Sök:

Sökresultat:

440 Uppsatser om Samhällets beredskap - Sida 19 av 30

FörskollÀrares beredskap inför möten med barn som far fysiskt illa i hemmet : En kvalitativ studie av sex förskollÀrare

Denna uppsats undersöker dekadensens betydelse för Klas Östergrens generationsroman Gentlemen (1980). Syftet Ă€r dels att uppmĂ€rksamma ett hittills förbisett författarskap, dels att applicera en teori som kan belysa Gentlemen. FrĂ„gestĂ€llningen utgĂ„r dĂ€rmed ifrĂ„n hur dekadensen Ă„terspeglas i romanens huvudkaraktĂ€rsskildringar, samhĂ€llsstĂ€mningar och form.Uppsatsens dekadensdefinition grundar sig i Paul Bourgets ThĂ©orie de la decadence (1883), dĂ€r han skildrar samhĂ€llets, individens och sprĂ„kets förfall. UtifrĂ„n dessa tankar antar jag en bred dekadensdefinition som fokuserar mĂ€nniskans ambivalens inför att leva i en vĂ€rdemĂ€ssigt förfallen vĂ€rld. Dekadensteorin Ă€r dĂ€rmed utgĂ„ngspunkten för analysen dĂ€r jag genom nĂ€rlĂ€sning urskiljer framtrĂ€dande dekadenta drag.Framförallt betydande Ă€r den s.k.

FörhÄllandet mellan insatsberedda styrkor och insatstider : en studie av FN:s fredsfrÀmjande operationer 1948-2000

Sedan 1948 har FN pÄbörjat 55 fredsbevarande operationer, av vilka 15 fortfarande pÄgÄr. UngefÀr likalÀnge har diskussioner förts om möjligheten att hÄlla styrkor med hög beredskap för FN-operationer.Diskussionen har behandlat stÄende styrkor sÄvÀl som insatsförberedda förband i egenskap avstyrkeregister. I dagslÀget existerar styrkeregister vars syfte Àr att reducera förseningar vid stationering.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om storleken pÄ dessa styrkeregister betingarstationeringsförseningar. UtifrÄn detta syfte Àr uppsatsens huvudhypotes ?Ju större mÀngdinsatsförberedda fredsbevarande styrkor, desto mindre försening för fredsbevarande operationer?.Hypotesen, tillsammans med konkurrerande förklaringar, provas med hjÀlp av linjÀr regressionsanalys.Datasetet inkluderar FNs samtliga fredsbevarande operationer (54) under perioden 1948-2000.Uppsatsens bidrag till den vetenskapliga litteraturen Àr att den testar en empirisk hypotes med statistiskametoder och genererar hÀrvid ett nytt dataset.

"Vi Àr varandras medmÀnniskor" : En intervjustudie med fem andlig vÄrdare inom kriminalvÄrden om deras möten med intagna

Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av geografiska informationssystem (GIS) finna ett omrÄde i nÀrheten av Borensberg tÀtort som Àr lÀmplig för utökning av tomter för friliggande enfamiljshus. Inom det valda omrÄdet ska sedan ett vÀgnÀt tas fram för trafikförsörjning. VÀgnÀtet ska dras dÀr lutningen Àr som lÀgst, binda samman det befintliga vÀgnÀtet och ge ett bra relationstal baserat pÄ antal meter ny vÀg per antal nya tomter.Borensberg Àr en boendeort med ett ökande antal invÄnare. DÀrför har Motala kommun i en översiktsplan faststÀllt att det minst ska finnas tio byggnadsklara tomter för fristÄende villor i beredskap för försÀljning varje Är och Àven tomter för flerbostadshus med ett genomsnitt av fem lÀgenheter per Är.Data som har anvÀnts för att genomföra analysen bestÄr av ortofoton, digital höjdmodell, ArcGIS data i vektorformat och egenhÀndigt tagna digitala fotografier. För att hitta ett lÀmpligt omrÄde anvÀndes sex restriktionskriterier och tvÄ ickerestriktionskriterier.

Skogens sociala v?rden. En j?mf?rande studie ?ver planeringen av kommun?gd skog

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Kommunal krishanteringsförmÄga : Uppsala kommuns beredskap inför en eventuell naturkatastrof

De senaste Ären har det skett en nedprioritering av risk- och krisföreberedande arbete pÄ kommunal nivÄ, frÀmst gÀllande naturkatastrofer. En av anledningarna till detta Àr att de kommunala medlen prioriteras mot andra saker som exempelvis skola, vÄrd och omsorg.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lÀrdomar och förmÄga rörande hanteringen av naturkatastrofer pÄ olika myndighetsnivÄer i Sverige. LÀrdomar studeras utifrÄn ett verkligt exempel: skogsbranden i VÀstmanland sommaren 2014. Huvudfokus för uppsatsen Àr att studera Uppsala kommuns förmÄga att hantera en eventuell framtida naturkatastrof.För att undersöka syftet anvÀnds tvÄ teoretiska modeller: FramgÄngsfaktorer för krishantering samt DROP-modellen. FramgÄngsfaktorerna anvÀnds sedan för att se om lÀrdomar har inhÀmtats ur skogsbrandskatastrofen.

Emotionellt stöd efter missfall : upplever förÀldrar brister i omvÄrdnaden?

Av alla registrerade graviditeter slutar ungefÀr 20 % i missfall. NÀr allmÀnsjuksköterskan möter dessa kvinnor och en eventuell partner i sjukvÄrden har de ett stort behov av emotionellt stöd. Ett missfall innebÀr oftast en förlust av ett barn som förÀldrarna drömt om och vÀntat pÄ, förlusten medför kÀnslor av sorg, Ängest, hjÀlplöshet och ibland Àven skuld. I den kÀnslomÀssigt pÄfrestande situation som ett missfall innebÀr behöver förÀldrarna emotionellt stöd genom bekrÀftelse, information samt genom att fÄ empati och förstÄelse frÄn sjuksköterskan. Litteraturstudiens syfte var att undersöka om det upplevs brister i omvÄrdnaden efter missfall med fokus pÄ emotionellt stöd.

Risknarkos och ökad beredskap: Anestesisjuksköterskans upplevelse av att handha anestesin till patienter som skall genomgÄ en gastric bypass operation

Forskning beskriver kraftig övervikt relaterat till fetma som ett svÄrbehandlat tillstÄnd dÀr gastric bypass operation kan vara ett alternativ till viktminskning. Studier visar pÄ att nyttan övervinner riskerna dÄ dödligheten minskar i den grupp som genomgÄr operationen. Dock Àr övervikt relaterat till vissa risker inom anestesin som sjuksköterskan stÀlls inför. Problem med att etablera en fri luftvÀg samt intubationssvÄrigheter Àr tvÄ huvudsakliga problem anestesisjuksköterskan stÀlls inför. DÀrför Àr det viktigt att ligga steget före som anestesisjuksköterska och vara förberedd pÄ eventuella komplikationer.

?r f?rskoleklassen f?r alla barn? - En kvalitativ forskningsstudie av l?rares uttryckta uppfattningar om hur f?rskoleklassens obligatoriska etablering i grundskolan p?verkat skolg?ngen f?r elever som har koncentrationssv?righeter

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Fredsagenterna - Att bygga en identitet som svensk och muslim

Tanken om att skriva en uppsats som behandlar hur man som ung muslim i en samtida svensk kontext definierar och konstruerar sin religiösa identitet har sitt ursprung i min vilja att tillÀgna mig en bÀttre beredskap i bemötandet av muslimska elever i min undervisning om islam. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka projektet Fredsagenterna. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i hur projektet vÀljer att förhÄlla sig till majoritetssamhÀllet samt i hur de unga muslimer som ingÄr i projektet ser pÄ sin religiösa identitet i relation till majoritetssamhÀllet. Undersökningen har utförts som en fallstudie bestÄende av en enkÀt, observationer samt kvalitativa intervjuer med fyra deltagare i projektet. Alla tre moment Àr genomförda i samband med en av projektets kurshelger.

Att möta en orolig befolkning

VÄren 2009 spreds en ny subtyp av influensavirus A(H1N1) mycket snabbt över vÀrlden. Media hÄrdbevakade pandemins framfart och förmedlade bilden av en allvarlig smitta med högre dödlighet i yngre Äldrar. Hotet om pÄverkade samhÀllsfunktioner och en hÄrt belastad sjukvÄrd ledde till beslutet att lÄta massvaccinera hela svenska folket. I frontlinjen stod primÀrvÄrdssjuksköterskorna som hade till uppgift att bemöta en orolig allmÀnhet. Syftet med studien var att undersöka primÀrvÄrdssjuksköterskors upplevelser av svininfluensapandemin A/H1N1.

Distansledarskap ur medarbetarperspektiv

Denna studie unders?ker ledarskap i distansarbetsmilj?er f?r att f?rst? skillnaderna mellan effektivt ledarskap i traditionella kontorsmilj?er och distansarbetsmilj?er. Syftet med denna studie ?r att belysa ledares f?rm?ga att kommunicera, motivera och engagera distansmedarbetare och hur ledarskapsstilar anpassas f?r att m?ta de unika f?rdelarna och nackdelarna som distansarbete medf?r. Genom att utforska denna dynamik syftar denna studie till att identifiera ledarskapsbeteenden och strategier som effektivt fr?mjar eller hindrar motivation, engagemang och prestation vid distansarbete.

Budgetlös styrning : En fallstudie av Svenska Handelsbanken

SYFTE: Jag har i mitt yrke erfarit att mÄnga elever upplever skolan som stressande. Studier stöder denna iakttagelse och visar att för mÄnga tonÄringar Àr skolan den i sÀrklass största stressfaktorn. Vidare ökar stressrelaterade sjukdomar bland vuxna kraftigt. Detta gav mig en ide att inom skolans ram försöka agera preventivt och inspirerad av coachning och kognitiv beteendeterapi satte jag samman en kurs. HÀr undersökte jag huruvida trÀning i mental kompetens; kunskap om kroppens kÀnslosystem, sprÄk för kÀnslor, stresshantering och problemlösningsstrategier, skulle kunna ge elever större kÀnsla av beredskap för att hantera livet i ett modern komplext samhÀlle och dÀrmed en högre livskvalitet.

Mental kompetens : TÀnk bra ? mÄ bra ? prestera bra

SYFTE: Jag har i mitt yrke erfarit att mÄnga elever upplever skolan som stressande. Studier stöder denna iakttagelse och visar att för mÄnga tonÄringar Àr skolan den i sÀrklass största stressfaktorn. Vidare ökar stressrelaterade sjukdomar bland vuxna kraftigt. Detta gav mig en ide att inom skolans ram försöka agera preventivt och inspirerad av coachning och kognitiv beteendeterapi satte jag samman en kurs. HÀr undersökte jag huruvida trÀning i mental kompetens; kunskap om kroppens kÀnslosystem, sprÄk för kÀnslor, stresshantering och problemlösningsstrategier, skulle kunna ge elever större kÀnsla av beredskap för att hantera livet i ett modern komplext samhÀlle och dÀrmed en högre livskvalitet.

RÀddningstjÀnst som stöd till ambulans: Kan rÀddningstjÀnst göra nytta som resurs vid plötsligt hjÀrtstopp i Norrbotten

Det huvudsakliga syftet med denna rapport var att svara pÄ dessa tvÄ frÄgor:vilken nytta kan rÀddningstjÀnst tillföra samhÀllet med ett snabbt ingripande vid hjÀrtstopp? Och, Àr detta ingripande snabbt nog för att motivera den ökade kostnaden? En omfattande kartlÀggning av Norrbottens samtliga ambulans- och brandstationer (heltid, deltid och brandvÀrn) har genomförts. Detta material anvÀndes sedan som underlag för en GIS (geografiskt informationssystem) -simulering som utfördes med hjÀlp av myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB). FrÄn denna simulering kunde den totala tiden frÄn hjÀrtstopp till defibrillering tas fram (larmtid+larmbehandlingstid+anspÀnningstid och körtid+angreppstid). Med den totala tiden tillsammans med överlevnadsgrader, Ärlig incidens för hjÀrtstopp och sannolikhet för kammarflimmer kunde antal överlevande i Norrbotten uppskattas.

"Vad f*n har jag valt f?r utbildning?" ? en kvalitativ unders?kning om kulturstudenters relation till sina studier

N?r jag p?b?rjade mina studier p? kandidatprogrammet Kultur drog jag mig f?r att svara p? fr?gor om vad jag g?r om dagarna. Jag m?rkte att jag sk?mdes till f?ljd av mitt studieval. Jag tyckte det var sv?rt att bem?ta det ifr?gas?ttande och den of?rst?else som jag upplevde att folk i min omgivning m?tte mig med.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->