stort socialt problem som vi ofta möter inom socialt arbete. Det är i vår mening därför alltid aktuellt att studera hur vi talar kring alkohol. Denna uppsats syftar till att belysa den bild av alkohol och alkoholmissbruk som framkommer i Sveriges Radio idag, vad detta får för konsekvenser för vår förståelse av alkohol som fenomen och av alkoholmissbruk som ett socialt problem. För att genomföra denna studie har vi använt oss av diskursanalys, mer specifikt så har vi använt oss av diskursteori som teoretiskt angreppssätt och metod.

Syftet med vår studie är att undersöka hur Systembolagetkommunikativt försöker lösa problemet att sända dubbla budskap,att sälja alkoholprodukter och samtidigt förespråka ett merhälsosamt förhållningssätt till alkohol. Uppsatsen har också föravsikt att studera om det är trovärdigt att samma avsändare sändertvå budskap som är motsägande. Vi har valt att studeraSystembolagets kampanjfilm, Va som folk, som ett exempel på hurde kommunicerar externt och ta reda på vilka retoriska verktygsom används för att påverka kunderna att konsumera alkohol på ettmer hälsosamt sätt..

SCB menar att ängslan, oro och ångest blivit vanligare bland unga i Sverige. En kvalitativ studie gjordes där syftet var att belysa hur ungdomar själva uttrycker att de mår.  Hur de hanterar problem och om de använder alkohol som en möjlig copingstrategi, samt att ta reda på vad som påverkar deras humör. Tio gymnasielever i mellersta Sverige deltog. Resultaten visade att stress och nedstämdhet var förekommande och att sju personer använde alkohol, men ingen använde alkohol som copingstrategi.

Syftet med mitt examensarbete var att försöka få ungdomar mer negativt inställda till tobak, alkohol och cannabis. Undersökningen har genomförts i en sjätteklass i Luleå kommun. För att kunna mäta om påverkan skett användes enkäter före och efter utvecklingsarbetet. Det bestod av 3 olika föreläsningstillfällen där de olika preparaten behandlades var för sig. Undersökningspersonerna genomförde ett utvecklingsarbete där de själva inhämtade fakta och skrev ett arbete om de olika preparaten.