Sökresultat:
242 Uppsatser om Samhällsekonomisk bedömning - Sida 7 av 17
BARRI?RER SOM MEDF?R ATT PERSONER MED MISSBRUK KAN AVST? FR?N ATT S?KA V?RD. En litteratur?versikt
Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och
sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller
sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver
f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och
samh?llsniv?.
I M?TE MED STIGMATISERING: Sjuksk?terskors och sjuksk?terskestudenters attityder till patienter med HIV/AIDS
BAKGRUND: Ungef?r 40 miljoner m?nniskor lever med HIV idag. Personer som drabbats av
HIV kr?ver livsl?ng behandling f?r att viruset inte ska utvecklas till AIDS. Stigmatisering och
diskriminering mot HIV-positiva personer ?r frekvent ute i samh?llet, men ?ven inom
sjukv?rden.
Barnfridsbrott - Beaktandet av barns vittnesm?l fr?n f?runders?kning till domstolsprocess
Barnfridsbrottet inf?rdes i juli 2021. Trots viss oro fr?n flera remissinstanser, best?ende bland annat i att barn n?rmast skulle tvingas vittna mot en f?r?lder och att barnets ber?ttelse riskerar att bed?mas mindre trov?rdig med h?nsyn till barnets ?lder och mognad, inf?rdes best?mmelsen och den b?de mottogs och utnyttjades v?l fr?n start. I arbetet unders?ks hur barns vittnesm?l beaktas, hanteras och v?rderas fr?n f?runders?kning till domstolsprocess i m?l r?rande barnfridsbrott.
Att ta Socialstyrelsens krav pÄ allvar.
Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.
Konsten att implementera jÀmstÀlldhet.
Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.
Domstolars resonemang kring psykologiska faktorer och kvinnors psykiska h?lsa efter upprepad v?ldsutsatthet
Syftet med denna studie var att unders?ka hur domstolar resonerade kring psykologiska faktorer i kvinnors muntliga utsagor och kring deras psykiska h?lsa efter upprepad utsatthet f?r v?ld. Skriftliga domar sammanst?llda av juristdomare (N = 23) unders?ktes med tematisk analys. M?len omfattade minst en ?talspunkt f?r grov kvinnofridskr?nkning.
TestamentsrÀtt : Utredning av gÀllande rÀtt och tolkning av testamente
Syftet med denna magisteruppsats a?r att ga? vidare med resultat fra?n en kandidatuppsats (Westling, 2013) ga?llande opasto?riserade franska mo?gel- och kittostar genom att underso?ka vilka Enterobacteriaceae-arter som ett urval av de analyserade ostarna inneho?ll. API 20E anva?nds som identifieringssystem. Tre Enterobacteriaceae-arter gav acceptabel till utma?rkt identifiering av 40 analyserade isolat fra?n de fyra ostarna, na?mligen Hafnia alvei, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae.
I lagens namn? Poliser och etiska beslut.
Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.
Samisk fr?nvaro i religionskunskap. En kritisk diskursanalys av l?romedel med postkolonialt perspektiv
Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.
Statslöshet - Medborgarskap : En övergripande analys av EU-rÀtten och den internationella rÀtten
Syftet med denna magisteruppsats a?r att ga? vidare med resultat fra?n en kandidatuppsats (Westling, 2013) ga?llande opasto?riserade franska mo?gel- och kittostar genom att underso?ka vilka Enterobacteriaceae-arter som ett urval av de analyserade ostarna inneho?ll. API 20E anva?nds som identifieringssystem. Tre Enterobacteriaceae-arter gav acceptabel till utma?rkt identifiering av 40 analyserade isolat fra?n de fyra ostarna, na?mligen Hafnia alvei, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae.
Tack f?r att du v?gade g?ra det m?nga av oss fantiserat om - En netnografisk studie om hur skolattentat diskuteras p? Flashback
Syfte och fr?gest?llningar: Studiens syfte ?r att analysera r?ttf?rdigande och f?rd?mande av
skolattentat p? internetplattformen Flashback. F?r att ytterligare komma ?t r?ttf?rdigande
breddas fokuset ?ven till hur tillv?gag?ngs?tt och strategier f?r att beg? skolattentat ?l?rs ut?
p? Flashback. Studien ?r viktig f?r att den i f?rl?ngningen skulle kunna bidra med
identifiering av potentiella g?rningspersoner och d?rmed bidra till det brottspreventiva arbetet
i samh?llet.
?Lite utanfo?r ramarna? Bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik
Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.
K2, K3 och bankerna : hur stor roll spelar utformningen pÄ redovisningen i kreditbeslutet?
Relationen mellan bank och fo?retag a?r av sto?rsta vikt fo?r den svenska samha?llsekonomins tillva?xt. Sedan a?rsskiftet 2013/2014 ma?ste alla svenska sma? och medelstora fo?retag ha valt vilket redovisningsregelverk de ska tilla?mpa; huvudalternativet K3 eller det fo?renklade K2. Av denna anledning har studien fokuserat pa? vilken effekt detta val har pa? relationen mellan bank och fo?retag, specifikt ur ett kvalitets- och informationsasymmetri-perspektiv i koppling till kreditbeslutet.
Museum i r?relse: En antropologisk studie av utveckling p? ett regionalt museum
Ekonomiska medel till kulturverksamhet minskar i Sverige, samtidigt vittnar museipersonal om att kostnader ?kar. Museer som enligt kulturpolitiska m?l ?r ?mnade att bidra till samh?lls- och kunskapsbildning samt fr?mja deltagande och demokrati tvingas nu anpassa sina verksamheter efter nya f?ruts?ttningar. Genom deltagande observation och semistrukturerade intervjuer med personal p? ett museum i ?sterg?tland avser denna studie att unders?ka hur museipersonal upplever, och hanterar, utveckling av museiverksamhet.
Attityd till skatt - En kvantitativ analys av individens attityd till att undvika skatt, b?de utifr?n regelr?tta och lagbrytande scenarion
Denna vetenskapliga studie ?mnar att utforska och f?rst? de faktorer som
p?verkar individens inst?llning till skatt i form av att unders?ka agerandet i
hypotetiska skattescenarion d?r individen kan uppskatta sin sannolikhet att g?ra
handlingar som undviker skatt. F?r att analysera sambanden mellan bland annat
politiska ideologier, syn p? omf?rdelning och individuella skillnader i relation till
skatteattityder har faktor- och regressionsanalyser genomf?rts. Datainsamlingen
genomf?rdes genom en enk?tunders?kning med hj?lp av Qualtrics och till
analysen bestod 78 deltagare.