Sökresultat:
911 Uppsatser om Samhällsekonomisk kris - Sida 6 av 61
Ny barn(o)v?nlig p?f?ljd? En analys av f?rslaget att inf?ra utvidgad ungdoms?vervakning ur ett barnr?ttsligt perspektiv
Lagf?rslaget om utvidgad ungdoms?vervakning som ny p?f?ljd f?r unga lag?vertr?dare har lyfts fram som en del av arbetet med att minska brottsligheten bland unga i Sverige. P?f?ljden f?resl?s inneh?lla ingripande ?tg?rder och ut?kade kontrollm?jligheter i syfte att skydda samh?llet fr?n brottslighet. P?f?ljder f?r unga lag?vertr?dare ska dock inte endast ta h?nsyn till samh?llets intressen, ?ven den unge lag?vertr?darens r?ttigheter ska beaktas.
Manlig dominans och benÀgenhet att anvÀnda vÄld : ett genusperspektiv pÄ krishantering
Den hÀr studien Àr ett bidrag till forskning om hur genus pÄverkar beslutsfattande i kris. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om graden av manlig dominans i parlamentet pÄverkar benÀgenheten för en vÄldsinriktad krishantering. Manlig dominans, demokrati och korruption samt staters benÀgenhet att anvÀnda vÄld verkar hÀnga ihop, men med komplexa samband och relationer.Som teoretisk ram anvÀnds genusforskning frÄn frÀmst kritiska maskulinitetsstudier. Homosocialt kapital Àr en viktig valuta för politiker, dels för att kunna klara av situationer av osÀkerhet, dels av pragmatiska skÀl för att bygga politiska nÀtverk. Militariserad maskulinitet visar pÄ graden av militarism i samhÀllet och kopplar detta till normen om hegemonisk maskulinitet.
Ikea Loves Wood : Kommunikation vid en CSR-relaterad krisÂ
Alltfler fo?retag drabbas av kriser som kan ha?rledas till ett oetiskt fo?rfarande. Da?rmed blir det intressant att underso?ka kopplingen mellan Corporate Social Responsibility (CSR) och kriskommunikation. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur ett fallfo?retag har kommunicerat vid en kris relaterad till CSR.
Den arvsr?ttsliga kampen mellan s?rkullbarn och efterlevande make: En analys av intresseavv?gningen i lagstiftningen
Br?starvingar har tidigare varit tydligt prioriterade som arvtagare, men en efterlevande make har successivt f?tt allt st?rre r?tt till kvarl?tenskapen. Idag ?rver en efterlevande make framf?r gemensamma barn men inte framf?r eventuella s?rkullbarn till den avlidna maken, s?vida inte s?rkullbarnet i fr?ga avs?ger sig sin arvsr?tt till f?rm?n f?r den efterlevande maken. Regleringen ?r ett f?rs?k att se till b?de s?rkullbarns och efterlevande makes intressen.
NÀra och kÀra? : En kvalitativ studie om hur före detta frihetsberövade upplever betydelsen avett socialt nÀtverk.
Denna studie har som syfte att belysa upplevelser kring betydelsen av ett socialt nÀtverk för före detta frihetsberövade. Studiens avgrÀnsning Àr medlemmar pÄ kamratföreningen KRIS (Kriminellas Revansch I SamhÀllet). KRIS Àr en ideell förening dÀr före detta kriminella och missbrukare erbjuds hjÀlpen till att leva ett liv utanför kriminalitet och droger för att komma tillbaka in i samhÀllet. Begreppet socialt nÀtverk kan ha olika betydelser för olika individer. Det kan röra sig om ett nÀtverk inom yrkeslivet, familjen eller ett brukarnÀtverk.
Vikten av en finansiell strategi under en finansiell kris : - En kvantitativ studie av svenska publika aktiebolag
Studien utfördes mot bakgrund av hur den globala finanskrisen, som startade i USA under 2007, pÄverkade svenska företag. Syftet med studien var att undersöka om svenska företag kan pÄverka hur de klarar en finansiell kris genom att arbeta med komponenter i den finansiella strategin. En kvantitativ undersökning genomfördes pÄ 59 svenska publika aktiebolag dÀr samband testades mellan riskrelaterade variabler ur den finansiella strategin och variabler som mÀter hur företag klarat sig under krisÄret 2008. I undersökningen testades soliditet, likviditet, kassalikviditet, andel finansiella tillgÄngar och andel lager, som delar ur den finansiella strategin. Studien visar att kapitalstrukturhantering, kapitalbudgetering (i form av andel finansiella tillgÄngar) och rörelsekapitalhantering Àr alla delar ur den finansiella strategin som visats betydande.
Vilket behov av stöd kvinnor i kris med bröstcancer har frÄn vÄrdpersonalen under sin sjukdomstid
Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje dag fÄr cirka 15 kvinnor diagnosen bröstcancer i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva vad kvinnor i kris har för behov av stöd frÄn vÄrdpersonalen dÄ de fÄtt diagnosen bröstcancer och under behandlingen. Resultatet visar hur vÄrdpersonalens stöd genom uppmuntran och positivt bemötande kan ge kvinnan en kÀnsla av kontroll. Det kÀnslomÀssiga stödet kunde lÀtta den stress som en del kvinnor kÀnde i samband med sjukdomen. Det Àr dÀrför viktigt att vÄrdpersonalen har kunskap i hur de stödjer kvinnorna i sin situation.
NÀr sorgen blir en del av livet -En litteraturstudie om förÀldrar som förlorat sitt barn
Sorg Àr en av mÀnniskans grundkÀnslor och kan utlösas av förlust av nÄgot slag. I denna uppsats behandlas den, enligt oss, mest smÀrtsamma sorgen som man tvingas gÄ igenom om ens barn dör. Denna litteraturstudie utgÄr ifrÄn tre förÀldrars kÀnslor och upplevelser kring sitt barns död. Vi har en uppfattning om att döden Àr ett tabubelagt Àmne, i synnerhet nÀr det gÀller barn. Vi Àr dÄligt rustade för att ta hand om varandra i dessa situationer och vi gör allt vi kan för att hÄlla Ängesten ifrÄn oss.
Inte bara en flodvÄg...
Abstract
Arbetsart: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap.
Sidantal: 40
Titel: Inte bara en flodvÄg?
Författare: Sofie Dahlberg & Linda Rudolfsson
Handledare: Ann- Sofie RÄstam
Datum: 2005-12-30
Bakgrund: Vi valde Ă€mnesomrĂ„det för att vi anser att kunskap om krishantering i skolan och barns sorgreaktioner saknas i vĂ„r utbildning. Ăr det tabu att prata om kriser, sorg och död i skolan?
Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka hur lÀrare i skolan bör agera vid krissituationer, som t. ex.
?TILL OCH MED KURATORN VAR LEDSEN? En kvalitativ studie om kuratorers kÀnslor i behandlingsarbete med kris och sorg
Att möta en person i svÄr kris och/eller sorg Àr bland de kÀnslomÀssigt tyngsta utmaningar enkurator stÀlls inför. För vissa i yrkesgruppen Àr det just kriser och sorg som upptar den störstadelen av arbetstiden. Hur pÄverkas kuratorn av denna emotionella belastning? Vilka kÀnsloruppstÄr i behandlingsarbetet och varför? Vilket inflytande har detta pÄ kuratorernas personlighetoch sociala sammanhang? Dessutom; vilka medvetna strategier anvÀnds för att hanterakÀnslorna?Vi genomförde kvalitativa intervjuer med sju kuratorer för att ta reda pÄ just deras upplevelseroch erfarenheter. Det huvudsakliga resultatet visar att kÀnslor som ledsenhet, otillrÀcklighet ochfrustration Àr vanliga hos respondenterna.
Krishantering vid dödsfall i förskolan
Bakgrund: Som blivande pedagoger kommer vi att arbeta med mĂ€nniskor och dĂ„ Ă€r det viktigt för oss att ha kunskap om hur kris och krishantering pĂ„verkar oss mĂ€nniskor. ĂmnesomrĂ„det Ă€r valt dĂ„ vi anser oss sjĂ€lva ha bristfĂ€llig kunskap inom omrĂ„det.
Syfte: Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger kan möta barn i kris vid dödsfall pÄ förskolor, samt att belysa pedagogers erfarenheter av krishantering. Syftet Àr Àven att ge exempel pÄ hur man kan arbeta med krishantering vid dödsfall i förskolan.
Problemprecisering: Hur kan pedagoger möta barn i kris vid dödsfall?
Metod: Metoden som vi har anvÀnt Àr kvalitativa intervjuer.
Argentina, ett land i kris - En studie om hur skuldsÀttning och struckturanpassningsprogram leder fram till ett samhÀlle med sociala, ekonomiska och demokratiska problem
Vid slutet av Är 2001 stÄr Argentina inför en ekonomisk, politisk och social kollapps. Orsakerna till denna kris Àr fortfarande oklara. I detta arbete gör vi ett försök att identifiera nÄgra av dessa orsaker. Genom att göra en översikt av Argentinas ekonomiska och politiska historia, identifierar vi en avgörande förÀndring, dÄ landet antar genomgÄende liberala reformer till följd av den skuldsÀttning gentemot IMF och vÀrldsbanken som landet försatt sig i. Detta ligger helt i linje med de strukturanpassningsprogram som IMF och vÀrldsbanken mer eller mindre pÄtvingar fattiga lÀnder.
Vilket behov av stöd kvinnor i kris med bröstcancer har frÄn vÄrdpersonalen under sin sjukdomstid
Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje dag fÄr
cirka 15 kvinnor diagnosen bröstcancer i Sverige. Syftet med denna studie var
att beskriva vad kvinnor i kris har för behov av stöd frÄn vÄrdpersonalen dÄ de
fÄtt diagnosen bröstcancer och under behandlingen. Resultatet visar hur
vÄrdpersonalens stöd genom uppmuntran och positivt bemötande kan ge kvinnan en
kÀnsla av kontroll. Det kÀnslomÀssiga stödet kunde lÀtta den stress som en del
kvinnor kÀnde i samband med sjukdomen. Det Àr dÀrför viktigt att vÄrdpersonalen
har kunskap i hur de stödjer kvinnorna i sin situation.
Planering info?r ett stigande hav : en kvalitativ studie om hur Stockholms stads politiker och planerare fo?rha?ller sig till klimatanpassning info?r ho?gre havsniva?er
Uppva?rmningen av klimatet resulterar i att havsniva?n stiger globalt. Detta riskerar att fa? omfattande sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser, i synnerhet fo?r omra?den som angra?nsar mot kusten. I Sverige har kommunerna planmonopol och fo?rva?ntas ta ett stort ansvar fo?r klimatanpassning.
Statlig sjöfart för maritim sÀkerhet : och hur ser Försvarsmaktens roll ut?
Den statliga sjöfarten idag Àr ett omrÄde med mÄnga inblandade myndigheter och en oklar uppgiftsfördelning. Det Àr Àven svÄrt att se hur vÀl organiseringen av den statliga sjöfarten Àr uppbyggd för att klara en kris eller ett krig. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur effektiv den statliga sjöfarten Àr vid en kris, hur vÀl kraven för maritim sÀkerhet uppfylls och hur försvarsmaktens roll i den statliga sjöfartenI formen av en fallstudie med en teoretiskt deduktiv ansats och en kvalitativ textanalys appliceras Graham Allisons organisationsteori och teori om maritim sÀkerhet pÄ den statliga sjöfarten. Empirin Àr i form av förordningar, instruktioner och reglerbrev som Àr stÀllda pÄ respektive myndighet.Undersökningen visar att dagens organisering av den statliga sjöfarten inte Àr optimal för att verka vid en kris och kraven för maritim sÀkerhet uppfylls, men förbÀttringspunkter föreligger. En slutsats Àr att en nÀrmare samverkan mellan myndigheterna skulle lösa mÄnga av de problem som idag existerar.