Denna studie tar upp rektorers uppfattning kring den individuella utvecklingsplanen (IUP) och implementeringen av denna pÄ sex högstadieskolor i en kommun i Halland. Undersökningen visar ocksÄ hur rektorerna uppfattar att kommunen har bidragit med stöd kring arbetet med IUP. Metoden som anvÀnds i studien var kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex rektorer. Det insamlade materialet analyserades utifrÄn olika implementeringsperspektiv.Studien visar att rektorerna uppfattar IUP pÄ ett relativt överensstÀmmande sÀtt och de pÄpekar att implementeringen av IUP Àr en lÄng process. Genomförandet av IUP har pÄ skolan oftast skett i samarbete mellan personal och rektor.

ÄndamĂ„let med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ hur bistĂ„ndsorganisationer gĂ„r till vĂ€ga vid utvĂ€rdering av bistĂ„ndsinsatser. Vi undersöker Ă€ven vem som utför utvĂ€rderingar, nĂ€r de genomförs, samt vad inom bistĂ„ndsinsatsen som utvĂ€rderas. En kvalitativ metod har anvĂ€nts vid insamlandet av det empiriska materialet som ligger till grund för studien. Detta material har erhĂ„llits genom fyra djupintervjuer gjorda med personer som besitter erfarenhet om utvĂ€rdering. Det teoretiska ramverket innehĂ„ller metoder och modeller för utvĂ€rdering, som vi finner ha relevans för studien.

PÄ Tekniska högskolan i Jönköping pÄgÄr stÀndigt projekt. Speciellt Àr bland annat projektarbete pÄ MP ? Produktutveckling och Design vid Maskinteknik avdelningen, dÀr olika designprojekt Àger rum. En del har Àven fÄtt riksdiplom.Syftet med detta examensarbete Àr att öka samarbetet mellan skolan och nÀringslivet, och förbÀttra förbindelsen mellan projektarbete, fadderföretag och Ingenjörsmetodik.Det finns tre moment som handlar om koppling mellan företag, projektarbete och kurs Ingenjörsmetodik. Det övergripande mÄlet Àr att kartlÀgga hur projektarbete i undervisningsform har fungerat i nulÀge och upplysa om förbÀttrings möjligheter.Undersökningen som har gjorts Àr bl.a.

Erfarenheter av den palliativa vÄrden har studerats, men i huvudsak ur ett anhörig- och sjuksköterskeperspektiv och mindre fokus har lagts pÄ att studera patientens perspektiv pÄ vÄrden som erbjuds. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av palliativ vÄrd ur ett patientperspektiv. Fjorton vetenskapliga artiklar valdes för granskning, analysering och bearbetning för att svara pÄ föreliggande studies syfte. Bearbetningen resulterade i fem resultatkategorier, erfarenheter av; kommunikationen, informationen, bemötandet, tillgÀngligheten och vÄrdplatsen. Patienterna som var i behov av palliativ vÄrd tyckte framförallt att kommunikationen var tillfredsstÀllande.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur utredningar och bedömningar genomförs och pÄ vilka grunder beslut om mottagande till grundsÀrskolan fattas. Antalet elever mottagna i grundsÀrskolan har under de senaste 10-15 Ären ökat, invandringen har ökat och den medicinska forskningen har utvecklats. Detta har medfört att vi har fÄtt nya elevgrupper i grundsÀrskolan. För att undersöka vÄrt syfte har vi genomfört intervjuer med rektorer/ sÀrskolesamordnare i tre olika kommuner. Vi har sedan utifrÄn vÄra intervjuer jÀmfört dessa kommuners rutiner med de riktlinjer och rekommendationer som vi funnit.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och analysera organisationskulturen, det vill sÀga grundlÀggande antaganden, normer och vÀrderingar, inom den kommunala hemtjÀnsten ur hemtjÀnstpersonalens perspektiv.FrÄgestÀllningar:1. Hur ser hemtjÀnstpersonal pÄ sina arbetsuppgifter?2. Hur upplever personalen sin yrkesroll?3. Hur ser de pÄ samarbetet med andra yrkesgrupper?Metod: En fokusgruppsdiskussion och fem observationer har gjorts och analyserats kvalitativt med meningskoncentrering som analysmetod.Resultat: Det insamlade materialet gav oss olika teman som vi har placerat under de tre frÄgestÀllningarna. Under fokusgruppsdiskussionen delgav personalen oss sina tankar och vÀrderingar kring livskvalitet, att ge praktisk och social omsorg, den egna synen pÄ sitt arbete och pÄ chefen, genus, status och samarbete med andra yrkesgrupper. VÄr empiri har analyserats med hjÀlp av tvÄ huvudteorier sÄsom teori om organisationskultur samt symbolisk interaktionism. Det teoretiska begreppet social omsorg har hjÀlpt oss att förstÄ omsorgsarbetet.

Denna studies syfte Àr att synliggöra vilket förÀndringsarbete som sker inom den kommunala verksamheten nÀr organisationer gÄr frÄn en hieraktiskt organisationsstruktur till en processinriktidad organisation. Studien genomfördes i en svensk kommun och fallstudie anvÀndes som metod. Den data som samlades in bestod av intervjuer av individer involverade i projektet, dokumentation och egna observationer. Analysen som gjordes pÄ fallstudien utgick frÄn fyra olika förÀndringsperspektiv. Genom perspektiven kan djupare förstÄelse skapas för det som hÀnder i en organisation i förÀndring.

Bakgrund: FörutsÀttningarna för sjukgymnasters arbete pÄ sÀrskilt boende ser olika ut beroende pÄ brukarantal, möjlighet att vara tillgÀnglig samt resurser frÄn kommunen. Flera studier visar pÄ att resursbrist försvÄrar sjukgymnasters arbete och att det Àr svÄrt att tillgodose brukarnas behov nÀr sjukgymnasterna har det medicinska rehabiliteringsansvaret för ett stort antal brukare. Rehabilitering sker pÄ specifik och allmÀn nivÄ, och till stor del genom omvÄrdnadspersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters upplevelser av sitt arbete pÄ sÀrskilt boende för Àldre. Metod: Datainsamling skedde genom sju semistrukturerade intervjuer med sjukgymnaster som arbetade pÄ sÀrskilt boende.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka i vilken utstrÀckning förÀldrar upplever delaktighet och samverkan i samband med sitt barns inskolning i förskolan. I förskolans uppdrag ingÄr att samverka med förÀldrar i en anda av öppenhet, ömsesidighet och respekt. Pedagoger ska ge förÀldrar möjlighet till delaktighet och inflytande, bland annat vid sitt barns inskolning (LÀroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010). Forskning visar att ett bra förÀldrasamarbete Àr avgörande för barnets trygghet under inskolningsperioden. Studien utgick frÄn en kvalitativ hermeneutisk ansats dÀr verktyget self report anvÀndes.Tjugofyra förÀldrar svarade pÄ en enkÀt bestÄende av Ätta frÄgor.

The general aim of this paper is to describe how the European Union can affect and transfer their conditionality politics to the Western Balkan countries. A specific purpose of this study is to describe and explain what we in this paper consider to be a specific additional membership criterion, regional cooperation that has been especially designed for this region. The point of departure for this paper is Europeanization theory that will be used to study the European Union?s impact on non EU-members in Europe. The theoretical Europeanization mechanisms are taken from Heather Grabbes ?Europeanization model?.

Litteraturen föresprÄkar hur viktigt det Àr att involvera anvÀndarna i systemutvecklingsprocessen, speciellt nÀr kraven skall samlas in för att slutligen resultera i en kravspecifikation. Det krÀvs dock att anvÀndare och systemutvecklare samarbetar pÄ ett bra sÀtt och förstÄr varandra.Undersökningen som genomförts i denna rapport syftar till att skapa en förstÄelse för hur en kravspecifikation kan tas fram i analysfasen, samt att undersöka hur kravinsamlingen har genomförts mellan TietoEnator och TimrÄ kommuns förvaltningar miljö och bygg och kultur och fritid. UtifrÄn detta Àr mÄlet att klargöra vad i analysfasen som kan vara orsaken till att kraven som stÀllts utav miljö och bygg- och kultur och fritidsförvaltningen inte riktigt Àr uppfyllda. Undersökningen började med en litteraturstudie för att fÄ en förstÄelse för hur en kravspecifikation kan tas fram i analysfasen. Resultatet visade bl.a.

Detta examensarbete berör omrÄdet dyslexi och syftet vi bygger arbetet kring Àr att skapa en djupare förstÄelse för vilka hjÀlpmedel som finns för att underlÀtta för elever med dyslexi, men Àven att skapa en förstÄelse för vad dyslexi innebÀr. Detta gör vi för att öka förstÄelsen för hur en lÀrare lÀttare kan inkludera elever med dyslexi i klassrummet I detta examensarbete undersöker vi samarbetet mellan lÀrare och logopeder. De frÄgestÀllningar vi baserar undersökningen pÄ Àr: ? Hur samarbetar lÀrare och logoped för att underlÀtta för elever med dyslexi? ? Vilka svÄrigheter möter lÀrarna i arbetet med barn som har dyslexi och hur försöker de angripa dessa problem? ? Hur kan man, enligt de intervjuade personerna, anpassa undervisningen sÄ att elever med dyslexi blir inkluderade i klassrummet och vilka hjÀlpmedel finns? I teorikapitlet anvÀnder vi oss av underrubriker som ger bakgrund till vad dyslexi Àr samt vilka tecken som kan tyda pÄ dyslexi och vilka hjÀlpmedel som kan anvÀndas i klassrumsundervisningen. I kapitlet presenterar vi Àven de forskare som vi funnit intressanta för vÄr undersökning. Metoden vi anvÀnder oss av i studien Àr intervjuer och de personer vi intervjuat Àr fyra logopeder, en lÀrare och tvÄ specialpedagoger. I analyskapitlet presenterar vi resultatet av undersökningen.

Syftet med denna uppsats Àr att urskilja motiven till varför företag vÀljer att flytta produktion nÀrmare kÀrnverksamheten genom att undersöka bakomliggande motiv och resultat av flytten. Med utgÄngspunkt frÄn studier av insourcing och tidigare forskning om faktorer för omlokalisering Àmnar denna uppsats att undersöka vilka motiven Àr för producerande företag att flytta produktionen nÀrmare kÀrnverksamheten. En fallstudie pÄ sex företag med kÀrnverksamhet i Sverige och som har eller Àmnar flytta sin produktion eller del av produktion undersöks gÀllande sina motiv till flytten. De studerade företagen Àr Esska, Thermia, Ostnor, Yaskawa Nordic, Scania och Volvo. I en jÀmförande sammanstÀllning analyseras motiven och stÀller dessa mot teorin för att undersöka vad som anvÀnds i praktiken.Resultatet av studien visade att de viktigaste motiven till att flytta produktion nÀrmare kÀrnverksamheten var att minska kostnaden för tillverkningen, öka kvaliteten pÄ sina produkter, minska lagret och det bundna kapitalet.

Under senare Är har den psykiska ohÀlsan i arbetslivet tilltagit och inom vÄrden Àr psykisk ohÀlsa ett vanligt problem. För att frÀmja den psykiska hÀlsan hos vÄrdpersonalen bör en optimal arbetsmiljö efterstrÀvas. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur den psykosociala arbetsmiljön inom slutenvÄrden pÄverkar den psykiska hÀlsan hos vÄrdpersonalen samt hur vÄrdpersonalen hanterade de krav som de stÀlldes inför pÄ arbetsplatsen. Artiklar har sökts i databaserna Pubmed, Cinahl och Psychinfo. Resultatet innefattar 15 kvantitativa artiklar.

Att bygga hus Àr en lÄng och komplicerad process som börjar med planering och avslutas med en slutbesiktning. Det Àr ett av de största projekten som görs i livet, dÀrför Àr det viktigt att vara ytterst noggrann vid bland annat planering, budgetering och val av entreprenör. Det Àr mÄnga aktörer under byggprocessen dÀr de viktigaste Àr arkitekten, stadsbyggnadskontoret och byggnadsentreprenörerna. Syftet med denna rapport Àr att göra en undersökning hur vÀl samarbetet mellan aktör och konsument fungerar under byggprocessen. MÄlsÀttningen Àr att försöka hitta orsakerna till varför dessa vanliga problem uppstÄr och om det finns möjlighet att begrÀnsa eller helt ta bort dessa problem I rapporten har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod just eftersom att vi vill fÄ fram enskilda individers tolkning av hur de upplevde husbyggnadsprocessen. Av den orsaken att varje fall Àr unikt sÄ lÀmpar sig dÀrför inte en kvantitativ metod för att fÄ svar pÄ vÄr undersökningsfrÄga. Resultatet visar att privatpersoner hellre lÀgger pengar pÄ sjÀlva huset Àn en vÀl utformad planering.