Sökresultat:
4127 Uppsatser om Samhället kontra individen - Sida 5 av 276
Ledarskapets p?verkan p? h?llbarhetsarbete. En studie om ledarskapets p?verkan p? h?llbarhetsarbetet i svenska kommuner
I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.
?Social utveckling i skolan? ? en studie om hur gruppen kan pÄverka individen
I skolan arbetar varje dag lÀrare med elever sammansatta i olika grupper. För att skolarbetet ska kunna flyta pÄ och kunskap införskaffas krÀvs det att eleverna i de olika grupperna ska fungera bra tillsammans. Lpo 94 skriver om hur skolan ska strÀva efter en levande social gemenskap dÀr man kÀnner trygghet. Socialisationsprocessen Àr den process dÀr individen anpassas efter gruppens och samhÀllets krav, dÀr ibland finns regler, attityder samt beteendemönster. Individen ska ocksÄ kunna anpassa sig efter andra regler och beteende i situationer som krÀver detta.
ATT FR?MJA PSYKISK H?LSA OCH MENINGSFULLHET I VARDAGEN F?R PERSONER MED RYGGM?RGSSKADA
Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig
i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada
har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga
befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har
?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.
Gl?m inte mig
Bakgrund: Syskon till kroniskt sjuka barn upplever psykologiska sv?righeter och deras
vardagssituation f?r?ndras markant n?r ett barn i familjen blir sjukt. Det finns beskrivet i
forskning hur syskon till kroniskt sjuka barn har behov av st?d och information. Syskon som
anh?riga i v?rden har r?ttigheter som ska tas i beaktning n?r ett barn ?r sjukt.
?Social utveckling i skolan? ? en studie om hur gruppen kan pÄverka individen
I skolan arbetar varje dag lÀrare med elever sammansatta i olika grupper. För att skolarbetet ska kunna flyta pÄ och kunskap införskaffas krÀvs det att eleverna i de olika grupperna ska fungera bra tillsammans. Lpo 94 skriver om hur skolan ska strÀva efter en levande social gemenskap dÀr man kÀnner trygghet. Socialisationsprocessen Àr den process dÀr individen anpassas efter gruppens och samhÀllets krav, dÀr ibland finns regler, attityder samt beteendemönster. Individen ska ocksÄ kunna anpassa sig efter andra regler och beteende i situationer som krÀver detta.
Reflektioner kring rationaliteter : Diskursivt tÀnkande kring feminism, samhÀllsfilosofi och dataetik
Vilken grundlÀggande idé utgÄr vi ifrÄn nÀr vi talar om förnuft och rationalitet och vilka konsekvenser fÄr detta för synen pÄ individen, individen i samhÀllet samt individen i datasystemet? Uppsaten belyser problematik rörande den icke-situerade individen, vilken inte Àr en individ utan snarare en skenbar produkt utav homogena vÀrderingar. .
Individens upplevelse av att leva med hjÀrtsvikt : En litteraturöversikt
HjÀrtsvikt Àr ett tillstÄnd som ökar i dagens samhÀlle. TillstÄndet pÄverkar mÄnga funktioner i det dagliga livet som frÀmst beror pÄ symtom och olika behov som gör vardagen svÄr för individen. Syftet var att beskriva individens upplevelse av att leva med hjÀrtsvikt. Metoden som anvÀndes var en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats, med sammanlagt 12 artiklar. Analysen resulterade i huvudtematEn oförutsÀgbar och sviktande kropp med de tillhörande temana En ny livssituaion, Att uppleva trygghet, Att behöva anpassa sig till det nya tillstÄndet samt Att finna mening med livet.
LÄngtidssjukskrivnas situation
Det Àr viktigt att lyfta fram hur individen pÄverkas av en lÄngtidssjukskrivning Individen mÄste stÀndigt försvara sig dÄ hon ifrÄgasÀtts av samhÀllet. Individen mÄste Àven finna en ny identitet dÄ den tidigare arbetsidentiteten har försvunnit. UtgÄngspunkten i denna studie har varit att undersöka hur de Ätta lÄngtidssjukskrivna individer upplever sin situation som lÄngtidssjukskrivna. Studiens syfte har varit att forska om lÄngtidssjukskrivning Àr att förstÄ problemet, och hur den pÄverkar mÀnniskor som har blivit drabbad av detta. Studien har anvÀnt sig utav en kvalitativ undersökning och en hermeneutisk forskningsprocess..
KULTUR OCH HEDERSRELATERAT V?LD: En studie av socialsekreterares f?rst?else f?r kultur och kulturell kompetens i samband med v?ld och f?rtryck i hederns namn
Hedersmorden p? Pela Atroshi och Fadime Sahindal v?ckte stor uppm?rksamhet p? den sociopolitiska agendan i Sverige i b?rjan av 2000-talet och blev startskottet p? en splittrad hedersdebatt, om huruvida morden kunde f?rklaras kulturellt eller som en del av det universella patriarkatet. Idag ?r de flesta politiker och forskare eniga om att hedersrelaterat v?ld och f?rtryck ?r kulturellt betingat och fenomenet har f?tt ett erk?nnande i det svenska samh?llet. Denna kvalitativa studie unders?ker socialsekreterares f?rst?else och resonemang kring kulturella f?rest?llningar i relation till v?ld och f?rtryck i hederns namn samt hur hedersv?ld utm?rker sig fr?n v?ld i n?ra relation.
Varför kan vi inte jobba tillsammans? : Àmnesintegrering inom hem- och konsumentkunskap
Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppið och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.
AI i omv?rdnadens tj?nst! : En litteratur?versikt om sjuksk?terskors erfarenheter och attityder inf?r AI som digitalt hj?lpmedel inom h?lso- och sjukv?rden
Bakgrund: Artificiell intelligens tar en allt st?rre plats i samh?llet och s? ?ven inom h?lso- och sjukv?rden. Anv?ndningen av AI kantas av lagar, regler och rekommendationer f?r hur AI ska anv?ndas som hj?lpmedel. Sjuksk?terskorspelar en viktig roll att s?kerst?lla en god och s?ker v?rd och att anv?ndningenav AI sker p? ett etiskt korrekt s?tt med fokus p? patientens v?lbefinnande.
Vilka möjligheter har den enskilde individen att energieffektivisera?
Genomsnittstemperaturen vid jordens yta stiger vilket de senaste 50 Ären till största del berott pÄ den stigande befolkningsmÀngden samt levnadsstandarden vilka medfört en ökad belastning pÄ jordens kapacitet.Syfte har varit att se vilka möjligheter den enskilde individen har för att bidra till en bÀttre miljö, vidare Àr avsikten att undersöka i vilken utstrÀckning den enskilde individen energieffektiviserar i det egna hushÄllet samt i vilken omfattning fastighetsbolagen hjÀlper dem med detta..
Mötet mellan sjuksköterskan och individen som upplever vÄrdlidande och/eller sjukdomslidande inom den somatiska slutenvÄrden : Litteraturstudie
Bakgrund: Sjukdomslidande uppkommer dÄ smÀrtor och plÄgor frÄn den egna kroppen framtrÀder. VÄrdlidande innebÀr dÄ en individ lider pÄ grund av vÄrd eller brist pÄ vÄrd. En god relation mellan sjuksköterskan och individen skapar grunden för ett gott möte. Syfte: Syftet med studien var att beskriva mötet mellan sjuksköterskan och individen som upplever vÄrdlidande och/eller sjukdomslidande inom den somatiska slutenvÄrden. Metod: Den hÀr studien Àr en litteraturstudie som baseras pÄ artikelsökning.
Sanningens hjÀltar : Författarrollens funktion i SVT:s juldramer August och Selma
Fo?rfattarrollen har under de senaste tva?hundra a?ren genomga?tt stora fo?ra?ndringar. I och med romantikens ide?ma?ssiga omdefinition av vad litteratur skulle kunna vara uppkom ett behov av en fo?rfattarroll fri fra?n beroenden av traditionella maktinstitutioner. Fo?rfattaren, eller diktaren, skulle vara en kraft i egen ra?tt som kunde fo?rmedla sanningen om livet, ma?nniskan och samha?llet till folket.
Den arvsr?ttsliga kampen mellan s?rkullbarn och efterlevande make: En analys av intresseavv?gningen i lagstiftningen
Br?starvingar har tidigare varit tydligt prioriterade som arvtagare, men en efterlevande make har successivt f?tt allt st?rre r?tt till kvarl?tenskapen. Idag ?rver en efterlevande make framf?r gemensamma barn men inte framf?r eventuella s?rkullbarn till den avlidna maken, s?vida inte s?rkullbarnet i fr?ga avs?ger sig sin arvsr?tt till f?rm?n f?r den efterlevande maken. Regleringen ?r ett f?rs?k att se till b?de s?rkullbarns och efterlevande makes intressen.