Sambandet mellan tre bakomliggande faktorer och valet mellan kostnadsföring och aktivering av FoU-kostnader bland forskningsintensiva icke-noterade bolag
Sverige är under 2010 ett av de länder som satsar mest resurser på FoU. Den svenska lagstiftningen erbjuder icke-noterade bolag tre olika regelverk. Varje regelverk ger i sin tur olika möjligheter för företaget att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Tidigare studier har påvisat samband mellan faktorer så som räntabilitet på totalt kapital, aktiekurs, inkomst samt storlek och valet mellan att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Denna bakgrund har lett fram till vår forskningsfråga: Vilka av faktorerna omsättning, soliditet och total FoU- kostnad som andel av omsättning kan påverka valet av aktivering alternativt kostnadsföring vid redovisning av FoU i forskningsintensiva icke noterade bolag? Syftet med studien har varit att beskriva hur företag redovisar sina FoU-kostnader och pröva sambandet mellan de tre faktorerna hos forskningsintensiva icke-noterade bolag. Studien bygger på ett urval av 67 forskningsintensiva icke-noterade bolag i informations- och transportindustrin. Med hjälp av SNI-koder, databasen Retriever och årsredovisningar för respektive företag har vi genomfört regressionsanalyser för att försöka finna ett eventuellt samband mellan de tre studerade faktorerna och valet mellan kostnadsföring alternativt aktivering. Resultatet från vår studie tyder på att det föreligger ett starkt positivt samband mellan omsättning och kostnadsföring hos de två branscherna medan inget starkt samband kan identifieras för faktorerna soliditet och totala FoU-kostnaden som andel av omsättningen och någon av de två redovisningsmetoderna kostnadsföring eller aktivering. Vår slutsats blir dock att det tycks finnas bakomliggande faktorer som påverkar valet av redovisningsmetod. Detta styrks av tidigare forskning och det starka positiva samband mellan omsättning och kostnadsföring som denna studie funnit.