Rätten till mark och vatten i lappmarken har genom århundradena varit föremål för debatt i Sverige. En genomgående intention från statens sida har varit att nyttja lappmarkens resurser på ett, för de olika tidsperioderna, ändamålsenligt sätt. De grupper som har bebott lappmarken, Samer med eller utan renskötselrätt samt övrig befolkning, har därför varit beroende av den statliga politiken. På grund av att statens intentioner har medfört fördelar för olika grupperingar under olika epoker har konflikter varit och är fortfarande vanligt förekommande. År 1989 utfärdade FN:s fackorgan ILO en konvention, som fick namnet ILO 169, och behandlar ursprungsbefolkningars rättigheter.

Det har under senare år flitigt debatterats om Public Service vara eller inte vara. Vissa hävdar att Public Service är en föråldrad kvarleva av monopoltiden som borde avvecklas och att TV-utbudet ändå skulle hålla en hög kvalitet. Andra däremot menar att Public Service idag är ?viktigare än någonsin?. Vad man än tycker om programutbudet som SVT, SR och UR har kan man inte förneka att det ligger mycket tid och arbete bakom deras produktioner.Uppsatsen behandlar ämnet Public Service i relation till det samiska programutbudet i Sveriges television.

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 spred radioaktivt nedfall över Europa och Sverige som kom att tas upp i ekosystemet av växter, djur och människor. I Sverige innebar det att älg (Alces alces), rådjur (Capreolus capreolus) och ren (Rangifer tarandus) fick förhöjda halter av Cesium-137, 137Cs, som i sin tur togs upp av de människor som åt av köttet. Upptaget i ekosystemet påverkas av flera faktorer; jordmånen och dess förmåga att binda radionukleider, växter och svamps benägenhet att ta upp dem, hjortdjurens val av föda beroende på tillgång och årstid samt tiden på året som jägare och Samer fäller hjortdjuren. Denna litteraturstudie ämnar ta reda på hur hjortdjur (Cervidae) och människor i Sverige påverkades av nedfallet. Utifrån de studier som granskats har inga rapporterat märkbar påverkan hos hjortdjur.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Samerna representeras i läroböcker. Hur framställs de beträffande genus, etnicitet, religion, kultur och historia? Tolv läroböcker har valts ut till undersökningen och analyserats med hjälp av de tidigare studier som presenteras i den här uppsatsen. Anledningen till att jag valde det här ämnet är att jag innan skrivandet inte visste så mycket om Samerna. Jag hade en uppfattning att det överlag är dåliga kunskaper om Samer hos både lärare och elever.

Detta är en kvalitativ studie som baseras på innehållsanalys av två etnografiska dokumentärfilmer. Den första är den världskända ?Nanook of the North?, här får man följa inuiterna under ett år (1922). Den andra filmen är ?Ett år med Samer och Renar?, här får man följa Samerna under ett år (1993).

Renen och således renköttet har en stark koppling till den arktiska regionen men även norra Norrland som helhet. Denna koppling är inte minst skapad av att området även utgör vad som benämns som Samernas sedvanemarker i vilket renskötsel bedrivs. Renköttet har kommit att bli ett vanligt inslag på de Norrländska restaurangmenyerna och i dagligvaruhandelns frysdiskar. Köttet har en betydelse inte bara för den lokala besöksnäringen utan har även kulturell betydelse för såväl regionen som den samiska befolkningen.  Syftet med uppsatsen har varit att skapa en grundförståelse för hur renköttet i en måltidskontext kommuniceras genom berättelser och svensk press. Men även se hur/om berättelserna skiljde sig åt mellan den samiska och den icke-samiska befolkningen.

This paper examines how nature is understood in the province of Ha?rjedalen by the sami population of the area, through interviews with three informers and photographs taken by the author. Pictures and answers point in the direction that much of nature is understood through the reindeer, the most important key symbol of the reindeer herding part of the sami people and their kin..

Ska människor ses som individer eller ska dem ses som grupper? Denna fråga har varit omtvistad gällande rättigheter och är skiljelinjen mellan liberal och kommunitär teori. När det gäller minoriteters rättigheter har de ofta fallit mellan dessa två tankegångar och det har visat sig att ingendera har lyckats respektera dessa människors rätt på ett tillfredsställande sätt. Ursprungsbefolkningar har därför fått leva förtryckta, förföljda, diskriminerade, marginaliserade och har upplevt allt ifrån deportationer till regelrätta massaker. Som ett försök till att skapa rättvisa förhållanden har FN etablerat organet ILO, som i sin tur utvecklat en konvention för ursprungsbefolkningars rättigheter nämligen ILO 169.

I detta arbete undersöks vilken funktion medierna har i den samiska vardagen samt att försöka urskilja ett mönster i hur medierna samverkar med den samiska identiteten. Den gestaltande delen är ett memoryspel som visar de renskötande Samernas levnadsmiljöer. Detta för att ge en bild av några moment i vardagen vilka influerar identitetsskapandet..

My goal with this thesis was to investigate how educational material in the subjects of history, geography and social studies relate to the fact that Sweden has a history marked by prejudice and racism.I have chosen to focus on four areas in the Swedish history that I think deserves some special attention, these four areas have been: the Swedish slave trade on the island of Saint Barthelemy in the eighteenth century, Swedish eugenics and oppression of the Sami people, forced sterilization services during the twentieth century and Sweden's aid and concessions to Nazi Germany during World War II. With these areas in focus I?ve studied three textbooks in the courses Geography A, Civics A and History A to se how they deal with prejudice and racism in the Swedish history.The result I have come to is that none of the books addresses all four of the areas I?ve focused on. Even if the books are taken as a whole the image that they convey is not adequate. In the event that the four areas that I?ve focused on been mentioned the information have been scant and rarely, if ever, has Sweden been paired with phenomenons like racism, slavery, colonialism, eugenics, forced sterilization, etc.

Samernas första politiska rörelse runt sekelskiftet i Sverige var startskottet, inte bara för Samernas egen politiska organisation, utan också för en debatt kring Samernas rasifierade identitet. Debatten kretsade kring rätten till land, och huruvida den skulle förbehållas endast nomadiserande renskötande Samer, eller om rätten skulle inkludera alla Samer oavsett levnadsuppehälle. Samtidens argumentativa klassificeringssystem satte Samernas yrkesutövning främst, men med rasifierade premisser kring Samernas temporala och spatiala tillhörighet. En av premisserna för argumentationen, Samernas temporala tillhörighet, präglades ur svensk medias synvinkel av en stark tro på att Samerna riskerade att försvinna. Jag argumenterar för att detta hade en rasbaserad logik i form av en anakronistisk tillhörighet utanför en (svensk) evolutionistisk tidslinje.

Under snart 400 år har Samerna fått speciell undervisning från staten. Först handlade undervisningen om att föra in folket i det svenska samhället. De skulle lära sig att läsa och skriva på svenska och övergå till majoritetsbefolkningens "rätta" religion. Vid sekelskiftet 1900 hade synsättet ändrats. Samerna skulle nu bevaras och segregeras, "lapp skulle vara lapp" och inte beblanda sig med det civiliserade samhället.

Denna uppsats syftade till att utreda huruvida den av staten initierade ratificeringen av ILO 169, och framförallt artikel 14 ur denna konvention, har politiskt stöd bland de berörda aktörerna i Lappmarken. Detta eftersom det politiska stödet för en ratificering till synes är svagt. De berörda aktörerna utgörs av renskötande Samer, icke-renskötande Samer samt övrig befolkning i området, då dessa aktörer nyttjar mark och vatten på olika sätt. För att klargöra huruvida politiskt stöd föreligger i frågan om ILO 169, har David Beethams Legitimeringsteori använts. Denna teori utgår från att förekomsten av legitimitet, som i denna kontext kan jämställas med politiskt stöd, kan visas utifrån tre sammanvävda dimensioner ? B1-B3, där B1 utgår från legitimitet utifrån etablerade regler, B2 från rättfärdigande via delade värderingar hos dominant och underordnad samt B3 som konfirmerar legitimitet via handlingar.

Det vi med detta arbete vill belysa är hur den samiska traditionella kunskapen om naturen som funnits och finns bland Samerna som folk kan lyftas in den i en institution som den samiska förskolan. Uppsatsen är vårt utvecklingsarbete kring traditionell kunskap i naturen som en del i forskningsprojektet ?Gal dat oahppa go stuorrola?. Teorierna som vi lutat oss mot är från Mikkel Nils Saras (2004) lära om naturen från ett samiskt perspektiv, Asta Baltos (1997) teori om samisk barnsuppfostran samt Linda Smiths (1999) och Rauna Kuokkanens (2000) skrivningar om kolonisering och dekolonisering. Sara har systematiserat och kategoriserat natur utifrån ett samiskt perspektiv.

I denna uppsats ville vi undersöka hur den samiska kulturen representeras inom turism I Sverige. Vi utgick från fyra relevanta teman; dessa var autenticitet, identitet, makt och turism. Frågeställningarna var: Hur framställs den samiska kulturen i turismsammanhang i Sápmi? Hur påverkas den samiska identiteten av hur kulturen framställs inom turismnäringen? Hur mycket får Samerna själva vara med och bestämma när det kommer till hur kulturen framställs inom turismnäringen? Vi började med att se över den samiska befolkningens historia. Det är viktigt att förstå hur de har behandlats förr för att kunna förstå varför saker och ting är som de är idag.