Sök:

Sökresultat:

2005 Uppsatser om Samhällets insatser - Sida 42 av 134

Att v?lja den vinnande sponsringen - f?r b?de f?retag och samh?lle. Hur sponsorer v?ljer elitklubbar att sponsra samt hur de m?ter effekterna

Sponsring har blivit en av de vanligaste marknadsf?ringsmetoderna och forts?tter att v?xa i popularitet. Sponsring inneb?r att ett f?retag k?per r?tten att associera sig med en r?ttighet, till exempel en idrottsklubb. Anledningen till dess popularitet kan ha att g?ra med dess varum?rkesbyggande egenskaper.

NÄgra elevers upplevelser av stöd i matematik

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta reda pÄhur fem elever och dess undervisande pedagoger har upplevt de extrastöd someleverna har fÄtt i de tidiga Ärskurserna i Àmnet matematik. Upplever elevernaatt dessa insatser har hjÀlpt dem i deras fortsatta matematikutveckling. Omeleven fortfarande Àr i behov av sÀrskilt stöd samt om utformningen av stödinsatsernahar förÀndrats. För att ta reda pÄ detta har jag genomfört kvalitativa semistruktureradeintervjuer av sÄvÀl pedagoger som elever. I likhet med flera forskare Àr det avstor vikt att rÀtt sorts stöd sÀtts in i de tidiga skolÄren, samt att de lÄtereleverna vara delaktiga i de ÄtgÀrder som görs.

AnstÀllda och entreprernörers psykosociala arbetsmiljö av relevans för stress

Stressrelaterade problem i arbetslivet anses vara den vanligaste orsaken till arbetsbesvÀr. Inomgruvsektorn kan ökad stress leda till psykiska symptom. Studien utgÄr frÄn QPSNordic (GeneralNordic Questionnaire for Psychological and Social factors at work) + 34's enkÀtmaterial ochundersöker skillnad i skattning mellan en grupp anstÀllda och entreprenörers (n=25) psykosocialaarbetsmiljö av relevans för stress. Analysen utgÄr frÄn enkÀtmaterialets itemnivÄ. En signifikantskillnad pÄvisades dÀr gruppen LKAB - anstÀllda skattade högre inom kategorinorganisationskultur samt förutsÀgbarhet i arbetet och entreprenörsgruppen inom kategorinarbetskrav.

Frivilligt socialt arbete som volontÀr, ett medel till att bryta fortsatt isolering och ensamhet hos Àldre.

I dagens samhÀlle finns flera Àldre som Àr ensamma och som mÄr psykiskt dÄligt pÄ grund av sin situation. MÄnga av dessa Àldre mÀnniskor har Àven viss hjÀlp av den kommunala omsorgen, vilka idag inte kan tillgodogöra sitt arbete fullt ut till att hjÀlpa de Àldre med alla deras behov. Behovet av samtal och gemenskap med andra Àr stort bland de Àldre, nÄgot som Àr svÄrt för omsorgen att kunna tillfredstÀlla.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva VolontÀrverksamheten i GÀvle kommun, hur verksamheten fungerar och pÄ vilket sÀtt den uppfattas av volontÀrer och de Àldre samt om den fyller sin egentliga funktion och mÄlsÀttning. Vidare studeras vad det Àr för drivkrafter som finns till att mÀnniskor engagera sig som volontÀr. VolontÀr i GÀvle Àr en del av den förebyggande verksamheten inom OmvÄrdnad GÀvle.

Prevention vid risk för diagnosen Metabolt syndrom

Syftet med vÄr litteraturstudie Àr att beskriva hur en livsstilsförÀndring och livstilsskillnader kan pÄverka utvecklingen av det metabola syndromet, samt hur sjuksköterskan kan medverka med hjÀlp och stöd vid livsstilsförÀndringar. FrÄgestÀllningar Àr: Vad Àr effekten av en livsstilsförÀndring vid risk för metabolt syndrom? Hur kan sjuksköterskan medverka till prevention av det metabola syndromet? 10 vetenskapliga artiklar anvÀndes i litteraturstudien för att besvara ovanstÄende frÄgestÀllningar. Resultatet i denna litteraturstudie visar att en livsstilsförÀndring har en stor och avgörande betydelse vid risk för utvecklande av metabolt syndrom. Denna studie visar Àven pÄ att sjuksköterskan, genom att ge individuell rÄdgivning och stöd i form av kontakt via telefon, Internet samt sedvanliga mottagningsbesök har en betydande roll i preventionsarbetet vid detta tillstÄnd.

Barn till förÀldrar med kognitiva funktionsnedsÀttningar : -En kvalitativ studie om hur barn framstÀlls i arbetsmaterial gÀllande stödinsatser

AbstraktTitel: Barn till förÀldrar med kognitiva funktionsnedsÀttningar ? En kvalitativ studie om hur barn framstÀlls i arbetsmaterial gÀllande stödinsatserSyfte: Syftet med studien Àr att analysera vÄrt insamlade datamaterial, och med begrepp frÄn vÄra teorier, barndomssociologi, resiliensteori och anknytningsteori, titta pÄ hur barn framstÀlls i arbetsmaterial riktat till yrkesverksamma som arbetar med familjer dÀr minst en av förÀldrarna har en kognitiv funktionsnedsÀttning.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr vi har undersökt material kring tre insatser som riktar sig till yrkesverksamma som arbetar med stöd till familjer dÀr minst en av förÀldrarna har en kognitiv funktionsnedsÀttning. Analysmaterialet bestÄr av material kring FIBprojektet, förÀldrar med intellektuella funktionsnedsÀttningar, med dess olika stödinsatser, samt material kring insatserna PAM (Parent assessment manual) och PYC (Parenting Young Children), som syftar till att stÀrka och bedöma förÀldraförmÄgan hos förÀldrarna i dessa familjer. Med begrepp hÀmtade frÄn barndomssociologi, resiliensteorin samt anknytningsteorin, har vi skapat koder och genom en kodningsprocess har vi utlÀst teman i materialet knutna till de valda teorierna.Huvudresultat: I analysen av materialet har vi tittat pÄ framstÀllningar av barns ansvarstagande, utveckling och roll i familjen. Vi har ocksÄ studerat förÀldraskapet utifrÄn insatserna och barnens position.

Locka tjejer till elprogrammet

Antalet tjejer pÄ elprogrammet/datorteknik har alltid varit lÄgt men borde inte vara det eftersom det finns betydligt fler tjejer som sedan arbetar i de yrken vi utbildar för. Undersökningen avser att ta reda pÄ vilka faktorer som hindrar tjejer frÄn att söka elprogrammet och om man kan pÄverka dessa faktorer. Faktorer som undersöks Àr sociokulturella, institutionella, biologiska och hur man anvÀnder sig av tekniken. Det finns bÄde faktorer som gÄr att pÄverka och faktorer som inte gÄr att pÄverka. SamhÀllets instÀllning till tjejer som satsar pÄ teknik Àr svÄrare att pÄverka Àn att tjejer inte tycker att datorer och teknik Àr roligt. Undersökningen visar att det största problemet Àr tjejernas tilltro till sin praktiska förmÄga, men det verkar i alla fall som att det gÄr att pÄverka tjejerna att bli mer intresserade av elprogrammet med riktade insatser..

Krigsdrabbade barn - en litteraturstudie

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en ökad insikt i diskussionen som förs bland internationella författare angÄende krigsdrabbade barn. Litteraturen presenteras Àmnesvis och lÀsaren fÄr möta de Àmnen som författarna för fram. De diskuterar frÄgor kring barnsoldater, vilka olika effekter krig har pÄ barn och hur dessa ska avhjÀlpas. Författarna ger Àven exempel pÄ preventiva insatser och handlingsprogram i efterkrigstid och hÀnvisar genomgÄende till internationell rÀtt. Arbetet genomförs som en litteraturstudie och genom en slags innehÄllsanalys jÀmförs författarnas olika Äsikter.

TrÀning kontra mat

TonÄren Àr en period av sÄvÀl psykisk, fysisk som social förÀndring. Levnadsvanorna förÀndras under ungdomsÄren och matvanorna tenderar att bli sÀmre. De ungdomar som flyttat hemifrÄn inför gymnasiet har visat sig vara en sÀrskild riskgrupp för bristande kosthÄllning. För idrottande ungdomar Àr det extra viktigt med en god kosthÄllning som tÀcker det ökade energibehov som följs av en hög trÀningsdos. Flera studier framhÄller att hÀlsofrÀmjande insatser för bÀttre matvanor bör introduceras redan i ungdomsÄren för idrottare.Studiens syfte var att beskriva mÄltidsordning, livsmedelsval samt alkoholvanor bland handbollsungdomar som gÄr pÄ ett idrottsgymnasium med nationellt godkÀnd idrottsutbildning (NIU) i VÀstra Götalandsregionen.

Ungdomars syn pÄ polisen i Lund

Studien Àr gjord efter samtal med och efterfrÄgan frÄn Lunds polis. Denna studie syftar till att undersöka vilken syn ungdomarna i Lund har pÄ polisen och dess arbete. Undersökningens syfte Àr att fÄ kunskap om ungdomars syn pÄ polisen, mÀta ungdomarnas förtroende för polisen samt se om könet har nÄgon betydelse för respondenternas Äsikter. Studien syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ om ungdomars möte med polisen ger en annan syn. Resultatet pÄ undersökningen Àr att respondenterna Àr positiva eller inte har nÄgon Äsikt om polisen i Lund.

Bidrar förbÀttrad folkhÀlsa till ekonomisk tillvÀxt? : En studie av paneldata pÄ lÀnsnivÄ i Sverige

 MÀnniskan Àr skapt för att vara fysiskt aktiv, men det Àr svÄrt att vara det i dagens samhÀlle dÀr allting blir mer mekaniserat och datorstyrt. MÄlet med denna uppsats var att genom en undersökning av huruvida en förbÀttrad hÀlsa leder till ekonomisk tillvÀxt, belysa vikten av en god hÀlsa hos befolkningen. Jag började med att presentera nationalekonomisk teori om tillvÀxt och de olika mekanismer som hÀlsa antas pÄverka den ekonomiska aktiviteten med. Sedan utvecklade jag en ekonometrisk modell och undersökte sambandet mellan Antal lÀkarbesök och Bruttoregionalprodukt (BRP) samt OhÀlsotal och BRP. Resultaten gav inget stöd för att ökad ohÀlsa leder till en minskad ekonomisk tillvÀxt.

SmÀrtlindringsmetoder hos kvinnor med fibromyalgi : en intervjustudie

Bakgrund: Huvudsymtomen vid fibromyalgi Àr utbredd, kronisk, migrerande muskelsmÀrta samt muskelömhet, trötthet och sömnstörningar dÀr 80 procent av patienterna utgörs av kvinnor. Diagnos sÀtts med hjÀlp av en detaljerad smÀrtanamnes, som innefattar att 11 av 18 tenderpoints ska smÀrta vid palpation. Orsaken till fibromyalgi Àr okÀnd varför det Ànnu inte finns nÄgon botande behandling, men det förekommer tillfrisknanden. Patienter erbjuds symtomlindrande insatser som spÀnner över ett brett omrÄde frÄn farmakologiska till icke-farmakologiska behandlingar. Studien utgÄr frÄn tvÄ av Stockholms lÀn utvecklade vÄrdprogram för fibromyalgi, dels Stockholms lÀns landsstings vÄrdprogram frÄn 2009, dels Vidarklinikens behandlingsplan frÄn 2010.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva vilka metoder kvinnor med fibromyalgi anvÀnder för att uppnÄ smÀrtlindring.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjordes med sju kvinnor i Äldern 18-65 Är.

Ung, förÀlder och studerande : En studie om unga förÀldrars möjligheter till utbildning

Denna uppsats har velat belysa hur fem unga förĂ€ldrar utifrĂ„n egna erfarenheter har upplevt sin skolgĂ„ng men Ă€ven hur ett Ă„terupptagande av studier kan möjliggöras. Undersökningen baseras pĂ„ elevernas egna livsberĂ€ttelser dĂ€r inte bara de direkt studierelaterade frĂ„gorna berörts, utan ocksĂ„ en del allmĂ€nmĂ€nskliga/sociala aspekter. Även tvĂ„ professionella har blivit intervjuade: en kurator och en studie-och yrkesvĂ€gledare. Bemötandet frĂ„n skolans professionella har framstĂ„tt som viktigt eftersom detta pĂ„verkar elevernas sjĂ€lvbild och hĂ€rigenom ocksĂ„ elevens förutsĂ€ttningar att fullfölja utbildning. Resultaten visar att skolans organisation och samhĂ€llets övriga insatser Ă€r mycket viktiga nĂ€r det handlar om att uppmĂ€rksamma denna elevgrupp och att erbjuda det sĂ€rskilda stöd den kan behöva..

FörÀldrastöd vid trots och utagerande beteendeproblem hos yngre barn

Insatser för att erbjuda förÀldrastöd har stor betydelse för att förebygga och hantera problem med utagerande beteende hos barn. Syftet med studien var att utvÀrdera individuell förÀldrafokuserad behandling enligt Marte Meo-metoden vid utagerande, trots och aggressivitet hos barn. Det finns fÄ vetenskapliga studier gjorda av denna metod. En multipel baslinjedesign anvÀndes vid en behandlingskontakt över tio veckor för sex förÀldrar till barn i Äldrarna 4-9 Är med utagerande beteende. MÀtmetoderna bestod av Äterkommande registreringar av barnets trots och utagerande beteende samt olika frÄgeformulÀren sÄsom CBCL, ECBI och BDI.

Har jag LoV att vÀlja? : En studie om kunders upplevelse av valfrihet

Äldreomsorgen i Sverige har förĂ€ndrats över tid. Den utveckling som har skett har lett fram till att valfrihetsystem Ă€r vanligt förekommande inom Ă€ldreomsorgen. De Ă€ldre har gĂ„tt frĂ„n att vara brukare till att bli kunder pĂ„ en marknad. Syftet med vĂ„r uppsats var att undersöka om kunder i behov av hemtjĂ€nst upplever att de har en reell valfrihet i ett valfrihetssystem. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex individer som Ă€r beviljade insatser enligt socialtjĂ€nstlagen, SoL (2001:453).

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->