Under de senaste decennierna har det skett stora förändringar när det gäller synen på individen och vad som kan uppfattas vara normalt eller avvikande. Denna antologi utgår ifrån hur individers livsvillkor och identitet skapas i dagens moderna samhälle. Samtliga bidrag utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv i vilket fokus ligger på mänskliga relationer, samt hur verklighetsuppfattningar konstrueras genom individens sociala samspel i samhället. De olika teman som studerats är skilsmässa, homosexualitet, flyktingar och könsroller. Karin Berglund har studerat hur individen kan påverkas av en skilsmässa.

Syftet med undersökningen var att visa känslors inverkan på fördelningsbeslut. 51 försökspersoner, som i vardagslag arbetar som chefer på olika nivåer, deltog i denna enkätstudie. Första delen av enkäten gick ut på att testa om och hur människor reagerade känslomässigt på beslut som hade orättvisa konsekvenser. Försökspersonerna skattade 26 olika känsloadjektiv på en 9-gradig skala. Resultatet visade en positiv effekt av orättvisa, operationaliserat som skillnad i tilldelning mellan två individer, på skattningar av negativa känslor samt en negativ effekt av orättvisa på skattningar av positiva känslor.

Problem Under det senaste decenniet har belöningssystemets betydelse för företaget kommit i fokus. Man har belyst vikten av belöningssystemet, inte minst som styrmedel utan även som konkurrensmedel. Som konkurrensmedel används belöningssystemet för att locka till sig och behålla kompetent personal. Dessa olika syften borde avspegla sig i belöningssystemets utformning genom att man tillämpar olika belöningar och belöningstyper. Problemfrågor Hur avspeglas syftena styrmedel och konkurrensmedel i belöningssystemets utformning? Vilka är de belöningstyper som används främst för att uppnå dessa syften? Syftet med denna uppsats är att: ?Få en djupare inblick i vilka belöningar som finns för att främja syftena styrmedel och konkurrensmedel. ?Kategorisera olika belöningstyper utefter dessa syften. ?Kartlägga och analysera de eventuella skillnaderna, med avseende på belöningstyp utifrån de olika syftena. Slutsats I de företag vi studerat använder man främst materiella belöningar som är kopplade till individen eller systemets prestationer för att uppfylla ett styrmedelssyfte.

V?stv?rlden s?rskiljer m?nniskan fr?n naturen och betraktar den f?rra som ?verl?gsen den senare. Enligt antropocentrismens kritiker ?r m?nniskans uppfattning om ?verl?gsenhet en av orsakerna till klimatf?r?ndringarna. F?r att kunna bek?mpa klimatf?r?ndringarna beh?ver m?nniskan ?verg? fr?n ett antropocentriskt till ett ekologiskt perspektiv p? kunskap och verkligheten; d.v.s.

IVL Svenska Miljöinstitutet utvecklade år 2001 ? 2002 i projektet ?Klimat.nu ? Den stora miljöutmaningen?, ett webbaserat verktyg för att upplysa och vägleda individen i klimatfrågan. Verktygets syfte är att kvantifiera fossila koldioxidutsläpp som en konsekvens av individens energikonsumtion; hushållsel, drivmedel m.m. Syftet är även att individen ges råd om hur man minskar CO2-utsläpp genom att förändra sitt leverne. IVL Svenska Miljöinstitutet vill utöka beräkningsverktygets innehåll till att även omfatta konsumentvaror.

Syftet med studien var att ta reda på hur lärare ser på inkludering av elever i grundskolan och vad de har för åsikter kring begreppet. Huvudfrågorna som studien grundade sig på var vad lärare ansåg om bristen på förändringar i skolan, hur de själva skulle vilja nå en skola för alla samt om de ansåg att full inkludering är någonting eftersträvansvärt.     Tidigare forskning har visat en problematik mellan styrdokument kontra verklighet, där dokumenten talar för inkludering medan verkligheten inte riktigt ser ut så. Datamaterialet insamlades med hjälp av intervjuer med sex lärare. Vid intervjuerna användes en intervjuguide och samtalen spelades in med hjälp av bandspelare.     Resultaten har visat att det finns en viss samstämmighet bland informanterna. De anser att full inkludering är ett mål att sträva emot.

Syftet med denna studie var att jämföra vilken mening digital kompetens har mellan två parter: statlig förvaltningsmyndighet, Arbetsförmedlingen, och en kommersiell förvaltningsorganisation, Manpower AB. Varje part var sedd utifrån tre perspektiv: rekryterare/arbetsförmedlare/jobbcoacher, arbetande, arbetssökande. De 24 deltagarna - med 12 deltagare från varje part - har genom intervjuer svarat på frågor som är relaterade till begreppet ?digital?, ?kompetens? och uttrycket ?digital kompetens.? Deras svar skapade tre huvudkategorier; mål, ansvar och personliga villkor i resultatet. Utifrån perspektivet mål framvisas vilken roll organisationerna har i relation till individen och vilken roll individen har i relation till organisationerna.

Bakgrunden till studien ?r att unders?kningar och statistik visar att elever med utl?ndsk bakgrund i Sverige har st?rre utmaningar att f?rst? texter j?mf?rt med elever med inhemsk bakgrund. Att kunna avkoda och f?rst? en text har en avg?rande betydelse f?r elevernas skolframg?ng. En god l?sf?rm?ga ?r dessutom av central betydelse f?r att kunna delta i ett demokratiskt samh?lle.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ungdomspoliser i ett antal stadsdelar i Göteborg ser på medling vid brott och vad de förväntar sig av det. Jag vill ställa deras syn på medling vid brott i relation till medlares syn för att se vad det finns för skillnader och likheter dem emellan. Jag vill också undersöka vilken roll ungdomspoliserna har i samverkan kring medling vid brott. Detta syfte uppfyller jag genom att besvara mina tre frågeställningar:? Hur ser ungdomspolisernas roll ut i samverkan kring medling vid brott?? Hur ser ungdomspoliser kontra medlare på syftet med medling vid brott?? Hur ser ungdomspoliser kontra medlare på medlingens konsekvenser för gärningsperson respektive brottsutsatt?För att få svar på dessa frågeställningar har jag intervjuat två medlare från medlingsverksamheten i Göteborg samt fyra ungdomspoliser från fyra olika distrikt i Göteborg.

Studiens syfte var att utv?rdera om det finns l?mpliga finansiella nyckeltal som kan anv?ndas f?r att f?rutsp? framtida tillv?xt f?r hos bolag som blivit uppk?pta av svenska serief?rv?rvare. Hypotesformuleringen ledde till att EBITDA-marginal, kapitaloms?ttningshastighet och skulds?ttningsgrad identifierades som l?mpliga oberoende variabler att utv?rdera. Syftet har besvarats med en kvantitativ metod, d?r information om de uppk?pta bolagen samlats in via Capital IQ. De statistiska sambanden mellan de oberoende variablerna och oms?ttningstillv?xt utv?rderades med hj?lp av regressionsanalyser och F-tester. Resultatet visar att det inte finns n?got signifikant samband mellan de oberoende variablerna och oms?ttningstillv?xt i den studerade datam?ngden. Detta inneb?r att personer som arbetar med serief?rv?rvande bolag i st?llet b?r prioritera andra m?tv?rden och mjuka v?rden f?r att v?lja vilka bolag de b?r k?pa. Studien har ut?kat f?rst?elsen f?r prediktorer till oms?ttningstillv?xt.

Syftet med detta examensarbete var att synliggöra pedagogers olika strategier för att förbättra förutsättningarna för elever med läs- och skrivsvårigheter. Vi ville ge en bild av de förutsättningar som finns i skolan för att främja elevers läs- och skrivutveckling. Vi ville även gestalta innebörden av läs- och skrivsvårigheter.Resultatet visade i att de generella områdena angående arbete med läs- och skrivutvecklingen var lustfyllt lärande, pedagogiska metoder och anpassning till individen. När pedagogerna karaktäriserade läs- och skrivsvårigheter talade de om störande och bristfällig miljö, dåliga och okunniga lärare samt svagheter och störningar hos individen. Det förebyggande arbetet som pedagogerna förespråkade innehöll dokumentation, fördelning av resurser och samarbete med hemmet.

Vi människor har de senaste decennierna blivit allt mer stillasittande, vilket innebär en ökad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar samt övervikt. Detta har också bidragit till att fysisk inaktivitet idag räknas som den fjärde ledande riskfaktorn för global dödlighet. Eftersom alla barn i Sverige idag tillbringar mycket tid i skolan så är skolan och idrottsundervisningen en viktig plattform för att förmedla vikten av fysisk aktivitet för att hälsan inte ska försämras. Syftet med denna konsumtionsuppsats är att undersöka eventuella samband mellan fysisk aktivitet i skolåldern och ett fortsatt fysiskt aktivt liv. Vi kommer även att belysa om en rad övriga faktorer påverkar om individen blir fortsatt fysiskt aktiv.

SammanfattningDet här arbetet utgör en studie av Piagets och Vygotskijs teorier om kunskapsutveckling hos individen. Piagets och Vygotskij teorier har i flertalet andra texter presenterats som varandras motsatser. I stället för att skapa ett huvudsakligt motsatsförhållande har den här studien försökt att om inte kombinera så åtminstone relatera Piagets och Vygotskijs teorier på området. Vygotskij har fokuserat på processer runt den lärande människan, men inte uteslutande. Piaget har fokuserat på processer inuti den lärande människan, men inte uteslutande.

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.