Sökresultat:
1016 Uppsatser om Samhället 1800-1870 - Sida 52 av 68
Hur sjutton har vi kommit in pÄre hÀr? : En studie om samtalsÀmnen och Àmnesbyten i ett samtal mellan personer med demens
I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.
Sex, shopping och singlar - Vad mÄste en bra chick lit innehÄlla?
Uppsatsen Ett Àmne i tiden? - En studie över hur Àmnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli Àmnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har pÄverkat religionsÀmnets kursplaner och mÄl.För att uppnÄ syftet har följande frÄga besvarats:Hur har Àmnet biblisk historia och katekes förÀndrats och utvecklats frÄn 1842 till 1994?Metoden som anvÀnts Àr en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som anvÀnts Àr bland annatAlgotsson FrÄn katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och vÀrdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrÄgor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhÀlle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsÀmnet har anpassats och formats i takt med tiden.FrÄn att pÄ 1800-talet endast innehÄlla den evangelisk-lutherska lÀran har religionsÀmnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsÄskÄdning. Den röda trÄden i undervisnings ochlÀroplaner har varit etik.
Frida Stéenhoff och det humana dramat : En studie i dramat Lejonets unge och debattskriften Teatern och livet
Under 1800-talet debatterades kvinnans stÀllning allt mer livligt pÄ den litterÀra scenen. Kvinnan fick en större plats i litteraturen och antalet kvinnliga författare blev fler och fler. 1880-talet var ett magiskt Ärtionde dÀr antalet författarinnor ökade markant.Det var i 1880-talets kölvatten som Frida Stéenhoff (1865-1945) klev ut pÄ den litterÀra scenen med sitt drama Lejonets unge (1896). Stéenhoff skrev i en brytningstid dÀr det gamla samhÀllet började luckras upp av nya tankar och idéer. Genom Lejonets unge kastade sig Stéenhoff in i den livliga debatten om Àktenskap och sedlighet.
NÀr livet tar en ovÀntad vÀndning. : NÀrstÄendes upplevelse av sin förÀndrade livssituation nÀr stroke drabbar deras nÀra
De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.
Att ta det sa?kra fo?re det osa?kra : En studie om hur risker med skadliga kemikalier kommuniceras mellan gravida och barnmorskor
Dagligen utsa?tts vi fo?r en stor ma?ngd kemikalier, som har visat sig vara mer eller mindre farliga. Ma?nga av dessa kemikalier har en negativ pa?verkan genom att fo?rgifta miljo?n men ocksa? oss ma?nniskor. Barn och foster a?r speciellt utsatta fo?r skadliga kemikalier och fra?mst hormonsto?rande kemikalier.
KyrkogÄrden - en plats för de levande
KyrkogÄrdshistorien frÄn yngre stenÄlder fram till dags dato Àr en spÀnnande resa. Platsen har genom tiderna tjÀnat flera syften, inte bara begravningsplatsens. Kraven som styrt utvecklingen har varit sÄvÀl teologiska och politiska som hygieniska och ekonomiska. En vanlig missuppfattning Àr att kyrkogÄrden alltid haft dagens utseende, en företeelse som dock inte strÀcker sig lÀngre bakÄt Àn till tidigt 1800-tal. Behovet av att blicka bakÄt och förstÄ sammanhang förklarar varför kyrkogÄrdsutvecklingen inte ska följa samma förnyelsetakt som samhÀllet i övrigt.
?En a?rbar delegation av tyska atleter? : Problematiken om ett tyskt deltagande pa? de olympiska spelen 1896 och Willibald Gebhardts inverkan i konfliktlo?sningen
De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.
Ett Àmne i tiden? : En studie över hur Àmnet biblisk historia och katekes utvecklades till att bli Àmnet religionskunskap
Uppsatsen Ett Àmne i tiden? - En studie över hur Àmnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli Àmnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har pÄverkat religionsÀmnets kursplaner och mÄl.För att uppnÄ syftet har följande frÄga besvarats:Hur har Àmnet biblisk historia och katekes förÀndrats och utvecklats frÄn 1842 till 1994?Metoden som anvÀnts Àr en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som anvÀnts Àr bland annatAlgotsson FrÄn katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och vÀrdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrÄgor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhÀlle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsÀmnet har anpassats och formats i takt med tiden.FrÄn att pÄ 1800-talet endast innehÄlla den evangelisk-lutherska lÀran har religionsÀmnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsÄskÄdning. Den röda trÄden i undervisnings ochlÀroplaner har varit etik.
Med livet som insats : En tematisk analys av Alexander Pushkins "Pikovaja dama"
Nina Hammarberg: Ambitioner hos körsÄngare och körledare. En undersökning kring mÄlsÀttningar, önskemÄl om medbestÀmmande och sÄngteknisk medvetenhet i tre körer. Uppsala, Musikvetenskap 1997. C-uppsats (60 p).Syftet med uppsatsen Àr att undersöka för det första körmedlemmars och körledares mÄlsÀttningar med körarbete, för det andra instÀllningar till medbestÀmmande, för det tredje medvetenhet om sÄngteknik. Materialet bestÄr av besvarade enkÀter frÄn tre kyrkokörer i Uppsala.
Risker och osa?kerheter med solcellsinvesteringar : Risks and uncertainties with photovoltaic investments
Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).
Genus i r?tten
Studiens syfte ?r att unders?ka hur k?nskonstruktioner samt genus p?verkar i r?ttens
bed?mningar och beskrivningar av unga kvinnliga och manliga g?rningspersoner. Studien
unders?ker hur genus gestaltas och reproduceras i r?ttens uttalanden genom en analys av
domstolsavg?randen i tingsr?tter med unga ?talade f?r v?ldsbrott i form av grov misshandel.
Studiens fr?gest?llning: Hur konstrueras genus i r?ttens beskrivningar och bed?mningar av
unga manliga och kvinnliga g?rningspersoner som st?r ?talade f?r grov misshandel?
Materialet best?r av sex stycken domstolsavg?randen fr?n ?r 2023 fr?n tingsr?tter med en
geografisk avgr?nsning till V?stra G?talands l?n. R?ttsfallen best?r av tre domar med en eller
flera manliga tilltalade samt tre domar med en eller flera kvinnliga tilltalade.
Att vara eller icke vara, en tolkningsfrÄga : En historiografisk undersökning av de armeniska massakrerna 1915
Uppsatsen Àr en historiografisk undersökning. Den granskar forskning som bedömer dearmeniska massakrerna som folkmord och forskning som ifrÄgasÀtter detta. HÀndelserna Àrmycket omdiskuterade bÄda politiskt och historiskt.En bakgrundsöversikt belyser de sista tre decennierna av det osmanska rikets moderna historiaoch förspelet till hÀndelserna under första vÀrldskriget samt pÄverkan av stormaktspolitikenunder senare delen 1800-talet och början av 1900-talet pÄ utvecklingen i Mellanöstern ochfrÀmst inom det osmanska imperiet. Uppsatsen diskuterar vilken roll turkisk nationalism,turanism och panislamism spelade i hÀndelserna och hur dessa pÄverkade relationen mellanungturkrörelsen och armenierna.Hur tolkar forskarna kÀllorna och vilken roll spelar kÀllmaterialet i rekonstrueringen avhistoriska fakta bakom debatten om mordet pÄ den osmanskt armeniska befolkningen 1915?Analyserna omfattar flera Äsikter och attityder inom genocidforskning; det finns historiker ochandra forskare som förnekar och förkastar idén att det var genocid; andra vill ha ettinternationellt erkÀnnande av massakrerna i Anatolien och klarhet om den turkiska statensskuld i denna frÄga.
Amiralitetsparken Karlskrona
Syftet med detta kandidatarbete Àr att studera begreppen offentlighet och det
offentliga rummet. Med hjÀlp av inventering pÄ plats samt litteraturstudier
analyseras en offentlig plats, Amiralitetsparken i Karlskrona. En utvÀrdering
av platsens kvalitéer och brister följs dÀrefter av ett förslag till
omgestaltning av parken, som nyligen varit föremÄl för en arkitekttÀvling.
Med hjĂ€lp av texter av JĂŒrgen Habermas och Hannah Arendt förs inledningsvis en
diskussion kring begreppet offentlighet och varför det offentliga rummet Àr sÄ
viktigt. DÀrefter beskrivs det spÀnningsfÀlt mellan auktoritet och
tillgÀnglighet för allmÀnheten som prÀglar mÄnga offentliga platser, dÀribland
Amiralitetsparken i Karlskrona. Vidare beskrivs och jÀmförs nÄgra nyanlagda
parker i Sverige och ett försök görs att hitta typiska drag i dessa samtida
parker.
TrÀden i parken har inventerats med hjÀlp av muntliga anteckningar,det vill
sÀga ljudinspelningar, som gjorts pÄ plats.
Kvinnors upplevelser av stöd och information vid amning ??try, try everyday? and you will succeed?
Amning vÀcker ofta starka kÀnslor och har förÀndrats genom tiderna. FrÄn att ha varit nÄgot naturligt blev amningen omgÀrdad av regler pÄ 1800-talet. Reglerna gjorde amningen svÄr att upprÀtthÄlla vilket ledde till att synen pÄ amning förÀndrades till nÄgot besvÀrligt. Antalet ammande kvinnor sjönk som en följd av detta. Amning har flera positiva hÀlsoeffekter för bÄde kvinnor och barn och forskare hittar fortlöpande nya positiva effekter.
Det problematiska fr?nvaroansvaret. Gymnasieskolans arbete f?r att fr?mja n?rvaro
Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka vad som ?r specialpedagogens roll i det f?rebyggande
och fr?mjande arbetet g?llande skoln?rvaro i gymnasieskolan. D?rut?ver avser studien
unders?ka hur specialpedagoger och l?rare ser p? sina egna respektive ?vriga elevh?lsans
ansvar i detta arbete. Studien anv?nder sig av Gren-Landell et al.