I denna uppsats görs en sammanställning av gällande skatterätt för bolag enligt EG-domstolens praxis, med avgränsning till området för direkt beskattning.Direkt beskattning är en kompetens som tillfaller nationell lagstiftning i unionens medlemsstater.Nationella beskattningsregler för bolag har dock på många håll givit upphov till diskriminerande behandling, i strid mot EG-fördragets fria rörligheter.Endast genom utfärdande av direktiv kan en harmonisering på området komma till stånd.EG-domstolen har därför påskyndat integrationsarbetet genom att tolka och tillämpa gemenskapsrätten till att omfatta direkt beskattning för bolag.Nationella skattebestämmelser som hindrar bolag från att utnyttja EG-fördragets fria rörligheter, kan därför enligt EG-domstolens praxis åsidosättas direkt med stöd av fördraget..

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera den frivilliga redovisning som börsföretag lämnar i årsredovisningen, samt att identifiera egenskaper som kännetecknar företag som publicerar samma typ av frivillig redovisning och skillnader mellan företag som väljer olika typer av frivillig redovisning.Vi avser vidare att teoretiskt förklara företagens motiv för att publicera frivillig redovisning.Våra slutsatser är att företagen lämnar stora mängder frivillig redovisning av olika typer, men innehållet och formen varierar. Vi kan inte konstatera några generella mönster som kopplar redovisningstyper till företagsspecifika karakteristika. Praxis kan konstateras i den mening att många företag publicerar en viss typ av redovisning, men det finns ingen praxis för vad denna redovisning ska innehålla och hur den ska utformas. Grundläggande redovisningsprinciper som tillförlitlighet, jämförbarhet och väsentlighet är applicerbara på frivillig redovisning och bör gälla. Företagen tenderar att vara försiktiga med att redovisa detaljer om den interna verksamheten.

Denna uppsats har för avsikt att undersöka det negativa sambandet mellan arbetslöshet och tillväxt i svenska län. Sambandet vi använder oss av är den inom nationalekonomin välkända Okun?s lag. Denna lag kommer vi att applicera på Sveriges 21 län mellan åren 1986 till 2003. Vi förväntar oss att sambandet kommer att variera mellan länen.

Som en följd av det ökade behovet av global kapitalanskaffning har kravet på jämförbar redovisning mellan länder ökat. EU har därför som målsättning att skapa en mer harmoniserad och effektiv kapitalmarknad inom unionen. I juli 2002 antog Europaparlamentet och rådet en förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, IAS-förordningen. Sedan 1 januari, 2005 är det krav på att alla noterade europeiska företag i koncernredovisningen skall tillämpa de internationella redovisningsstandarderna, International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS). IAS 39 standarden uppfattas som den svåraste och mest komplexa av IAS/IFRS standarderna.

Syftet med uppsatsen är dels teoretisk i form av att reda ut begreppet social redovisning samt hur social redovisning och hållbarhetsredovisning förhåller sig till varandra, och dels empirisk då jag ämnar undersöka huruvida denna redovisningsform bättre kan visa en verksamhets effektivitet bättre än traditionell redovisning där verksamheten har sociala verksamhetsmål. Studieobjektet i denna undersökning är KulturAkademin, vilken är ett gemenskapsföretag vars primära verksamhetsmål är att driva musikskolan i Storuman.För att uppnå detta syfte genomfördes fyra intervjuer med personer som har erfarenhet av social redovisning eller företag med sociala verksamhetsmål eller en kombination av de båda.Undersökningen visar att det finns två olika uppfattningar om vad begreppet social redovisning innebär. En mening är att begreppet kan likställas med begreppet hållbarhetsredovisning som är en redovisning i tre dimensioner ? ekonomisk, social och miljömässig dimension och en mening är att det är en redovisningsform som visar de sociala effekterna av en verksamhet dvs en av de tre dimensionerna i hållbarhetsredovisning.Vad gäller det empiriska syftet är undersökningens resultat tydligt. En social redovisning skulle visa KulturAkademins effektivitet bättre än en traditionell redovisning då den traditionella endast visar ett verksamhets resultat ur en ekonomisk aspekt.

Bakgrund och problem: Sedan början på 1900-talet har det i svensk företagsbeskattning råttett starkt samband mellan redovisning och beskattning vilket främst tar sikte påperiodiseringen av intäkter och utgifter. Det område där god redovisningssed styrbeskattningen kallas ofta det kopplade området och det är detta område som är föremål förundersökningen i denna uppsats.Eftersom kopplingen mellan redovisning och beskattning bygger på konceptet godredovisningssed är det av intresse att titta på innebörden av konceptet och hur detta behandlatsi de rättsinstanser som har att ta ställning till begreppets innebörd.Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån sex rättsfall studera vad som i skatterättspraxis ansettsutgöra god redovisningssed i frågor om intäktsperiodisering.Avgränsningar: Skatterättsliga omfångsfrågor, det vill säga frågor om huruvida en intäkt ärskattepliktig och/eller en utgift är avdragsgill faller utanför uppsatsens område. Eftersomuppsatsens fokus ligger på periodiseringsfrågor kommer inte heller frågan om hur andraredovisningsfrågor behandlats i skattepraxis att undersökas. Vidare är det endast deperiodiseringsfrågor som ligger inom det kopplade området som behandlas eftersom det ärdessa som påverkas av god redovisningssed.Frågor som rör koncernredovisning behandlas inte heller eftersom koncernen inte är någotskattesubjekt. Inte heller behandlas reglerna för taxeringsförfarandet och skatteprocessen meringående.Metod: Uppsatsarbetet har genomförts med en kombination av företagsekonomisk kvalitativmetod och rättsdogmatisk metod.

Syftet med uppsatsen är att undersöka sambandet mellan ägarstrukturen och öppenheten vad gäller incitamentsprogram.Studien är genomförd som en kvantitativ undersökning av företagens redovisning av optionsprogram. Femtio årsredovisningar har granskats, resultatet presenteras i diagramform, sekundärdata är insamlat från forskningsartiklar. Uppsatsen grundas på ett teoretiskt ramverk kring reglering av redovisning. Vi har utgått ifrån en regleringsmodell av Streeck och Schmitter, vilken senare vidareutvecklats av bl. a.

SammanfattningTitel:Börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer ? sökandet efter ett sambandNivå:D-nivåFörfattare:Joachim SaillardHandledare:Lars EkstrandDatum:2013-06-24Bakgrund:Humankapital är en viktig resurs för samhället och företagen, vilket lett till överväganden huruvida den ska tas med i redovisningen. Divergerande uppfattningar om humankapitalets samband med prestationen i företag leder till ett behov av vidare forskning, i synnerhet utifrån fördjupningsområdet redovisning. Ett klargörande av kunskapsläget vad gäller humankapitalredovisning och företagsprestation kan möjligen bidra med att minska diskrepansen mellan humankapitalredovisning i teorin och praktiken samt tjäna som utgångspunkt för fortsatt forskning.Syfte:Syftet med studien är att göra en beskrivning och kritisk analys av aktuell forskning om sambandet mellan börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer.Teori:Den teoretiska referensramen består huvudsakligen av tre sambandsmodeller som beskriver sambandet mellan börsföretags redovisade humankapital och deras företagsprestationer, men även av begreppen: humankapitalredovisning, intellektuellt kapital, humankapitalmått, finansiella prestationsmått och kunskapsföretag.Metod:Uppsatsen är en litteraturanalys/forskningsöversikt baserad på vetenskapliga artiklar. Empirin består av tidigare empirisk forskning som har analyserats genom sekundäranalys.Resultat och slutsatser:Den empiriska forskningen har hittills givit blandade resultat och sambandet mellan börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer har inte verifierats i tillräckligt hög utsträckning, vilket försvårar tolkningen av resultaten.

Sverige är under 2010 ett av de länder som satsar mest resurser på FoU. Den svenska lagstiftningen erbjuder icke-noterade bolag tre olika regelverk. Varje regelverk ger i sin tur olika möjligheter för företaget att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Tidigare studier har påvisat samband mellan faktorer så som räntabilitet på totalt kapital, aktiekurs, inkomst samt storlek och valet mellan att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Denna bakgrund har lett fram till vår forskningsfråga: Vilka av faktorerna omsättning, soliditet och total FoU- kostnad som andel av omsättning kan påverka valet av aktivering alternativt kostnadsföring vid redovisning av FoU i forskningsintensiva icke noterade bolag? Syftet med studien har varit att beskriva hur företag redovisar sina FoU-kostnader och pröva sambandet mellan de tre faktorerna hos forskningsintensiva icke-noterade bolag.

Bakgrund: Noterade bolag i Sverige skall, enligt ett EU-fördrag implementera IASB:s redovisningsrekommendationer i koncernredovisningen från och med den 1 januari 2005. Dessa rekommendationer lägger stor vikt vid verkliga värden och liknar på så sätt den anglosaxiska traditionen. Sverige har tidigare anammat den kontinentala traditionen som är präglad av försiktighet och en stor koppling mellan redovisning och beskattning. För redovisning av förvaltningsfastigheter gäller numera rekommendationen IAS 40, som innebär att bolagen har möjlighet att värdera förvaltningsfastigheter till verkligt värde istället för anskaffningsvärde. Denna rekommendation har påverkat fastighetsbolagens redovisning i stor utsträckning och en rad problem har uppstått.

I många organisationer är personalen den viktigaste tillgången för att skapa värden, men det speglas inte alltid i årsredovisningen. Det kostar företaget resurser att göra frivillig personalekonomisk redovisning och informationen i den är inte alltid enbart positiv. Trots det gör många företag redovisningen och vad är det då som motiverar företagen att göra den?Syftet med uppsatsen är att förklara varför företag gör personalekonomisk redovisning, utöver den lagstadgade, i årsredovisningen.Huvudförklaringen vi fann till varför företag gör personalekonomisk redovisning är att skapa legitimitet och därmed anpassa sig till samhälleliga förväntningar. Upprättandet av redovisningen kan dock till viss del förklaras av att de vill motivera de anställda samt för att förse intressenter med information..

Syftet med denna uppsats är att undersöka och kartlägga begreppet kreativ redovisning. Vi har antagit ett utifrånperspektiv vilket innebär att vi objektivt granskar och analyserar uppfattningar kring begreppet kreativ redovisning. Vår ansats är kvalitativ och våra metoder består av en litteraturstudie och i intervjuer. Vår slutsats är att det inte finns en entydig uppfattning av begreppet kreativ redovisning. Det är ett komplicerat begrepp och uppfattningen om den styrs av flera olika faktorer.

Syftet med uppsatsen är att analysera vilka skattemässiga konsekvenser valet av redovisningsnorm kan medföra samt att fastställa vilken norm för varje situation som är mest fördelaktig ur ett skattemässigt perspektiv. Vi bestämde oss för att utgångspunkten för vår studie skulle vara Redovisningsrådets rekommendationer. Detta gjorde vi av flera anledningar. Framförallt är vår bedömning att deras rekommendationer ger den mest heltäckande bilden av god redovisningssed i Sverige. BFN är förvisso de som har uppdraget att upprätthålla god sed, men de har inte kommit lika långt i ambitionen att täcka in alla händelser som kan ligga till grund för ett företags redovisning.

Ämnet uppsatsen behandlar är redovisningsrätt. Både juridik och redovisning är två delar som går in i varandra. Syftet har varit att undersöka hur domstolarna dömer i fall där god redovisningssed behandlas, med fokus på när Regeringsrätten, RegR, och Bokföringsnämnden, BFN, inte är överens. BFN är en statlig myndighet som är upprättad för att utveckla god redovisningssed. De avlämnar på begäran yttranden till domstolar i fall om god redovisningssed.De presenterade fem rättsfallen är alla prejudikat, dvs.

Vi vill presentera och jämföra svenska och amerikanska regelverk som reglerar redovisningen av bonus- och incitamentsprogram, undersöka hur redovisning av bonus- och incitamentsprogram har utvecklats i Sverige och koppla denna utveckling till det rådande läget i USA. Kärnan i vår slutsats är att Sveriges företag tenderar att utforma sin redovisning av bonus- och incitamentsprogram mer och mer i likhet med hur dessa redovisas i USA. Vi har i vår undersökning sett att skillnaderna mellan länderna, både gällande regelverk och hur redovisningen ser ut i praktiken, har minskat..