Syftet med föreliggande litteraturstudie var att kartlÀgga vilka faktorer som har betydelse för att ungdomar vÀljer att inte dricka alkohol. Metoden som anvÀndes för studien var en litteraturstudie som byggde pÄ tio vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar söktes i sju databaser. De viktigaste slutsatserna var att de mest framtrÀdande faktorerna för att ungdomar ska avstÄ frÄn alkohol Àr de har en bra kontakt med förÀldrarna och nÀtverk med vÀnner som ocksÄ tar avstÄnd frÄn alkohol. Dessutom visar sig lÀgre socioekonomiska förhÄllanden och psykologiska faktorer som locus of control och self-efficacy ha betydelse för en lÀgre alkoholkonsumtion.

Denna rapport redovisar en studie av skillnader mellan nykteristers faktiska skÀl till att inte dricka och icke-nykteristers tro om nykteristers skÀl till att inte dricka alkohol. Studien utfördes i enkÀtform bland 19-25 Äringar pÄ Högskolan Dalarna samt medlemmar i Ungdomens Nykterhetsförbund. Studien visar att det finns signifikanta skillnader mellan de faktiska skÀl nykterister anger till att inte dricka alkohol och vad icke-nykterister tror att nykterister har för skÀl till att inte dricka alkohol..

Syftet med studien Ă€r att söka ökad förstĂ„else om vad det Ă€r som pĂ„verkar ungdomars syn pĂ„ alkohol och narkotika och dĂ€rmed deras handlande genom att beskriva och analysera ungdomars berĂ€ttelser. Studiens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r; Hur beskriver ungdomarna sin instĂ€llning till alkohol respektive narkotika, Hur beskriver ungdomarna sina förĂ€ldrars instĂ€llning till alkohol respektive narkotika, Hur beskriver ungdomarna kommunikationen om alkohol och narkotika mellan dem och deras förĂ€ldrar samt, Hur beskriver ungdomarna att förĂ€ldrarna förmedlar regler och normer kring alkohol och narkotika. En kvalitativ metod har anvĂ€nts och studien bygger pĂ„ empiriskt material frĂ„n elva intervjuer med högstadieungdomar i Öckerö kommun. Resultatet visar att ungdomar har en negativ instĂ€llning till narkotika men att instĂ€llningen till alkohol skiftar. MĂ„nga ungdomar menar att det Ă€r upp till var och en om man dricker alkohol eller inte och man talar om ett eget ansvar.

Syfte: Att unders?ka hur projektifiering p?verkar kulturella initiativ och deras f?rm?ga att skapa varaktig samh?llsf?r?ndring. Studien belyser de utmaningar och m?jligheter som uppst?r n?r kulturella akt?rer navigerar i en projektbaserad sf?r. Teori: Studien utg?r fr?n Standings (2011) teori om prekaritet samt institutionell teori.

Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Studien genomfördes som en litteraturstudie dĂ€r sökorden nurs* och attitudes kombinerades med alcohol, misus* och drug abuse i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visade att sjuksköterskor hade fördomar gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansĂ„g att dessa patienter var oförutsĂ€gbara och farliga för andra och sjuksköterskor beskrev Ă€ven en rĂ€dsla för dessa patienter. Även positiva attityder hos sjuksköterskor framkom, dĂ„ vissa sjuksköterskor ville hjĂ€lpa patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem.

Kunskap om ungdomars alkohol- och drogvanor Àr en viktig aspekt i förhÄllande till socialt arbete. Kunskaperna kan bidra till verktyg för att kunna göra rÀtt bedömningar och insatser. Med detta som utgÄngspunkt har denna studie utförts med syftet att undersöka uppfattningar om alkohol och droger hos ungdomar mellan 13-15 Är. Studien Àr utförd med en kvantitativ ansats. Ett utskick av 164 enkÀter gick ut till högstadieelever pÄ en skola i Mellansverige.

Bakgrund: I Sverige Àr det ett problem att tonÄringar dricker alkohol. Det Àr otillrÀckligt belyst vad förÀldrar anser vara en "lagom" Älder för alkoholdebut. Det Àr viktigt att fÄ kunskap om hur förÀldrar ser pÄ tonÄringars alkoholdebut och alkoholvanor samt hur de förhÄller sig till att förse ungdomar med alkohol. Syftet: med studien var att beskriva förÀldrar syn pÄ tonÄringars alkoholvanor och att köpa och bjuda alkohol till tonÄringar. Metod: Studien Àr kvalitativ och sju förÀldrar intervjuades.

FörÀldrars attityder och beteende Àr associerade till ungdomars debut och konsumtion av alkohol och nikotin. Syftet med studien var att beskriva förÀldrars regler, grÀnssÀttning och attityder för alkohol och nikotin bland ungdomar i Ärskurs 6-9. Metoden var en enkÀtundersökning i en inlandskommun i Norrbotten. EnkÀter distribuerades till förÀlder eller annan vÄrdnadshavare till elev i Ärskurs 6-9 vid tvÄ tillfÀllen, svarsfrekvensen var 105 stycken (52 %). Data bearbetades med statistikprogrammet SPSS.

L?rare f?rv?ntas ha en god samverkan med f?r?ldrar. Forskningen st?djer id?n om en god l?rar-f?r?ldrarelation, d? den gynnar barnens utveckling i skolan. Denna studie lyfter l?rarnas perspektiv p? relationen utifr?n olika principer p? hur relationen b?r se ut.

Enöppen instÀllning till alkoholkonsumtion under ungdomsÄren kan varaproblematiskt dÄ forskning visar pÄ att konsumtionen kan ha ett samband medalkoholproblematik i vuxen Älder, ungdomar i dag har en vÀldigt positivinstÀllning till alkohol och det ses ibland inte som ett problem att drickaalkohol. Det Àr dÀrför viktigt att forskning fokuseras kring ungdomarsidentitetsskapande och behov av grupptillhörighet dÄ alkoholen ofta har ettstarkt symbolvÀrde i dessa processer. Alkoholen som symboliskt hjÀlpmedel kandock innebÀra nÄgot positivt. Ungdomar skapar grupper, gemenskap och fÄr nyamöjligheter med alkoholens hjÀlp. Syftet med denna studie var att jÀmföra ungaindividers berÀttelser kring alkohol.

Tidigare forskning angÄende ungdomar och alkohol har fokuserat pÄ faktorer som vÀnner och olika variabler som t.ex. hur tillgÄng till alkohol pÄverkar ungdomars alkoholkonsumtion. Grupptryck har visat sig vara en faktor som har betydelse för ungdomars alkoholintag, tidigare forskning har dock fokuserat pÄ om faktiskt beteende hos ungdomar leder till grupptryck. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan upplevt grupptryck och alkoholintag. En enkÀtstudie genomfördes (N=89) pÄ en gymnasieskola i Stockholms lÀn angÄende upplevelse av grupptryck nÀr det gÀller alkohol.

PÄ sjukhus och vÄrdcentraler har antalet vÄrdepisoder med alkohol- och drogrelaterade sjukdomar ökat drastiskt de senaste Ären. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva vÄrdpersonals bemötande av personer som lever med alkohol-/drogberoende. UtifrÄn syftet formulerades tre frÄgestÀllningar. 24 artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. VÄrdpersonal upplevde kÀnslor som oro, rÀdsla och utsatthet i möten med mÀnniskor som lever med alkohol- eller drogberoende, vidare kÀnde mÄnga att vÄrdpersonal de inte ville behandla dem och mÄnga saknade förstÄelse för sjukdomen.

PÄ sjukhus och vÄrdcentraler har antalet vÄrdepisoder med alkohol- och drogrelaterade sjukdomar ökat drastiskt de senaste Ären. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva vÄrdpersonals bemötande av personer som lever med alkohol-/drogberoende. UtifrÄn syftet formulerades tre frÄgestÀllningar. 24 artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. VÄrdpersonal upplevde kÀnslor som oro, rÀdsla och utsatthet i möten med mÀnniskor som lever med alkohol- eller drogberoende, vidare kÀnde mÄnga att vÄrdpersonal de inte ville behandla dem och mÄnga saknade förstÄelse för sjukdomen. RÄdgivning gavs i varierande utstrÀckning, men ett stort antal vÄrdpersonal var ovilliga att hjÀlpa, vilket ofta berodde pÄ bristande kunskap.

Alkohol förekommer i mÄnga mÀnniskors vardag och det Àr ett fenomen vi har att förhÄlla oss till. Samtidigt Àr alkoholmissbruk ett stort socialt problem som vi ofta möter inom socialt arbete. Det Àr i vÄr mening dÀrför alltid aktuellt att studera hur vi talar kring alkohol. Denna uppsats syftar till att belysa den bild av alkohol och alkoholmissbruk som framkommer i Sveriges Radio idag, vad detta fÄr för konsekvenser för vÄr förstÄelse av alkohol som fenomen och av alkoholmissbruk som ett socialt problem. För att genomföra denna studie har vi anvÀnt oss av diskursanalys, mer specifikt sÄ har vi anvÀnt oss av diskursteori som teoretiskt angreppssÀtt och metod.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur Systembolagetkommunikativt försöker lösa problemet att sÀnda dubbla budskap,att sÀlja alkoholprodukter och samtidigt föresprÄka ett merhÀlsosamt förhÄllningssÀtt till alkohol. Uppsatsen har ocksÄ föravsikt att studera om det Àr trovÀrdigt att samma avsÀndare sÀndertvÄ budskap som Àr motsÀgande. Vi har valt att studeraSystembolagets kampanjfilm, Va som folk, som ett exempel pÄ hurde kommunicerar externt och ta reda pÄ vilka retoriska verktygsom anvÀnds för att pÄverka kunderna att konsumera alkohol pÄ ettmer hÀlsosamt sÀtt..