Sök:

Sökresultat:

1007 Uppsatser om Samhället 1800-1870 - Sida 44 av 68

Konfirmationen dÄ och nu : en studie av konfirmationens förÀndrade betydelse frÄn fornkyrkan till Svenska kyrkan idag

Denna uppsats behandlar konfirmationens förĂ€ndring i den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan.  Konfirmationen har sina grunder frĂ„n fornkyrkan. Sedan dess har denna tradition utvecklats, frĂ„n att vara ett sakrament till att bli en ceremoni inom Svenska kyrkan. Följande frĂ„gestĂ€llningar har behandlats: Hur skiljer sig konfirmationen dĂ„ frĂ„n nu? Vad stĂ„r konfirmationen för idag till skillnad frĂ„n dĂ„ Sverige var dominerat av ett statskyrkosystem och ett mer enhetligt, kristet land? Konfirmationen Ă€r en religiös handling. Har denna betydelse glömts bort och ersatts av nĂ„got annat? Är det bara en tradition som har levt kvar utan sin religiösa mening? Är konfirmationen en del av den svenska kulturen?Antalet konfirmander har successivt minskat och Svenska kyrkan arbetar för att öka deltagarantalet.

?Utbildningen ska alltid vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet?

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

"Det upplevda hotet mot nationen" : - En kvalitativ studie av radikal högerpopulism bland Sverigedemokraternas vÀljare

Sverigedemokraterna a?r ett radikalt ho?gerpopulistiskt parti som fortsa?tter att o?ka sedan valet a?r 2010. Vid en opinionsunderso?kning i april 2012 skulle partiet fa? 8 procent av medborgarnas ro?ster. Syftet med va?r uppsats a?r att fo?rsta? och fo?rklara vilka orsaker som ligger till grund fo?r att allt fler medborgare ro?star pa? Sverigedemokraterna.

Medarbetarsamtal ur ett individuellt och organisatoriskt perspektiv: en intervjustudie pÄ Lunds kommun

Bakgrund: Medarbetarsamtal har sina rötter frĂ„n 1800-talet och anvĂ€nds idag ute i organisationerna som ett redskap för att pĂ„verka bĂ„de medarbetarnas och organisationens utveckling. DĂ„ jag sjĂ€lv aldrig har haft ett medarbetarsamtal finner jag det intressant att undersöka detta nĂ€rmare.Syfte: Är att belysa förestĂ€llningar kring medarbetarsamtal ur sĂ„ vĂ€l ett individuellt som ett organisatoriskt perspektiv samt om dessa förestĂ€llningar kan bidra till medarbetarnas utveckling.Metod: För att uppnĂ„ syftet har nio kvalitativa intervjuer genomförts med tvĂ„ chefer och sju medarbetare pĂ„ Lunds kommun. Vid intervjuerna har jag anvĂ€nt mig av intervjuguider, en vid intervjuerna med cheferna och en nĂ€r medarbetarna intervjuades. Urvalet till respondenterna har gjorts med hjĂ€lp av tvĂ„ kontaktpersoner pĂ„ kommunen.Resultat: Jag har fĂ„tt en god inblick kring medarbetarnas och chefernas förestĂ€llningar om medarbetarsamtal. Jag har funnit ett par likheter och skillnader.

Bokstaveringar i svenskt teckensprÄk : Bokstaverade lÄnord och deras ordklasstillhörighet i svenska

Bokstaveringar i teckensprÄk Àr lÄn frÄn skrivna sprÄk, vilka skapas genom anvÀndande av ett handalfabet, dÀr varje bokstav representeras av en specifik handform. Det svenska handalfabetet skapades av PÀr Aron Borg i början av 1800-talet och sedan dess har det varit möjligt att lÄna ord frÄn det svenska skriftsprÄket. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka typer av lÄn, i form av bokstaveringar, som görs frÄn skriven svenska till svenskt teckensprÄk och frÄn vilka ordklasser inom det svenska sprÄket dessa lÄn hÀrstammar. Det material som anvÀnds i studien kommer frÄn Svensk teckensprÄkskorpus, vilket den 5 november 2012 innehöll totalt 1 975 förekomster och 304 olika typer av bokstaveringar. De bokstaveringar som analyseras inom ramen för denna uppsats Àr sÄdana som förekommer mer Àn tvÄ gÄnger i korpusmaterialet.

Kan inte jag fÄ ha grodan i dag? En kvalitativ studie om hur surfplattan motiveras i förskolan

BakgrundStudien tar upp hur förskolan har utvecklats frÄn 1800-talet fram till idag. FrÄn att barnen ska ha fÄtt tillsyn och omsorg till idag dÀr pedagogerna arbetar utifrÄn barnens intressen och utveckling. I dagens samhÀlle behöver mÀnniskor ha en digital kompetens eftersom de bör kunna följa med i samhÀllsutvecklingen. Vi har idag en lÀroplan för förskolan dÀr det finns mÄl om den nya tekniken som pedagogerna ska strÀva efter. Det hÀr kan barnen göra genom att leka och experimentera vid surfplattan.

Södra Segestrand : en ny stadsdel i Svedala

Södra Segestrand Àr ett ny föreslagen stadsdel i centrala Svedala, alldeles intill stationen och Sege Ä. Det Àr en stadsdel med blandade funktioner som kan erbjuda bostÀder, arbetsplatser, fritid, handel och skola. Stadsdelen innehÄller ca 520 nya lÀgenheter vilket förvÀntas ge drygt 1300 nya invÄnare. NÀrhet till stationen ger goda förutsÀttningar för boende att miljövÀnligt pendla med tÄg till Köpenhamn, Malmö, Lund osv. OmrÄdet uppförs pÄ ett idag befintligt industri- och verksamhetsomrÄde; IndustriomrÄde Syd.

Sitter ekorren fortfarande i granen? : SÄngrepertoar i grundskolan nu och dÄ.

AbstractEva Kjellander: Sitter ekorren fortfarande i granen? SÄngrepertoar i grundskolan nu och dÄ. VÀxjö: Musikvetenskap 2005. 60p.Syftet med denna uppsats har dels varit att undersöka hur sÄngrepertoaren ser ut idag i grundskolan och dels att se hur den Àndrats sedan cirka 1970. Metoden för undersökningen grundar sig i en enkÀtundersökning vid Lunds 47 grundskolor.

Effekten av fluorlack pÄ karies hos barn och ungdomar

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

ÄndamĂ„let med samfĂ€lligheter : Vilket Ă€ndamĂ„l har befintliga samfĂ€lligheter och nĂ€r bildades de?

TvÄ eller flera fastigheter har ibland ett gemensamt behov av att nyttja ett markomrÄde som Àr belÀget utanför den egna fastigheten. Det finns ett antal olika möjligheter att tillgodose detta behov varav en möjlighet Àr att bilda en samfÀllighet. Det finns idag nÀrmare 100 000 samfÀlligheter i Sverige. I det hÀr arbetet undersöks vilka ÀndamÄl dessa samfÀlligheter har. I arbetet undersöks Àven nÀr samfÀlligheter bildats och genom vilken ÄtgÀrd bildandet skett.

JÀmförelser mellan kursplaner i matematik : Sverige och Kenya

Arbetet handlar om jÀmförelser i matematikÀmnet i Sverige och Kenya. JÀmförelser har gjorts mellan kursplanerna i matematik för Är 9, i den svenska grundskolan, och secondary school i Kenya. Syftet med arbetet har varit att ta reda pÄ likheter och skillnader i kunskapsmÄlen samt likheter och skillnader i innehÄll och upplÀgg. JÀmförelser har Àven gjorts mellan hur den svenska och den kenyanska skolan styrs och resultatet visar bÄde skillnader och likheter. En historisk tillbakablick visar att Sverige har en lÄng skolhistoria, men en skola för hela folket startades inte förrÀn Är 1842.

Den ?osynliga? arkitekten. Projekt: Dragonstallet Drottningholm, GubbĂ€ngsbadet, ÅrstagĂ„rdens bollplan.

Den ?osynliga? arkitekten. Projekt: Dragonstallet Drottningholm, GubbĂ€ngsbadet, ÅrstagĂ„rdens bollplan. MĂ„nga arkitekter arbetar i det fördolda. Deras arbete Ă€r inte utmĂ€rkande eller omtalat, men finns överallt runtomkring oss. Vardagliga byggnader förvĂ€ntas finnas dĂ€r, fungera och vara estetiska men de flesta mĂ€nniskor tĂ€nker sĂ€llan pĂ„ de skapande krafter som stĂ„r bakom den byggda miljön.Den ?osynliga? arkitekten och dennes arkitektur, ur ett flertal aspekter, studerades.

Interaktionsdesigners upplevelse av utvecklares empati fo?r design

Empati mellan interaktionsdesigners och utvecklare a?r viktigt fo?r att samarbetet ska fungera och fo?r att parterna ska kunna kommunicera med varandra. Detta tillsammans med fo?rma?gan att se situationer ur varandras perspektiv a?r na?got som pa?verkar samarbetet avseva?rt. Empati bygger pa? fo?rsta?else, fo?rsta?r man andra personers perspektiv kan man ocksa? ka?nna empati fo?r andra personers prioriteringar och ta ha?nsyn till dessa.

?Smutsiga ma?n och goda kvinnor? : En genusstudie om Moa Martinsons ma?n i Mia-serien

Uppsatsen syftar till en underso?kning av Moa Martinsons framsta?llning av ma?nnen i serien om MiaStenman som kan o?ppna upp en ny tolkning. Genom ett genusperspektiv har jag tittat pa? strukturen i hur ma?nnens utseende och personlighet portra?tteras och hur detta pa?verkar Mia. Sedan har jag skildrat Martinsons politiska liv och behandlat delar av hennes relationer fo?r att uppna? en ba?ttre tolkning.Analysen av ett urval av ma?n i hela serien, mestadels hennes styvfader, da? han a?r den som figurerar mest hela serien igenom, visar pa? hur olika de framsta?lls.

VattentrÀning och sjÀlvupplevd hÀlsa : En studie om vattentrÀning pÄ spa och badhus

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->