This thesis aims at exploring a national collaborative gateway-service, PictureAustralia, hosted at the National Library of Australia. This will be done by means of investigating some underlying principles for descriptive standards and conventions as of the library discourse which is the objective of bibliographic control and access. The reason to do this is to bring some main features of these principles into the context of a cross-institutional cooperation between libraries, galleries/museums and archives in a picture database service. The attention will lay on the objectives of what functions the system is designed to perform to give access, as defined by Elaine Svenonius in the Intellectual Foundations of Information Organization 2000, and how these objectives will affect this particular database-service collocating performance, which is a system- and logical approach. Though, this study will be done in an explorative and qualitative way, by a case-study, which is to examine some sample metadata records emanated from different institutions in this project.

Denna undersökning syftar till att undersöka vad leverantörerna anser om sina kunder. FörhÄllandena mellan företag och leverantör utvecklas konstant. Det Àr lÀmpligt att företagen strÀvar efter att minska antalet leverantörer samtidigt som de ökar samarbetet med dem som Àr kvar. För att undersöka vad leverantörerna har för Äsikter om sina kunder genomfördes en ostrukturerad intervju med leverantörerna dÀr de fick berÀtta vad de tyckte var de viktigaste egenskaperna hos en kund. UtifrÄn dessa egenskaper, teoretiska aspekter och fallföretagets kÀrnvÀrden konstruerades det en enkÀt.Innan utskicket visade det sig att det fanns en undertÀckning pÄ ett antal företag till följd av att fallföretaget inte hade möjlighet att fÄ fram kontaktpersoner till alla leverantörer.

Begreppet Counterinsurgency har fÄtt stor uppmÀrksamhet, speciellt efter NATOs operationer i Afghanistan och Irak. Sedan den svenska Försvarsmakten ingÄtt som medlem i NATO- samarbetet PFP (Partnership for Peace) Àr Àven Sverige sedan en tid tillbaka involverade i konflikten i Afghanistan. Mycket av det doktrinÀra arbetet i lÀnder, involverade i dessa konflikter, har varit inriktat mot irreguljÀra konflikter och Counterinsurgency-operationer. Stora mÀngder forskning görs inom Àmnet bland annat av den franska COIN-teoretikern David Galula. Galula utkom 1964 med sin bok Counterinsurgency Warfare: Theory and Practice, och Àr internationellt erkÀnd som ett av de stora namnen inom COIN-teorin.Den sovjetiska invasionen av Afghanistan Àr en av modern tids största militÀra operationer.

Uppsatsen behandlar balansen mellan EG-rÀtt och nationell processrÀtt. Genom att göra en grundlig utredning av artikel 234 samt att utreda vilka grunder som fanns för det motiverade yttrande kommissionen riktade mot Sverige i anledning av svenska domstolars hantering av artikel 234 vill jag visa pÄ den beroendestÀllning som finns mellan nationella domstolar och EG-domstolen. Uppsatsen belyser ocksÄ de svÄrigheter ett system, som bygger pÄ förtroende och i stort sett saknar sanktioner, utsÀtts för nÀr det utmanas av nÄgon sida.De frÄgor som behandlas i uppsatsen Àr: Var den kritik som riktades mot Sverige avseende tillÀmpningen av artikel 234 befogad? Vilken betydelse hade den lagÀndring, som genomfördes efter kritiken, för kommissionens beslut att avsluta Àrendet? Har de lagstiftningsÄtgÀrder som genomfördes i samband med kritiken nÄgon effekt pÄ den faktiska tillÀmpningen av artikel 234 i svenska domstolar? Finns det sanktioner mot en medlemsstat om ett brott mot artikel 234 kan konstateras? Vilken betydelse har artikel 234 för det fortsatta samarbetet mellan EG-domstolen och de nationella domstolarna?EG-rÀtten Àr sedan Sveriges intrÀde i Europeiska unionen en del av den svenska rÀttsordningen. För att det EG-rÀttsliga systemet skall fungera förutsÀtts ett fungerande samarbete mellan EG-domstolen och de nationella domstolarna.

Den första april Är 2006 fick Kustbevakningen befogenheter att förelÀgga ordningsbot för vissa brott till sjöss. Vi önskar vi ta reda pÄ vad detta innebÀr för Kustbevakningens och Polisens arbetsrutiner samt hur samarbetet mellan myndigheterna Àr utformat. Finns det risk för en konkurrensstÀmning mellan dem nu nÀr kustbevakningen fÄtt klassiskt polisiÀra befogenheter? FÄr vi en ökad övervakning av sjötrafiken nu nÀr det finns tvÄ aktörer som pÄ ett effektivt sÀtt kan lagföra brotten mot sjötrafikförordningen? Finns det risk för att dessa brott faller mellan stolarna dÄ det Àr Polisen som i grund och botten Àr ansvariga för beivrande av brott men det Àr Kustbevakningen som i praktiken utför arbetet till sjöss? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi hÄllit intervjuer med Kustbevakningen och Polisen i HÀrnösand. BÄde Polisen och Kustbevakningen anser att de nya rutinerna har anammats bra av personalen och de ser bara fördelar med det nya arbetssÀttet.

Syftet med denna studie var att fÄ en uppfattning hur lÀrare arbetar, med fokus pÄ elevernas psykiska hÀlsa och vÀlmÄende ur ett klassrumsperspektiv. Syftet var ocksÄ att lyfta det viktiga med detta Àmne och fÄ fler nyckelpersoner inom skolan att uppmÀrksamma Àmnet psykisk ohÀlsa. Studien har genomförts med en kvalitativ intervjustudie och tre lÀrare i grundskolans tidigare Är har intervjuats. LÀrarna i studien var eniga om vad som kan frÀmja elevers psykiska vÀlmÄende samt att de gav olika beskrivningar hur just de arbetar i sitt klassrum. Viktiga aspekter som klassrumsklimat, skapa en ?vi-kÀnsla? i gruppen, trygghet, empati, uttrycka kÀnslor, sjÀlvkÀnsla/sjÀlvförtroende, samarbetet med kurator och familjen, Àr nÄgra viktiga resultat som studien visar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare, i en viss mÄngkulturell grundskola, arbetar och stödjer andrasprÄkselever i deras sprÄkutveckling och lÀrande samt att ta reda pÄ vilken typ av hjÀlp och stöd nÄgra andrasprÄkselever sjÀlva anser att de behöver och kan ha nytta av i sin sprÄkutveckling och i sitt lÀrande. Syftet med undersökningen Àr Àven att ta reda pÄ hur samarbetet mellan modersmÄlslÀrare och klasslÀrare, pÄ den skolan, ser ut. Undersökningen i denna studie har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr tre klasslÀrare, fem andrasprÄkslever och en modersmÄlslÀrare har intervjuats. Resultatet visar att samtliga klasslÀrare har olika strategier som de i sitt arbetssÀtt anvÀnder sig av för att hjÀlpa och stödja andrasprÄkselevers lÀrande samt att klasslÀrare och modersmÄlslÀraren Àr överens om att samarbete mellan modersmÄlslÀrare och klasslÀrare behöver förbÀtras. Slutsatsen i denna studie visar Àven att alla tre klasslÀrare och modersmÄlslÀraren Àr medvetna om vilka svÄrigheter andrasprÄkselever har och att klasslÀrarnas syn pÄ andrasprÄkselevers svÄrigheter stÀmmer överens med de svÄrigheter som andrasprÄkseleverna sjÀlva uppger att de har ? vilket tyder pÄ att det finns bra förutsÀttningar för dessa elever att fÄ rÀtt stöd och hjÀlp i sin sprÄkutveckling och i sitt lÀrande.

En studie har gjorts av fem bildredaktörer pÄ lÀromedelsförlag. Genom att genomföra intervjuer som kretsar kring deras egen syn pÄ sin yrkeskunskap, förhÄllandet till andra pedagoger samt visuell lÀskunnighet, har utmÀrkande resonemang hos informanterna uppmÀrksammats och analyserats. Det resonemang de sjÀlva fört kring sin yrkesuppgift har varit stommen i studien.   Studien visar att bildredaktörer Àr en yrkesgrupp som tydligt betonar, först och frÀmst, sin erfarenhet men Àven sin intuition som de viktigaste komponenterna nÀr man vÀljer bilder till skolelever, dÄ ingen specifik utbildning konstituerar professionen. UtifrÄn deras resonemang har framhÄllits synen pÄ bland annat visuell lÀskunnighets betydelse i frÀmst lÀromedlen men Àven utifrÄn skolans undervisningssammanhang. Att bildredaktörens yrke, i likhet med lÀraryrket, har en pedagogisk utgÄngspunkt ser bildredaktörerna som sjÀlvklart men har inte enbart positiv instÀllning till hur samarbetet med lÀrare och lÀromedelsförfattare kan vara.

Amfetaminsmugglingen in till Sverige har under senare Är blivit allt mer omfattande likasÄ missbruket. Poliser kommer att komma i kontakt med narkotika och problematiken runtomkring det samma i sitt dagliga arbete. Syftet med rapporten Àr att lÀsaren ska fÄ kunskap om hur smugglingen fungerar in till Sverige och hur stort missbruket Àr. Amfetaminets historia börjar under andra vÀrldskriget. Soldater i de stridande förbanden fick amfetamin för att fÄ bÀttre uthÄllighet.

Bakgrund: FörutsÀttningarna för sjukgymnasters arbete pÄ sÀrskilt boende ser olika ut beroende pÄ brukarantal, möjlighet att vara tillgÀnglig samt resurser frÄn kommunen. Flera studier visar pÄ att resursbrist försvÄrar sjukgymnasters arbete och att det Àr svÄrt att tillgodose brukarnas behov nÀr sjukgymnasterna har det medicinska rehabiliteringsansvaret för ett stort antal brukare. Rehabilitering sker pÄ specifik och allmÀn nivÄ, och till stor del genom omvÄrdnadspersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters upplevelser av sitt arbete pÄ sÀrskilt boende för Àldre. Metod: Datainsamling skedde genom sju semistrukturerade intervjuer med sjukgymnaster som arbetade pÄ sÀrskilt boende.

Bokstavsdiagnosen ADHD/ADD Àr omdiskuterad i Sverige. Neuropsykiatrerna och sociologerna kommer inte överens. Men, vad tycker pedagoger nÀr de arbetar med barnen? Vad tycker barnen? I detta arbete behandlar jag tvÄ pedagogers, tvÄ förÀldrars och tvÄ barns syn pÄ diagnosen ADHD/ADD. Syftet med arbetet Àr att synliggöra problemet med att ha ADHD/ADD för att kunna undersöka och diskutera ÄtgÀrderna samt fÄ en större beredskap att arbeta med olikheter.

BAKGRUND:NÀr man som förskollÀrare möter barn som befinner sig i kris Àr det enligt forskning viktigtatt som förskollÀrare bemöta barn och förÀldrar pÄ ett empatiskt sÀtt. Samverkan medförÀldrarna har stor betydelse för att förskollÀraren ska kunna möta och förstÄ barnets tankar.Att som förskollÀrare möta barn och förÀldrar krÀver ocksÄ styrka och engagemang iyrkesrollen.SYFTE:Syftet med vÄr studie Àr att undersöka nÄgra utvalda förskollÀrares erfarenheter, kompetensoch beredskap i mötet med barn och förÀldrar i kris.METOD:Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjustudie dÀr vi intervjuat nio stycken förskollÀrare pÄolika förskolor. Vi har kopplat vÄr studie till Bronfenbrenners teori om hur barnet formasutifrÄn olika relationer med omgivningen.RESULTAT:FörskollÀrarna i studien har mött olika krissituationer dÀr barn och förÀldrar varitinblandade. Krissituationerna har gett dem olika erfarenheter av hantering, samverkan ochbemötande. FörskollÀrarna Àr nöjda med arbetet med barnen och samarbetet med kollegor,och rektorer.

Bolagsstyrningen har förÀndrats pÄ grund av vissa negativa företagshÀndelser som intrÀffade under 2000-talet. Det har blivit ett större fokus pÄ internkontroll och etik. Som ett led i detta har Àven betydelsen av internrevision ökat. För att öka effektiviteten och kvaliteten pÄ revisionen mÄste en samverkan mellan interna och externa revisorer Àga rum. FörhÄllandet mellan parterna Àr avgörande för att faststÀlla styrningen av företaget.

Syfte: Syftet Ă€r att beskriva hur chefer upplever sina arbetsplatsers behov av företagshĂ€lsovĂ„rd, samt att utifrĂ„n detta försöka svara pĂ„ om arbetsterapeuter kan möta dessa behov. Metod: En kvalitativ induktiv ansats antogs med öppna intervjuer. Fem chefer rekryterades genom ett avsiktligt typiskt urval via kontakter frĂ„n en företagshĂ€lsovĂ„rd i Jönköping. Intervjuerna bandades, transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehĂ„llsanalys. Resultat: Övergripande tema: ?Arbets- och privatlivets krav ? Att fĂ„ ihop livspusslet?.

Cykelstölder Àr ett stort problem i dagens samhÀlle. I Sverige polisanmÀldes 65 700 cykelstölder under 2011. De cykellÄs som finns pÄ marknaden kan pÄ ett eller annat sÀtt brytas upp och efter det Àr cykeln fullt brukbar. Examensarbetets uppdragsgivare hade idéer om ett nytt cykellÄs som förhindrade cykelns brukbarhet efter uppbrytning av lÄset. Idén ledde till ett samarbete med uppdragsgivaren, mig och teknikkonsultföretaget, Cross Design.