Syftet med studien var att ta reda pa? sambandet mellan personlighet och arbetstillfredssta?llelse, samt sambandet mellan det av de ansta?llda upplevda ledarskapsstilarna och arbetstillfredssta?llelse. Ma?let med studien var a?ven att se vilken av upplevelsen av ledarskapsstilar eller personlighet som a?r viktigast fo?r arbetstillfredssta?llelsen. I studien deltog 60 personer, som besvarade ett fra?geformula?r besta?ende av 114 fra?gor.

Vi lever i en föränderlig värld där aktiemarknaden är en komplex miljö. Att fatta välgrundande beslut på aktiemarknaden är svårt för investerare, som  därmed samlar in all den information som finns tillgänglig. Den redovisning och information som företag lämnar ifrån sig är utformad genom en avvägning mellan kostnader och nytta, som kallas Cost Constraint. Ytterligare en avvägning som företag använder sig av gällande upprättandet av redovisning är att inte ge ut för mycket information och därmed ?skydda? sig från konkurrenter.Studiens huvudsakliga syfte är att kartlägga och jämföra hur investerare och banker tar beslut baserat på den redovisning som företag publicerar, som kan vara påverkad av Cost Constraint.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

I Sverige började användandet av incitamentsprogram under 1980-talet. Sedan dess har formerna för incitamentsprogram utvecklats och de har kommit att bli allt vanligare och allt mer omfattande. Efter ett antal ?bonusskandaler? under början av 2000-talet blev det vanligare att koppla incitamentsprogrammen till någon form av motprestation. Det var våra funderingar kring hur kopplingen hänger ihop som ledde oss fram till problemformuleringen om det finns något samband mellan vd:ns rörliga ersättning och bolagets aktiekurs.

Syftet är att beskriva och analysera redovisning av det intellektuella kapitalet i kunskapsintensiva företag, för att se om det förekommer likheter/skillnader inom och mellan företag. Vår beskrivning sträcker sig över en period på tio år. Vi har använt oss av litteratur som beskriver och förklarar intellektuellt kapital och för detta ämne viktiga begrepp som human-, struktur- och kundkapital. Detta kopplar vi till vår empiri som är hämtad från sju kunskapsintensiva företag och består av deras årsredovisningar för åren 2003, 1998 och 1993. I vår jämförelse av de sju företagen framkom att det inte skiljer sig så mycket hur de redovisar sitt intellektuella kapital.

Konspirationsteorier ?r ett v?xande problem f?r demokratins vidmakth?llande och det finns behov f?r en ?kad f?rst?else f?r under vilka omst?ndigheter konspiratoriskt t?nkande ?r starkt. Tidigare forskning visar att hotuppfattning resulterar i subjektiva k?nslor av os?kerhet, kontrollf?rlust och oro, som kan ligga till grund f?r konspiratoriskt t?nkande. Det finns en brist p? empiriska studier av sambandet mellan hotuppfattning och konspiratoriskt t?nkande. Det finns ocks? grund att tro att sambandet kan se olika ut beroende p? vilken typ av hotfull situation det r?r sig om.

Syftet med den här studien är att se om det finns ett samband mellan hälsofrämjande ledarskap och medarbetarnas välbefinnande. Hypotesen lyder att enligt kunskap inom området kan ett hälsofrämjande ledarskap medföra ett högt välbefinnande hos medarbetarna. Studien är genomförd med kvantitativ metod med hjälp av en enkätundersökning. Deltagarna i studien bestod av 63 medarbetare från hälso- och sjukvården i södra Sverige. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan hälsofrämjande ledarskap och medarbetarnas välbefinnande på den undersökta arbetsplatsen.

Problem Vi ämnar utreda om det finns ett samband mellan butikslojalitet och EMV-lojalitet. Vi studerar befintliga märkes- och butikslojalitetsteorier för att genom dessa skapa en för vårt syfte relevant modell. Syfte Vårt syfte med uppsatsen är att utreda huruvida ett samband finns mellan butikslojalitet och EMV-lojalitet på den svenska dagligvarumarknaden. Metod Arbetet är av induktiv karaktär och bygger på en explorativ studie av lojalitetsaspekter inom dagligvarubranschen. Metoden i uppsatsen är uppdelad i två huvudsteg: övergripande och handgripligt tillvägagångssätt.

Denna kandidatuppsats syftar till att underso?ka hur antalet na?ra va?nner spelar roll fo?r sannolikheten att ha varit arbetslo?s. Vidare syftar uppsatsen till att studera om sambandet mellan antal na?ra va?nner och arbetslo?shet pa?verkas av hur ma?nga av de na?ra va?nnerna som a?r arbetslo?sa eller utlandsfo?dda. Bland de na?ra va?nnerna finns anva?ndbara resurser som kan bidra med information, inflytande, sociala referenser och bekra?ftelse av identitet, vilket kan skapa fo?rutsa?ttningar fo?r individen att la?ttare etablera sig pa? arbetsmarknaden.

Syfte: Syftet är att studera debatten om humankapital för att avgöra om debattörers respektive revisorers uppfattningar om redovisning av humankapital har förändrats, och i så fall anledningen till detta. Dessutom är syftet att beskriva och tolka debattörers respektive revisorers tidigare och nuvarande uppfattningar om redovisning av humankapital.Metod: Initialt har en litteraturstudie genomförts. Genom den valde vi ut sju debattörer till att deltaga i vår undersökning. Vidare har tre revisorer tillfrågats för att utröna deras uppfattningar om redovisning av humankapital. Undersökningens bortfall utgörs av en debattör och en revisor.

Demenssjukdom är oftast åldersrelaterad och utvecklas i senare ålder, men det finns personer och familjer som drabbas tidigare i livet. Rollen som anhörig kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande och är därför viktig att belysa. Syftet med studien är att undersöka det komplexa kvalitativa sambandet mellan sorg, copingstrategier och stöd hos anhöriga, när en närstående utvecklar demenssjukdom i tidig ålder. För att analysera datamaterialet som samlades in har kvalitativ innehållsanalys använts. Det som studien framför allt visar på är att det finns ett ömsesidigt samband mellan de tre komponenterna, där stödet utgör grunden.

Den externa redovisningens uppgift är att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara på hur det har gått för ett företag utan ger också en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen är ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen åt de håll som förväntas av omvärlden. Det är då begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag på något sätt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en årsredovisning.Det finns olika syften med att använda sig av kreativ redovisning, beroende på vilken intressent företaget vänder sig till.

Den externa redovisningens uppgift är att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara på hur det har gått för ett företag utan ger också en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen är ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen åt de håll som förväntas av omvärlden. Det är då begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag på något sätt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en årsredovisning.Det finns olika syften med att använda sig av kreativ redovisning, beroende på vilken intressent företaget vänder sig till.

Bakgrund: Med eskalerande miljöhot är det självklart att alla ska bidra till ett värnande om miljön och en hållbar utveckling.Företag kan, frivilligt, utföra hållbarhetsredovisningar för attlegitimera sig inför sina intressenter. Ett bestyrkande frånoberoende part gör hållbarhetsredovisningen, som liggerutanför traditionell redovisning, mer trovärdig.Syfte: Syftet med fallstudien är att, utifrån en grundmodell och enutvidgad modell inom hållbar utveckling granska tre företags hållbarhetsredovisningar, för att i analys och slutsats urskilja om hållbar utveckling kan uppnås genom hållbarhetsredovisningar.Metod: FallstudieResultat: Med lagar som grund i all redovisning, tillsammans mednormgivande riktlinjer som exempelvis GRI, toppat med företagens vilja att konkurrera och marknadsföra sig via redovisning av miljö- och socialt ansvar, kan resultatet bli att en uppstramning av lagen i nuläget är onödig..

Titel: Mångfald på företag - nödvändigt ont eller en förutsättning för lönsamhet. Författare: Poopak, Afshari, Nina, Kohi och Farnoosh, Valliallahi Handledare: Lars Nordgren och Johan Hultman Problemformulering: Vi har identifierat ett existerande forsknings- och kunskapsgap gällande sambandet mellan mångfald i personalsammansättningen på företag och ekonomisk lönsamhet. Idag antar och påstår man inom den akademiska världen att sambandet är positivt, men man har inte belyst eller undersökt det ekonomiska utfallet tillräckligt mycket. Således saknas tillräckligt empiriskt stöd som kan rättfärdiga antagelserna. Vi har därför i denna studie haft som ambition att försöka bidra till att med hjälp av litteratur- och empiristudier fylla detta gap. Denna kunskap är särskilt viktigt och intressant för vinstdrivande företag, då dessa alltmer befinner sig i en mer och mer globaliserad och multikulturell omvärldsmiljö som de är beroende av. Syfte: Syftet med vår studie är att öka kunskapen om hur mångfald i företagets humankapital påverkar företag utifrån ett ekonomiskt perspektiv.