Vårt syfte med denna studie är att genom en undersökning av reklambyråer få en förståelse för hur de går tillväga med sin egen marknadsföring riktad till marknaden av reklamköpare. Vi vill därmed se om tillgänglig teori kan tillämpas på en reklambyrås externa kommunikation. Det ingår även i vårt syfte att genom denna studie kunna förse Stigges Reklam med förslag till deras marknadsföring..

Business Intelligence har under de senaste åren vuxit starkare fram och innefattar nu en hel yrkesroll i gränslandet mellan teknik och företagsekonomi. Detta syns framförallt inom det företagsekonomiska området och särskilt inom ekonomistyrningen. Denna uppsats försöker besvara frågorna ?Hur har utveckling upp till idag av Business Intelligence sett ut?? och ?Vilka trender finns idag inom Business Intelligence ur ett företagsekonomiskt perspektiv??. Uppsatsen behandlar inte något specifikt verktyg eller systemleverantör utan har som utgångspunkt att undersöka trender inom floran av systemverktyg utan att för den sakens skull gå in på någon specifik lösning. Business Intelligence historia summeras upp utifrån 60-talet fram till idag och ett antal trender presenteras i punktform.

TV-reklam blir allt mer utmanande för att lyckas urskilja sig från mängden och användandet av sexuella anspelningar i TV-reklam blir allt vanligare. Syftet med denna uppsats var att belysa konsumenters uppfattning om vad som utgör en sexuell anspelning i TV-reklam samt huruvida den är acceptabel eller inte. Vi ville också kartlägga skillnaderna mellan män och kvinnors och mäns uppfattning när det gäller dessa frågor. För att uppfylla syftet med denna uppsats genomfördes två fokusgruppintervjuer, en bestående av bara kvinnor och en bestående av bara män. Studien visade att det finns ett antal grundkriterier som kan sammanfogas på olika sätt för att skapa en sexuell anspelning i en TV-reklam.

Syftet är att redogöra och visa på vilka strategier reklambyråer använder sig av i skapandet av reklam och detta leder till frågan hur reklambyråerna ser på branschens framtid.Problem: Reklam har funnits länge och är i ständig utveckling. Genom reklam skapas livsstilar och identiteter som har sin del i den kulturella och sociala miljö vi lever i. Hur skapas reklam och hur ser dess framtid ut?Metod: Semi-struktuerad intervju, textanalys.Resultat: Resultatet av undersökningen visar hur reklambranschen är under ständig utveckling och att den är en del av den tekniska utvecklingen. Det fanns en nyskapande kraft inom branschen som visade att de är villiga att anpassa sig efter utvecklingen.

Genom att undersöka tre utvalda reklamexempel och göra sex kvalitativa intervjuer med tv-tittarehar jag undersökt vad som händer med välkänd musik när den placeras i reklam. Jag har undersöktom och hur mening, betydelse och associationer kan komma att ändras. Jag har även tittat på hurman talar om musik som placeras i en reklamkontext och varför företag väljer att använda denspecifika musiken. Resultatet av intervjuerna visar på att reklam kan manipulera musikens mening.Hur mycket påverkan reklamen får beror till stor del på vad det är reklam för, hur länge reklamensänds och hur stark relation man har till musiken sen tidigare. Skapar reklamen en positivupplevelse blir associationerna till reklamen mindre än om det skapas den negativ upplevelse, dettapå grund av att den negativa upplevelsen har större påverkan.

Reklam kostar mer och mer pengar, vilket leder till att reklambyråerna måste rikta reklamen än mer för att komma åt den tänkta målgruppen. Det här arbetet gick ut på att utröna hur reklambyråer arbetar för att reda på hur de bäst ska nå en viss målgrupp för en viss produkt. Författarna intervjuade två reklambyråer i Norrbotten för att undersöka ämnet. Utifrån insamlad information utfördes sedan en egen undersökning i ett fiktivt fall där frågan var hur vi på bästa sätt kan nå gymnasieelever med reklam för mobiltelefoner. Arbetet visade tydligt att det är viktigt att reklambyrån för en diskussion med personer ur den tänkta målgruppen, för att se vad de har för värderingar och tankar angående den aktuella produkten/tjänsten för att kunna rikta reklamen på bästa sätt..

Under mina 10 veckor på Swiss har jag fått ta del av olika projekt som dom har jobbat med. Jag har fått arbeta med nästan alla steg i pipelinen när man framställer reklam för TV samt print. Eftersom jag inte har haft någon huvudsaklig uppgift under denna tid tänkte jag ta reda på hur det är att jobba som generalist för ett mindre företag som jobbar med effekter för reklam och hur det skulle vara att jobba inom ett stort företag som jobbar med långfilm..

Flertalet modeföretag använder sig idag av SMS-reklam, en reklamform som enligt studier uppfattas som positiv så länge som den är tillåtelsebaserad. Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall vilka skillnader som finns vad det gäller attityden till SMS-reklam och det efterföljande köpbeteendet mellan de som anser sig ha accepterat avtalen kring SMS-reklam och de som ej anser sig ha gett sin tillåtelse. För att uppfylla syftet fick 219 studerande vid Stockholms universitet besvara ett frågeformulär gällande deras attityd till SMS-reklam och deras efterföljande köpbeteende. Resultaten visade, i likhet med tidigare forskning, att de studenter som var medvetna om att ha gett sin tillåtelse till att motta SMS-reklam både hade en mer positiv attityd till SMS-reklam och ett mer positivt köpbeteende till följd av SMS:et. De studenter som inte var medvetna om att de gett sin tillåtelse hade en mer negativ attityd till SMS-reklam och hade ett mer negativt köpbeteende till följd av SMS:et.

Denna uppsats ämnar utreda om konsumenter orkar och vill ta del av ett budskap som är otydligt och som till en början är svårt att förstå. Den övervägande uppfattningen hos ämneskunniga är att dagens konsumenter behöver stimuleras av reklam som innebär något som kan liknas vid en upplevelse och som består av något mer än bara tydlig information. Syftet med följande studie är att undersöka hur konsumenten upplever detta och utifrån resultaten analysera och dra slutsatser om huruvida denna allmänna konsensus stämmer..

Frågorna är många när det kommer till att förstå uppkomsten av trender i vårt samhälle. Trender kan antas påverka individers konsumtionsbeteende samt öppna upp nya marknader för företag att etablera sig på. Således borde det finnas ett intresse hos organisationer att på något sätt kunna påverka utvecklandet av nya trender. En utgångspunkt är att anta att det finns "trendsättare" som avsiktligt är med och bildar trender, men vilka är då dessa trendsättare? Den centrala forskarfrågan, som uppsatsen ämnar svara på är; Hur uppstår och skapas trender? Syftet är att undersöka huruvida det finns en medveten trendproduktion eller om det är så att trender uppstår på ett spontant sätt.

Människor kommer och går. Stress. Press. Glädje. Idéer föds, idéer dör.

Syftet med uppsatsen är att identifiera de mest betydande anledningarna till att vissa hushåll väljer att tacka nej till ODR och att granska huruvida en negativ attityd till ODR påverkar attityden till annan reklam. Uppsatsen har en analytisk ansats som utgångspunkt. Metoden är kvalitativ, med insamling av primärdata genom öppna individuella intervjuer med femton hushåll som tackar nej till reklam. Sekundärdata har hämtats ur undersökningar och artiklar. Kognitiv behaviorism, reactance theory, exponeringsfrekvens, kommunikationsbrus, uses and gratifications research.

I uppsatsen behandlas tre reklambilder för whiskey utifrån teorier om klassisk retorik, visuell retorik och semiotik. Hypotesen för whiskeyn och dess reklam är att avsändaren måste övertyga betraktaren om att åsidosätta en viss typ av negativa associationer som finns i samband med alkohol för att den ska få en önskad effekt. I uppsatsen undersöks begreppen ethos, logos och pathos i samband med bildernas retoriska utgångspunkter. Här hävdas att det finns mönster eller olika strategier och tendenser i bildernas uttryck. Dessa mönster är intressanta eftersom de positionerar whiskeyn som produkt och övertygar betraktaren om hur whiskey ska uppfattas. Retorikens utveckling beskrivs tillsammans med semiotiken och en analys presenteras i en avslutande del inspirerad av Bo Renbergs modell för retorikanalys. Generellt framhåller författaren att reklambilderna byggs upp på ett liknande sätt eftersom de tillhör samma produktkategori. Denna kategori distanserar sig i sitt budskap från andra typer av alkohol..

Syftet med vår studie är att skapa ett större perspektiv och att bidra till forskningsområdet kring sinnesmarknadsföring och dess utveckling genom att belysa en ämnesexperts perspektiv. Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerad intervju med färgexperten Per Nimer. Resultat: Trender har existerat och påverkat oss i årtionden. Trendutvecklingen påverkas genom skeenden i samhället vilka avspeglas i psykosociala och demografiska aspekter hos individer. Färger har olika betydelser beroende på i vilken kontext de figurerar i.

Titel: Text, textreklam och textliknade reklam ? är det någon skillnad?Författare: Emelie Lindgren Arnoldsen & Victoria ArvidssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin: Vårterminen 2014Handledare: Britt BörjessonSidantal: 27 (exklusive abstract, executive summary, källförteckning och bilagor)Antal ord: 12 595 (exklusive abstract, executive summary, innehållsförteckning, källförteckningoch bilagor)Syfte: Att undersöka hur skillnaden mellan textreklam, textliknande reklam och redaktionell text uppfattas i tryckt nyhetspress.Metod: Kvalitativa respondentintervjuerMaterial: 12 respondentintervjuer och 13 tidningssidor.Huvudresultat: Studiens resultat visar på att skillnaden mellan textreklam, textliknande reklam och redaktionell text i tryckt nyhetspress uppfattas väldigt olika. Det framgår att det är väldigt svårt att ge ett tydligt svar på vad som är redaktionell text respektive reklam. I det fall då reklamen är tydligt märkt, till exempel helsidesannonser där det inte finns något redaktionellt innehåll i anknytning, hade respondenterna inga svårigheter att urskilja det som reklam.