Sökresultat:
2089 Uppsatser om Samhällets insatser - Sida 43 av 140
Renkavlens biologi - möjligheter till kontroll
Renkavle har under lĂ„ng tid varit ett stort problem för lantbrukare i stora delar av norra Europa och har etablerat sig pĂ„ större arealer Ă€ven i Sverige. Genom sin bio-logi Ă€r renkavle mycket vĂ€l anpassad till odling av höstsĂ„dd spannmĂ„l, speciellt i kombination med reducerad jordbearbetning. Det finns en ökande trend av bĂ„de höstsĂ„dd spannmĂ„l och reducerad jordbearbetning som talar för att problemen med renkavle kommer att öka framöver. Ăven den pĂ„gĂ„ende klimatförĂ€ndringen mot ett varmare klimat i Sverige förbĂ€ttrar förutsĂ€ttningarna för att renkavle ska etablera sig lĂ€ngre norrut. Renkavle Ă€r ett ogrĂ€s som krĂ€ver en mycket hög grad av kontroll för att inte öka kommande Ă„r eftersom fröproduktionen hos renkavle kan vara mycket stor.
Funktionsnedsattas tillgÄng till LSS : Vad kan pÄverka behovsbedömningen enligt handlÀggare vid en stadsdelsförvaltning
I studien har handlÀggare frÄn en och samma stadsdelsförvaltning deltagit och dÀr samtliga handlÀggare vid intervjutillfÀllet arbetade inom avdelningen för funktionsnedsatta. Syftet med studien var att undersöka och analysera om beslutsskillnaderna inom LSS kunde förklaras med hjÀlp av handlÀggarnas erfarenhet av behovsbedömningar. Studiens syfte besvarades med hjÀlp av att intervjua Ätta handlÀggare. Det unika för den aktuella stadsdelen var att beslutfattandet inte gjordes av handlÀggarna utan av enhetschefen under diskussion med övriga handlÀggare. Resultatet av studien visade att de pÄverkande faktorerna vid beslutsfattandet var handlÀggarens erfarenhet, kunskapsbrist kombinerat med otydliga lagar, riktlinjer och direktiv pÄ arbetsplatsen.
Hur arbetar man med elever i behov av sÀrskilt stöd i den spanska grundskolan?
SyfteSyftet med arbetet Àr att göra en jÀmförande studie mellan vad de spanska styrdokumenten förordar och hur den faktiska verkligheten ser ut nÀr det gÀller arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd i den spanska grundskolan.MetodJag har gjort en kvalitativ studie genom enkÀter och intervjuer, för att ta reda pÄ hur de spans-ka pedagogerna arbetar med elever i behov av sÀrskilt stöd. DÄ detta Àr en kvalitativ under-sökning har enkÀterna endast anvÀnts som introduktion inför intervjuerna.Metoden i undersökningen har dels varit att lÀmna ut en enkÀt till sju pedagoger och tre för-Àldrar, dels att göra djupintervjuer. Totalt har pedagoger frÄn sex skolor i MadridomrÄdet del-tagit, dÀr tre av skolorna Àr privatskolor och de övriga tre kommunala. EnkÀterna har föregÄtt intervjuerna, dÀr förtydliganden och fördjupning av enkÀtsvaren kunnat göras.ResultatUndersökningen har tydligt visat att det finns en rad specialpedagogiska insatser för elever i behov av sÀrskilt stöd i den spanska grundskolan. Det mesta handlar dock om att ÄtgÀrderna riktas mot eleven.NÄgon direkt handledning av pedagogerna förekommer inte, mer Àn att de specialteam som finns i alla kommuner och som Àr behjÀlpliga med att göra modifieringar av kursplanerna för de elever som inte uppnÄr mÄlen.
FÄr jag vara med och leka? : En studie om barns sociala samspel i förskolan.
En meningsfull tillvaroSyftet med denna studie har varit att undersöka i vilken grad en omsorgsmottagare upplever en meningsfull tillvaro utifrÄn beviljade hemtjÀnstinsatser. Studien har bedrivits genom en halvstrukturerad, kvalitativ intervjumetod med omsorgsmottagare, omsorgsgivare samt bistÄndshandlÀggare och analyser av empirin har utgÄtt frÄn symbolisk interaktionism och dramaturgisk rollteori. Vi har funnit att det som Àr centralt för den enskilde för att kÀnna meningsfullhet Àr den sociala interaktionen tillsammans med andra mÀnniskor, att boendemiljön Àr trivsam och önskvÀrd samt att den enskilde har en kÀnsla av trygghet. Trots det faktum att omsorgs- och serviceinsatser, i olika grad, pÄverkar dessa aspekter Àr studiens viktigaste slutsats att de enskilda vanligtvis inte sammankopplar beviljade insatser med kÀnslan av meningsfullhet. .
Harm Reduction : - En ny dimension inom den restriktiva narkotikapolitiken?
Harm reduction som insats, har för avsikt att minska de negativa konsekvenserna som tenderar att följa missbruket. Konceptet hÀrstammar frÄn 1920-talets England dÀr grunderna för behandlingsformen utvecklades efter att lÀkarkÄren ansÄg att underhÄll av missbruk i flera fall kan vara nödvÀndigt. Metadonbehandling och sprututbytesprojekt Àr tvÄ exempel pÄ Harm reduction relaterade insatser. Grunderna för metadonbehandlingen utvecklades i USA av Marie Nyswander och Vincent Dole och lanserades 1966 i Sverige av professor Lars Gunne, aktiv vid UllerÄkers sjukhus i Uppsala. LÀkemedelsassisterad behandling Àr dokumenterat effektiv och visar goda resultat som t.ex.
Fysisk aktivitet som egenvÄrd vid diabetes typ 2: en enkÀtstudie
Diabetes typ 2 Àr en snabbt ökande sjukdom som innebÀr personligt lidande och höga vÄrdkostnader. Fysisk aktivitet har visat sig vara effektivt för att förbÀttra diabetikerns hÀlsa. Syftet med denna studie var att undersöka om personer med diabetes typ 2 har kÀnndedom om att fysisk aktivitet har en positiv effekt pÄ deras hÀlsa och om de anvÀnder sig av fysisk aktivitet som en del av sin egenvÄrd. EnkÀtstudien genomfördes pÄ 53 patienter vid sex vÄrdcentraler i Boden och PiteÄ. Inklusionskriterier: diabetes typ 2, Älder under 55 Är.
FörÀldrar med reumatoid artrit : Upplevelser av vardagen utifrÄn ett arbetsterapeutisk perspektiv
Individer med Reumatoid artrit (RA) kan ha svÄrigheter nÀr det gÀller att ta hand om sina barn vilket pÄverkar deras upplevda förmÄga att klara rollen som förÀlder. Det behövs förstÄelse för deras situation för att som arbetsterapeut kunna bidra med lÀmpligt stöd. Syftet: Syftet med studien var att fÄ en förstÄelse för hur kvinnor och mÀn med RA upplever sin vardag som förÀldrar samt vilken betydelse omgivningen har för deras förÀldraroll. Syftet var Àven att undersöka hur individen upplever de arbetsterapeutiska insatserna i förhÄllande till förÀldraskapet.Metod: En kvalitativ inriktning baserad pÄ semistrukturerade intervjuer valdes som metod. Inklusionskriterierna utgjordes av att personen var diagnostiserad med RA, förÀlder till barn i Äldrarna 0-18 Är samt var inskriven pÄ reumatologmottagningen i en stad i Mellansverige.
"Special education" pÄ Nya Zeeland : En beskrivande studie om Special education pÄ en nyzeelÀndsk grundskola
VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur sex elever pÄ högstadiet förhÄller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras Äsikter Ät beroende pÄ vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fÄtt fram genom att utföra tvÄ kvalitativa gruppintervjuer av lÄgstandardiserad karaktÀr. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en sekulariserad syn pÄ slöjan. Vi kommer Àven fram till att Äsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevÀrt Ät beroende pÄ vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör..
Unga arbetslösa i BrÀcke kommun.
Syfte med uppsatsen har varit att undersöka vad man kan erbjuda unga arbetslösa i BrÀcke kommun, Vi har valt att titta pÄ Äldersgruppen 16-24 Är. Uppsatsen baseras pÄ tidigare forskning och information om arbetslöshet och dess följder. Vi har anvÀnt oss av personliga intervjuer med bl.a. Arbetsförmedling, SocialtjÀnst och ansvarig personal för verksamheten VÄgen. Metoden Àr dÀrmed kvalitativ dÄ tillfrÄgade intervjupersoner har svarat fritt utifrÄn stÀllda frÄgor rörande verksamhetens uppbyggnad och arbetssÀtt.
Patienters erfarenheter av tidigt insatt rehabilitering efter whiplashtrauma: en enkÀtstudie
Bakgrund: Tidigare forskning visar att whiplashtrauma potentiellt kan ge framtida besvĂ€r och att tidig insatt rehabilitering Ă€r av stor vikt. Ă
r 2001 tillsattes ett whiplashteam (WAD-team) pÄ Sunderby sjukhus i LuleÄ med syfte att effektivisera omhÀndertagandet av patienter med whiplashtrauma för att reducera risken för framtida lÄngvariga besvÀr. Syfte: Syftet med denna studie var att utvÀrdera patienters erfarenheter av kontakten med WAD-teamet pÄ Sunderby sjukhus samt följa upp om dessa patienter upplever besvÀr frÄn nacken idag och i sÄdana fall i vilken omfattning. Metod: Samtliga 85 personer som varit i kontakt med WAD-teamet pÄ Sunderby sjukhus under Är 2001- 2007 fick möjlighet att medverka i studien, varav svar erhölls frÄn 35 personer. Deltagarnas erfarenheter av kontakten med WAD- teamet samt nuvarande status avseende nacke efterfrÄgades.
à lderspensionÀrers tankar kring sitt framtida boende
Syftet med denna studie var att fÄ en bild av hur dagens ÄlderspensionÀrer tÀnker angÄende sitt framtida boende. SocialnÀmnden skall verka för att Àldre mÀnniskor ska fÄ bra och anpassade bostÀder dÀr de fÄr möjlighet att leva och bo sjÀlvstÀndigt. De skall ocksÄ göra sig vÀl förtrogen med kommunens levnadsförhÄllanden för Àldre mÀnniskor samt planera sina insatser för dessa. Metoden som anvÀnts har en kvalitativ ansats. Studien genomfördes med hjÀlp av litteraturstudier samt intervjuer av sju ÄlderspensionÀrer som inte hade nÄgon form av hjÀlp- och stödinsatser.
Specialpedagogiskt stöd för barn med koncentrationssvÄrigheter : En kvalitativ studie om vilken roll fyra verksamma specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter
Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvÄrigheter. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och frÄgeformulÀr ville vi kartlÀgga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter samt fÄ reda pÄ vilka generella ÄtgÀrder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan Àr av stor betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras frÀmsta arbetsuppgift Àr att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att pÄ sÄ vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvÄrigheter. .
Bygga tillit - ? en kvalitativ studie om arbetsmetoder, hjÀlpbehov och utbud av verksamheter i GöteborgsomrÄdet för smÄ barn som blivit utsatta för vÄld.
HuvudÀmnet för uppsatsen Àr smÄ barn som utsÀtts för vÄld inom familjen. Syftet Àr att undersöka hur ett antal verksamheter i GöteborgsomrÄdet som vÀnder sig till barn som utsatts för vÄld inom familjen, arbetar med barn i Äldern 0-6 Är. Syftet Àr Àven att jÀmföra dessa verksamheters arbetsmetoder och utbud av hjÀlp och stöd till smÄ barn, i relation till relevant forskning. De frÄgestÀllningar som varit aktuella Àr:o Vilka erfarenheter har de yrkesverksamma av att arbeta med smÄ barn (0-6 Är) som blivit utsatta (eller bevittnat) vÄld inom familjen? o Vilka behov av hjÀlp och stöd har smÄ barn som utsatts för vÄld? Enligt de yrkesverksamma? Enligt relevant forskning och teori? o Hur ser utbudet av hjÀlp till smÄ barn som utsatts för vÄld ut i GöteborgsomrÄdet?Studien genomförs genom kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma frÄn sex olika verksamheter i GöteborgsomrÄdet som riktar sig till barn som utsatts för vÄld.
Det lokala brottsförebyggande rÄdet och möjligheten för polisen
Denna rapport handlar om det lokala brottsförebyggande rÄdet och samarbetet med polisen i SkellefteÄ Kommun. Jag har Àven belyst ungdomarnas situation och det brottsförebyggande arbetet mot ungdomar. I teorikapitlet har jag tagit upp nÄgra teorier om hur man ska fÄ ett effektivt förebyggande arbete inom kommunen. Resultatet visar att genom ett nÀra samarbete med polis, socialtjÀnst och övriga myndigheter kan man komma lÄngt i det brottsförebyggande arbetet. Jag har anvÀnt mig av den nationella rapporten ?allas vÄrt ansvar? som man jobbar efter i SkellefteÄ.
MÄngsidiga intensiva insatser för barn med autism i förskolan : En studie om pedagogers förutsÀttningar för och erfarenheter av att arbeta med intensiv vardagstrÀning
Tidigare forskning Àr inte enig om aktivt förvaltade fonder presterar bÀttre eller sÀmre Àn index. DÄ hÀnsyn inte tas till olika nivÄer av aktivitet tycks de flesta studier visa att aktiv förvaltning Àr en förlustaffÀr för fondsparare. Vi introducerar ett nytt mÄtt pÄ aktivitet, aktivitetsgrad, som utgÄr frÄn de ÄtgÀrder förvaltaren vidtar. Aktivitetsgraden definieras av mÀngden och storleken pÄ förÀndringar i portföljsammansÀttningen som sker under ett kvartal. Vi undersöker aktivitetsgraden hos 22 svenska smÄbolagsfonder mellan 2008 och 2013 och finner att de flesta fonder har en lÄg aktivitetsgrad.