Syftet var att undersöka riskfaktorer för grad av alkohol- och narkotikamissbruk ochför tungt alkohol- och narkotikamissbruk med fokus pÄ familjefaktorer i ett svensktsampel av 14079 missbrukare. Deltagarna hade blivit intervjuade med AddictionSeverity Index (ASI) pÄ 51 kommunala missbruks- och beroendeenheter.Gemensamma riskfaktorer för bÄde alkohol- och narkotikamissbruk var missbruk islÀkten och svÄrigheter i relationer till nÀrstÄende. Mer alkoholmissbruk i slÀkten varassocierat till mer alkoholproblem och mer narkotikamissbruk i slÀkten till mernarkotikaproblem. LÀgre Älder, mindre utbildning, att vara utlandsfödd och att hablivit utsatt för misshandel ökade risken för narkotikamissbruk. Högre Älder, bÀttreutbildning och att vara född i Sverige ökade risken för alkoholmissbruk.

Bakgrund: Nyblivna mammor rekommenderas att amma under barnets första halvĂ„r. År 2008 Ă€ndrades den nationella rekommendationen till att ammande kvinnor kan dricka alkohol i mĂ„ttlig mĂ€ngd. Syfte: Att undersöka vilka attityder förĂ€ldrar uttrycker pĂ„ förĂ€ldraforum angĂ„ende alkohol under amningsperioden. Metod: Data samlades in genom att undersöka förĂ€ldrainriktade webbsidor för att hitta inlĂ€gg om förĂ€ldrars attityder till amning och alkohol.  Totalt valdes 40 inlĂ€gg med medföljande svar, skrivna mellan 2008- 2013, frĂ„n tre förĂ€ldraforum ut.

Alkohol förekommer i mÄnga mÀnniskors vardag och det Àr ett fenomen vi har att förhÄlla oss till. Samtidigt Àr alkoholmissbruk ett stort socialt problem som vi ofta möter inom socialt arbete. Det Àr i vÄr mening dÀrför alltid aktuellt att studera hur vi talar kring alkohol. Denna uppsats syftar till att belysa den bild av alkohol och alkoholmissbruk som framkommer i Sveriges Radio idag, vad detta fÄr för konsekvenser för vÄr förstÄelse av alkohol som fenomen och av alkoholmissbruk som ett socialt problem. För att genomföra denna studie har vi anvÀnt oss av diskursanalys, mer specifikt sÄ har vi anvÀnt oss av diskursteori som teoretiskt angreppssÀtt och metod.

Detta Àr en kvantitativ studie som mÀter svenska gymnasieelevers alkoholbeteende, attityder till alkohol och skolans ANDT-undervisning, samt om samband mellan dessa existerar. Urvalet bestÄr av 101 gymnasieelever frÄn fem klasser i Ärskurs ett frÄn en skola Uppsala. All data har samlats in via enkÀter som fylldes i av respondenterna under skoltid. Bearbetning och analys av data skedde i programmet SPSS och Statistica. Intressanta fynd visar bland annat att det inte finns nÄgra skillnader mellan könen i alkoholbeteende och att konsumtionen av alkohol korrelerar med Älder vid alkoholdebuten.

AbstractTidigare studier har visat att fritidsgÄrdsbesökare löper ökad risk att utveckla antisociala beteenden, genom att börja anvÀnda tobak, alkohol och droger. Föreliggande syfte med undersökningen var att ta reda pÄ om de kommunalt drivna fritidsgÄrdarna i Sandviken innebÀr risk eller skydd för unga besökare, vad gÀller anvÀndning av tobak, alkohol och droger; samt att undersöka könsskillnader gÀllande bruk av dessa substanser, skillnader mellan tobaksbrukande och icke tobaksbrukande ungdomar vad gÀller alkoholkonsumtion samt undersöka vilken inverkan förÀldrars tobaksbruk har pÄ ungas tobaks-, alkohol- och drogvanor. En enkÀtundersökning gjordes bland 163 ungdomar i Ärskurs 8. I denna framkom att fritidsgÄrdsbesökare snusar i högre utstrÀckning Àn icke besökare. I övrigt fanns inget som tyder pÄ att fritidsgÄrdsbesökare skulle röka, dricka alkohol eller anvÀnda droger i högre grad Àn icke besökare.

Bakgrund: Inom den Europeiska Unionen har ett stort antal avregleringar genomförts sedan 1980- talet. En svensk monopolmarknad, vars framtid diskuterats alltmer livligt sedan Sveriges intrÀde i EU, Àr detaljhandelsmonopolet pÄ alkohol. De aktörer som skulle kunna etablera sig pÄ en avreglerad marknad Àr mÄnga, men vilka som kommer att lyckas Àr inte helt klart. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utveckla en hypotetisk struktur över hur detaljhandelsmarknaden för alkohol kan komma att se ut efter en avreglering av det svenska detaljhandelsmonopolet pÄ alkohol samt att undersöka vilka underliggande mekanismer som kan komma att pÄverka denna hypotetiska struktur. Utförande: Studien bygger pÄ empiri insamlad genom intervjuer med tvÄ ledande dagligvaruhandelskedjor, sex importörsföretag, en grossist samt genom sekundÀrmaterial.

Alkoholkonsumtion a?r grundorsak till flertalet sjukdomar som pa?verkar folkha?lsan negativt. Mindera?riga a?r mer sa?rbara mot de negativa konsekvenserna av alkohol a?n vuxna. Da?rfo?r det viktigt med alkohol- och drogfo?rebyggande metoder inriktade pa? unga som ger god effekt.

Denna studie undersökte filmen LÀnge Leve Livets pÄverkan pÄ ungdomars attityder till alkohol i samband med bilkörning samt hur ungdomar vill ha budskapet förmedlat. I undersökningen gjordes tre fokusgruppintervjuer, å fyra till sex deltagare, och en sammanstÀllning av VÀgverkets redan genomförda enkÀtundersökning. I fokusgrupperna diskuterade gymnasieungdomarna dels teman som framkom av enkÀtresultatet, och dels frÄgor som speglade deras attityder. Resultatet visade att de flesta av ungdomarna har blivit berörda av filmen, och att LÀnge Leve Livet har förstÀrkt ungdomarnas befintliga attityd i större utstrÀckning Àn den har förÀndrat den. Vad som ocksÄ visas i studien Àr att ungdomarna anser att Àmnet Àr viktigt att diskutera och att fler vill se ett ökat arbete med alkohol i samband med bilkörning i Sverige..

Varje Är dör 125 mÀnniskor i Sverige i alkoholrelaterade trafikolyckor och Ànnu fler skadas. Detta medför stora kostnader för samhÀllet och lidande för de som drabbas. Unga vuxna Àr överrepresenterade i olycksstatistiken för alkoholrelaterade olyckor. Syftet med studien var att undersöka unga vuxna högskolestuderandes (mellan 18-24 Är) vanor och attityder till alkohol och bilkörning. Vi gjorde en enkÀtstudie pÄ en högskola.

Den hÀr uppsatsen grundas pÄ intervjuer med nio olika muslimer som praktiserar olika i frÄgan om matregler. Uppsatsens syfte Àr öka att förstÄelsen för de skillnader som finns vad gÀller hur muslimer förhÄller sig till sin religions matregler. Fokus har legat pÄ alkohol- och grisförbudet.Resultatet har analyserats utifrÄn Anthony Giddens socialisationsteori samt diskuterats i förhÄllande till tidigare islamforskares förklaringar till dessa förbud. Resultatet visar att informanterna förhÄller sig olika till alkohol och grisförbudet och att det framförallt beror pÄ huruvida de har socialiserats in i att inte Àta eller dricka de livsmedel, som uppsatsen behandlar, under sin barndom..

Denna studies syfte var att undersöka hÀlsokoordinatorernas beredskap och upplevda kompetens att arbeta med alkoholriskbruk i primÀrvÄrden i Landstinget i Kalmar LÀn och hur de upplevde arbetet. Metodansatsen som anvÀndes var triangulering, dÀr enkÀter skickades till alla hÀlsokoordinatorer i lÀnet. DÀrefter utfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre strategiskt utvalda hÀlsokoordinatorer Det anvÀndes deskriptiv metod för enkÀterna och innehÄllsanalys för intervjuerna. Resultatet var att arbetet med riskbruk av alkohol var ett kÀnsligt omrÄde dÀr hÀlsokoordinatorerna upplevde att de frÀmsta hindrande faktorerna var brist pÄ utbildning och instruktioner pÄ hur det rent praktiskt skulle arbetas med riskbruk av alkohol. UtbildningsnivÄn stod inte i proportion till beredskapen att arbeta med frÄgan.

Syfte och problemomrÄde: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka gymnasieelevers förhÄllningssÀtt till alkohol. Vi vill Àven undersöka hur klasstillhörighet och kamratgrupper pÄverkar enskilda individer i sitt alkoholbruk. Metod och material: Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod och lÀmnat ut 100 enkÀter pÄ en gymnasieskola i Skövde. Vi har studerat tidigare forskning inom omrÄdet, i form av avhandlingar, propositioner, vetenskapliga artiklar och rapporter samt litteratur. Vi anvÀnder oss av tre begrepp utifrÄn socialpsykologisk teori (social identitet, roll och grupp) för att förstÄ och förklara resultatet av vÄr studie.Resultat: VÄrt övergripande resultat Àr att gymnasieungdomar i stor utstrÀckning dricker alkohol.

Alkoholrelaterade problem pÄtrÀffas överallt i vÄrt samhÀlle, Àven inom den somatiska vÄrden. Rapporter visar att kvinnors alkoholkonsumtion ökar och i takt med det, riskerar allt fler kvinnor att fastna i ett missbruk. DÀrför kÀnns det angelÀget att uppmÀrksamma kvinnornas upplevelser av att vara kvinna och missbrukare. Kvinnor börjar missbruka alkohol senare i livet Àn mÀn, men de har en snabbare beroendeutveckling och lÀgre tÄlighet för alkohol Àn vad mÀn har. Detta examensarbete har livsvÀrlds- och genusperspektiven som teoretiska utgÄngspunkter.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur det förhÄller sig med alkoholdebuten och alkoholvanorna inom ungdomsfotbollen i SkÄne. För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av en enkÀtundersökning. Min undersökningsgrupp Àr killar som spelar fotboll i SkÄne. Jag har valt att göra en uppdelning för att se om det finns nÄgra skillnader mellan ett "bÀttre" lag och ett "sÀmre" lag, jag har valt att kalla dem grupp 1 och grupp 2. Till Grupp 1 hör de undersökta vars representationslag (herrlag) spelar pÄ förbundsnivÄ (allsvenskan, superettan, division tvÄ och tre), Grupp 2 Är de lag vars representationslag spelar pÄ distriktsnivÄ (division fyra och nerÄt).

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet var att ta reda pÄ om det finns ett mönster i hur Uppsalas idrottande ungdomar konsumerar alkohol.FrÄgestÀllningar:? Följer alkoholkonsumtionen inom idrotten ett könsmönster?? Spelar den sociala tillhörigheten roll för alkoholkonsumtionen för idrottare?? Skiljer sig alkoholkonsumtionen mellan individuella idrottare och idrottare i lag?? Finns det ett samband mellan olika typer av idrotter och idrottarnas alkoholkonsumtion?MetodI arbetet anvÀndes bÄde en kvantitativ metod via enkÀtsvar och en kvalitativ metod via intervjuer. MÄlgruppen avgrÀnsades till aktivt idrottande ungdomar som lÀser idrott pÄ gymnasiet. I de allra flesta fall gick ungdomarna i Ärskurs tvÄ pÄ gymnasiet. Undersökningarna gjordes pÄ fyra gymnasieskolor i Uppsala under lektionstid inom idrottsÀmnet.ResultatIdrottarna drack alkohol oftare Àn genomsnittet för samma Äldersgrupp (17-18 Ärs Älder).