Sök:

Sökresultat:

440 Uppsatser om Samhällets beredskap - Sida 25 av 30

Att vara nÀrstÄende till en person som har schizofreni - en litteraturstudie

Bakgrund: Sjukdomen schizofreni innefattas av symtom sÄsom vanförestÀllningar, vrede och apati samt har en hög sjÀlvmordsprevalens. NÀrstÄende fÄr ofta en minskad livskvalitet pga. de stora pÄfrestningar de utsÀtts för. De behöver stöd frÄn vÄrden för att orka vara delaktiga i den sjukes liv. Syfte: Att beskriva upplevelser av att vara nÀrstÄende till en person som har schizofreni och pÄ sÄ vis öka sjuksköterskans förstÄelse för denna individgrupp.

Storskalig utrymning - en frÄga om samverkan och flexibilitet : Vilka uppfattningar finns om ett genomförande pÄ lokal och regional nivÄ i nÀrheten av kÀrnkraftverket i Ringhals

MÄnga svenska organisationer har idag en bristfÀllig förmÄga att planera och förbereda en storskalig utrymning. Enligt MSB:s vÀgledning om utrymning 2014 anses dagens planering ofta vara förlegad och Äterföring av erfarenheter sker godtyckligt. Vidare varierar tolkning och tillÀmpning av gÀllande lagstiftning. Denna upplevs generellt som otydlig och ansvarsförhÄllandet mellan olika organisationer behöver tydliggöras.Syftet med studien Àr att utifrÄn erfarenheter frÄn internationella exempel och allmÀnna principer för storskalig utrymning jÀmföra det med svensk kontext. Hypotesen Àr att avsaknaden av erfarenheter frÄn att faktiskt genomföra utrymning i större omfattning sannolikt pÄverkar hur samhÀllets beredskap ser ut idag.

Fritidspedagogers kompetenser i mötet med barn i behov av sÀrskilt stöd

SammanfattningDetta Àr en kvalitativ studie vars syfte var att ge en överblick av forskning kring dyskalkyli samt att se i vilken utstrÀckning lÀrare Àr insatta i olika typer av matematiksvÄrigheter, som i sin tur kan bidra till bÀttre beredskap hos lÀrare och skola i att stötta elever med matematiksvÄrigheter. Till vÄr hjÀlp har vi haft tvÄ frÄgestÀllningar som lyder: Vilka förestÀllningar om begreppet dyskalkyli förekommer bland nÄgra verksamma lÀrare? och Hur ser organisationen kring matematiksvÄrigheter ut i nÄgra skolor?För att uppfylla studiens syfte har vi gjort en litteraturgenomgÄng samt anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att de lÀrare som ingick i denna studie har en stor vilja att hjÀlpa alla elever men lite tid och resurser till det. Problem med taluppfattningen anses av lÀrarna vara den vanligaste matematiksvÄrigheten hos eleverna.

?SÄ lÄngt det gÄr men inte till varje pris? Om synen pÄ integrering av barn i behov av sÀrskilt stöd i grundskolan

Denna uppsats behandlar litteraturens samt nÄgra pedagogers syn pÄ integrering av elever i behov av sÀrskilt stöd i grundskolan. I inledningen beskriver jag orsakerna till varför jag valt att skriva om elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med arbetet Àr att belysa integrering samt lyfta fram vad litteraturen sÀger om integrering i en jÀmförelse med verksamma pedagoger ute pÄ skolorna. Som bakgrund redogör jag för historiken, vad ordet integrering innebÀr liksom vad vi menar med sÀrskilt stöd och vem som behöver sÀrskilt stöd. I litteraturgenomgÄngen redovisas vad olika styrdokument sÀger om elever i behov av sÀrskilt stöd, om skolans mÄl kan tolkas som en ideologi eller en praktik, vad ett oriktigt anvÀndande av ordet integrering medför, den specialpedagogiska modellen, beredskap och ansvar för att möta dessa elevers behov, elevintegrering i praktiken samt vad ett ÄtgÀrdsprogram innebÀr och nÀr ett sÄdant upprÀttas.

BrÀnder pÄ avfallsupplag: Tre fallstudier

Effekter av samhÀllets sÀkerhetsarbete (ESS) Àr ett femÄrigt projekt som finansieras av myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Denna rapport Àr en delstudie inom ESS och behandlar frÄgestÀllningar inom delomrÄdet deponiolyckor med fokus avseende brand.Arbetets mÄl Àr att redovisa vilka förutsÀttningar och förhÄllanden som Àr vanliga före, under samt efter brÀnder pÄ deponier, att identifiera svaga lÀnkar och förbÀttringspotentialer i det förebyggande brandskyddsarbetet, samt att lÀmna förslag till förbÀttringar inom omrÄdet.För att kunna nÄ upp till mÄlen har författarna genomfört litteraturstudier och tre fallstudier, i form av platsbesök och intervjuer, av deponianlÀggningar som har varit drabbade av brand. Vid urvalsprocessen av vilka anlÀggningar som skulle studeras stÀlldes tvÄ kriterier upp. Dessa var att branden inte var Àldre Àn tvÄ Är och att omfattningen varit betydande. Efter urvalsprocessen fastslogs att fallstudier skulle ske pÄ Storskogens avfallsanlÀggning i Oskarshamn, Heljestorp avfallsanlÀggning i VÀnersborg och HÀringetorp avfallsanlÀggning i VÀxjö.De slutsatser som har dragits Àr att brÀnder pÄ deponianlÀggningar Àr nÄgot som sker relativt ofta i Sverige idag och dessa leder till att en mÀngd miljö- och hÀlsoskadliga Àmnen bildas.NivÄn pÄ det skadeförebyggande och skadebegrÀnsande arbetet med avseende pÄ brand skiljer sig Ät mellan de tre studerade anlÀggningarna.

Kulturkrockar inom va?rden ? fo?rsta?else skulle minska sma?llen : En litteraturstudie om va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Att lyfta pÄ locket. En litteraturstudie om sjuksköterskors upplevelse att möta kvinnor som utsÀtts för vÄld i sin parrelation.

Bakgrund: VÄld mot kvinnor Àr ett globalt folkhÀlsoproblem och sker i alla delar av samhÀllet. VÄld i nÀra relationer innefattar fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt och socialt vÄld. HÀlso- och sjukvÄrds personal har ansvaret att identifiera vÄldsutsatta individer och bör dÀrför ha kunskap om symtom och tecken som tyder pÄ vÄld. I mötet med vÄldsutsatta kvinnor bör sjuksköterskor ha god kunskap om hur de ska bemöta och kommunicera för att stödja och hjÀlpa kvinnan till god hÀlsa. För att fÄ en bredare kunskap i omrÄdet vÄld i nÀra relationer krÀvs en fördjupad förstÄelse om sjuksköterskors upplevelse att möta vÄldsutsatta kvinnor.

Dyskalkyli - hur vedertaget Àr begreppet i svenska skolor? : En studie om hur lÀrare ser pÄ dyskalkyli och vad deras visioner Àr kring hur arbetet med matematiksvÄrigheter ska se ut

SammanfattningDetta Àr en kvalitativ studie vars syfte var att ge en överblick av forskning kring dyskalkyli samt att se i vilken utstrÀckning lÀrare Àr insatta i olika typer av matematiksvÄrigheter, som i sin tur kan bidra till bÀttre beredskap hos lÀrare och skola i att stötta elever med matematiksvÄrigheter. Till vÄr hjÀlp har vi haft tvÄ frÄgestÀllningar som lyder: Vilka förestÀllningar om begreppet dyskalkyli förekommer bland nÄgra verksamma lÀrare? och Hur ser organisationen kring matematiksvÄrigheter ut i nÄgra skolor?För att uppfylla studiens syfte har vi gjort en litteraturgenomgÄng samt anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att de lÀrare som ingick i denna studie har en stor vilja att hjÀlpa alla elever men lite tid och resurser till det. Problem med taluppfattningen anses av lÀrarna vara den vanligaste matematiksvÄrigheten hos eleverna.

Learning study med fokus pÄ inkludering och elevers lÀrande

Syfte: Syftet med undersökningen var att studera lÀrares erfarenhet av att arbeta med learning study som modell för undervisning. Avsikten var att försöka förstÄ om modellen kan bidra till att öka den beredskap som behövs för att möta elevers variation i undervisningen genom att ge lÀrare redskap för reflektion och förÀndring. Syftet var ocksÄ att undersöka om learning study skulle kunna vara ett redskap för specialpedagogens arbete inom ramen för en inkluderande pedagogik. Teori/Metod: Undersökningen baseras pÄ intervjuer med fem lÀrare frÄn tvÄ grundskolor,7-9. Inför studiens genomförande gjordes en auskultation i learning study, för att bÀttre kunna förstÄ dess upplÀgg inför intervjuundersökningen.

Att v?lja den vinnande sponsringen - f?r b?de f?retag och samh?lle. Hur sponsorer v?ljer elitklubbar att sponsra samt hur de m?ter effekterna

Sponsring har blivit en av de vanligaste marknadsf?ringsmetoderna och forts?tter att v?xa i popularitet. Sponsring inneb?r att ett f?retag k?per r?tten att associera sig med en r?ttighet, till exempel en idrottsklubb. Anledningen till dess popularitet kan ha att g?ra med dess varum?rkesbyggande egenskaper.

HÀlsofrÀmjande beredskap inför en framtida yrkesroll ? HÀlsobeteenden och uppfattningar om hÀlsa hos elever pÄ ett omvÄrdnadsprogram

Epidemiologiska kunskapsunderlag visar att personal inom vÄrd och omsorg tillhör en riskgrupp för ohÀlsa pÄ grund av att arbetsmiljön pÄverkar personalens fysiska och psykiska hÀlsa negativt. Levnadsvanor angÄende bland annat mat, motion och anvÀndning av tobak har stor betydelse för mÀnniskans fysiska och psykiska hÀlsa. OmvÄrdnadsprogrammet Àr en treÄrig gymnasial utbildning och syftet med utbildningen Àr att ge eleven den grundlÀggande yrkeskunskap och kompetens som krÀvs för arbete i verksamheter inom hÀlso- och sjukvÄrd samt socialtjÀnst.Syftet med uppsatsen Àr dÀrmed att genom en kvantitativ enkÀt undersöka hur 52st elever pÄ ett omvÄrdnadsprogram förhÄller sig till hÀlsa och hÀlsobeteenden med fokus pÄ elevernas levnadsvanor för att kunna frÀmja sin hÀlsa i sin framtida yrkesroll inom vÄrd och omsorg. Resultatet visar att elevernas definition av begreppet hÀlsa omfattar i likhet med WHO:s definition av hÀlsa mer Àn bara mÀnniskans biologi. Majoriteten av elever vÀrderar sin hÀlsa som ?bra? eller ? mycket bra?, dock vÀrderar en stor andel elever sin hÀlsa som ?varken bra eller dÄlig?, vilket kan relateras till elevernas sjÀlvupplevda somatiska och psykiska besvÀr.

Arbetsklimatet i klassrummet : Konflikthantering och ett bra arbetsklimat i klassrummet

Effekter av samhÀllets sÀkerhetsarbete (ESS) Àr ett femÄrigt projekt som finansieras av myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Denna rapport Àr en delstudie inom ESS och behandlar frÄgestÀllningar inom delomrÄdet deponiolyckor med fokus avseende brand.Arbetets mÄl Àr att redovisa vilka förutsÀttningar och förhÄllanden som Àr vanliga före, under samt efter brÀnder pÄ deponier, att identifiera svaga lÀnkar och förbÀttringspotentialer i det förebyggande brandskyddsarbetet, samt att lÀmna förslag till förbÀttringar inom omrÄdet.För att kunna nÄ upp till mÄlen har författarna genomfört litteraturstudier och tre fallstudier, i form av platsbesök och intervjuer, av deponianlÀggningar som har varit drabbade av brand. Vid urvalsprocessen av vilka anlÀggningar som skulle studeras stÀlldes tvÄ kriterier upp. Dessa var att branden inte var Àldre Àn tvÄ Är och att omfattningen varit betydande. Efter urvalsprocessen fastslogs att fallstudier skulle ske pÄ Storskogens avfallsanlÀggning i Oskarshamn, Heljestorp avfallsanlÀggning i VÀnersborg och HÀringetorp avfallsanlÀggning i VÀxjö.De slutsatser som har dragits Àr att brÀnder pÄ deponianlÀggningar Àr nÄgot som sker relativt ofta i Sverige idag och dessa leder till att en mÀngd miljö- och hÀlsoskadliga Àmnen bildas.NivÄn pÄ det skadeförebyggande och skadebegrÀnsande arbetet med avseende pÄ brand skiljer sig Ät mellan de tre studerade anlÀggningarna.

Anestesisjuksköterskors uppfattningar om sedering : en enkÀtstudie

Bakgrund och syfte: Anestesiologisk omvÄrdnad utförs av anestesisjuksköterskan perioperativt. Anestesisjuksköterskan ansvarar för att i samrÄd med patient och nÀrstÄende identifiera perioperativa vÄrdbehov, upprÀtta en omvÄrdnadsplan, leda och utvÀrdera omvÄrdnadsÄtgÀrder. Vid all vÄrd av patienter ska patientjournal föras. Anestesisjuksköterskan ska bÄde muntligen och skriftligen rapportera, dokumentera och utvÀrdera den perioperativa vÄrden. Sedering har lugnande effekt, ökar acceptansen av obehag och ger viss amnesi.

GrÀsbrÀnder i Sverige 1998-2012 : En kartlÀggning av variationer i tid och rum

GrÀsbrÀnder Àr ett Äterkommande problem i hela Sverige och kan pÄverka bÄde egendom och mÀnniskor. Det finns flera faktorer som pÄverkar uppkomsten av grÀsbrÀnder. Det kan vara vÀder/klimat, mÀnsklig pÄverkan, typ av grÀs och antÀndningsmedel.I denna studie Àr mÄlet att kartlÀgga vart det sker flest grÀsbrÀnder i Sverige, varför de sker och nÀr sÀsongen startar och slutar. Ett annat mÄl med studien Àr att undersöka hur utsatta kommuner ser pÄ och hanterar problemet med grÀsbrÀnder. Slutligen var syftet ocksÄ att undersöka om framtida klimatförÀndringar kan komma att pÄverka grÀsbrandsituationen i Sverige.För att svara pÄ studiens mÄl valdes att anvÀnda en statistisk undersökning som bygger pÄ insatsstatistik frÄn Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB).

Staten och skifferoljan : Om Svenska skifferoljeaktiebolaget 1941 till 1961 - ett beredskapsföretag i fredstid

SammanfattningUppsatsen undersöker historien om Svenska skifferoljeaktiebolaget (SSAB): de centrala aktörerna och de argument som de framförde för företagets uppstart, fortlevnad och sedermera nedlÀggning. Svenska skifferoljeaktiebolaget startades som ett beredskapsföretag under andra vÀrldskriget och fick vid krigsslutet status som ett "normalt lÄngtidsföretag". Företaget hade en livslÀngd pÄ 25 Är, frÄn 1941 till 1966. SSABs huvudsakliga ÀndamÄl vid starten var att utvinna olja ur alunskiffer i Kvarntorp, NÀrke, för att sedan sÀlja detta till marinen. SSAB var alltid helt Àgt av staten och var beroende av stora mÀngder statligt kapital för att kunna finansiera verksamheten.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->