
Sökresultat:
87 Uppsatser om Samh??llsvetenskaper - Sida 2 av 6
Popul?rkultur i f?rskolan som m?jligheter eller hinder: Hur resonerar f?rskoll?rare?
Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer.
Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.
Bostadsn?ra natur - Gamla l?sningar p? nya problem?
G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.
TRANSPARENS. Att bli bem?tt som transperson inom v?rden
Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering
inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i
v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta
b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna
samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.
ESG-rapportering inom svensk bilmarknad. Analys av hur f?retag p? bilmarknaden presenterar ESG-information
Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka
h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som
innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning
samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar
h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information.
H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som
bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.
Den moderna organisationen i en f?r?nderlig milj? - En kvalitativ fallstudie av ett f?r?ndringsarbete i en svensk nischbank
I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.
Sjuksk?terska p? lika villkor - Hur j?mst?llt ?r det inom sjukv?rden?
I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.
?DEN SOM ALDRIG DANSAR FEL, ?R DEN SOM ALDRIG DANSAR? En kvalitativ intervjustudie om ?ldre personers upplevelser av gammaldans utifr?n ett h?lsoperspektiv
Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla
aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter
?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser,
samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att
aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt
skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.
Inf?rande av en ny straffbest?mmelse om arbetskraftsexploatering - En analys av hur straffr?ttslig reglering kan motverka osk?liga arbetsvillkor p? den svenska arbetsmarknaden
Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.
FRITIDSHEMMETS KOMPLETTERANDE OCH KOMPENSATORISKA UPPDRAG I ANPASSADE GRUNDSKOLAN En kvalitativ fokusgruppsstudie
Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i
fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med
fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen.
Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre
Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell
angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven
definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med
omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det
ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.
L?rares utbildning, undervisning och vetskap om vad elever i grundskolan m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier
Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.
Om att m?tas i ber?ttelsen n?r livet ?r sv?rt ? det l?kande narrativet. En litteraturstudie av hur det narrativa f?rh?llningss?ttet behandlas i forskningsartiklar relaterade till h?lso- och sjukv?rdskuratorns psykosociala arbete
I det psykosociala arbetet som h?lso- och sjukv?rdskurator m?ter vi dagligen ber?ttelser fr?n
personer med kroniska sjukdomar i sv?ra situationer vilket g?r forskning kring det narrativa
f?rh?llningss?ttet betydelsefull. Narrativt f?rh?llningss?tt inom h?lso- och sjukv?rden
fokuserar p? att hj?lpa personer ?terta makt och kontroll av sina livsber?ttelser efter att
sjukdom gjort intr?de i deras liv (Silv?n Hagstr?m, 2022). Syftet med studien ?r att genom en
litteraturstudie n? en kunskaps?versikt ?ver hur det narrativa f?rh?llningss?ttet behandlas
inom forskningen i relation till h?lso- och sjukv?rdskuratorns psykosociala arbete med
personer som diagnosticerats med en kronisk sjukdom inom den specialiserade h?lso- och
sjukv?rden.
VISSERLIGEN S? KAN MAN INTE OPERERA EN S?GVERKSMASKIN, MEN MAN KAN JU LIKSOM G?RA N?GOT F?R DEMOKRATIN. En diskursanalytisk studie om folkh?gskolans roll i det nyliberala samh?llet
In this bachelor's thesis, we investigate the Swedish folk high school?s role in neoliberal society, which is analyzed through the lens of Norman Fairclough's critical discourse theory as well as Erving Goffman's theory of social deviants. The focus of our study has been participants in creative education, such as art, theater and creative writing. Our findings include that participants at folk high schools find great value in their education, both creatively and personally. They note that they have experienced a large amount of
personal growth, regarding both openness towards others and higher confidence and their own abilities and identity.
Digital samverkan. En studie av samarbetet mellan fritidshem och v?rdnadshavare genom digitala kommunikationskanaler
Teknologin forts?tter att, i takt med samh?llet, utvecklas i ett rasande tempo vilket st?ller allt h?gre krav p? medborgare att ?ka sin f?rtrogenhet med samtidens digitala kommunikationsmedel. Vi har d?rf?r valt att i v?r studie unders?ka hur fritidshemspersonal och v?rdnadshavare upplever dagens digitala kommunikationskanaler i fritidshemmets kontext.
Det empiriska underlag som ligger till grund f?r v?r diskussion och analys och som vi slutligen baserar v?ra slutsatser p? ?r svarsresultatet fr?n v?r enk?tstudie d?r v?rdnadshavare och fritidshemspersonal har f?tt ta st?llning till ett antal p?st?enden som ber?r digital kommunikation och samverkan. Som teoretiska utg?ngspunkter i v?ra analyser har vi anv?nt oss av socialkonstruktionism och l?roplansteori.
BARRI?RER SOM MEDF?R ATT PERSONER MED MISSBRUK KAN AVST? FR?N ATT S?KA V?RD. En litteratur?versikt
Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och
sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller
sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver
f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och
samh?llsniv?.
I M?TE MED STIGMATISERING: Sjuksk?terskors och sjuksk?terskestudenters attityder till patienter med HIV/AIDS
BAKGRUND: Ungef?r 40 miljoner m?nniskor lever med HIV idag. Personer som drabbats av
HIV kr?ver livsl?ng behandling f?r att viruset inte ska utvecklas till AIDS. Stigmatisering och
diskriminering mot HIV-positiva personer ?r frekvent ute i samh?llet, men ?ven inom
sjukv?rden.