Studiens syfte var att undersöka hur socialt arbete riktat till sexarbetare och som bedrevs i samarbete med sexarbetare utformades pÄ organisationen Reproductive Health Uganda, och hur det upplevdes av dem som var involverade. Metoden var kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fem socialarbetare pÄ Reproductive Health Uganda och med sex kvinnor som Àr eller har varit aktiva sexarbetare. Materialinsamlingen skedde i Kampala, Uganda, vÄren 2014. De teoretiska perspektiv och begrepp som anvÀndes för att analysera empirin var produktiv makt, erkÀnnande och stigma. VÄr slutsats var att det sociala arbetet riktat till sexarbetare som bedrevs pÄ RHU tillsammans med Moonlight stars upplevdes som givande av samtliga informanter.

Informationsoperationer utgör idag en allt viktigare del i svenska internationella uppdrag. Inom informationsoperationer sorterar funktionerna Psykologiska operationer (psyops) och Civil-MilitÀr samverkan (CIMIC). Enligt grundsynen för informationsoperationer skall CIMIC utgöra en stödfunktion Ät psyops under internationella insatser. Dock Àr inte samarbetet mellan parterna nÀrmare preciserat och beskrivet i Försvarsmaktens dokumentation. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur funktionen psyops inom Försvarsmakten kan stöttas av stödfunktionen CIMIC vid en internationell insats.För att uppnÄ syftets ambition anvÀnder uppsatsen sig av en deskriptiv metod i syfte att empiriskt beskriva funktionernas karaktÀrer och egenskaper.

Med detta fördjupningsarbete vill vi belysa vikten av polisens nya arbetssÀtt vad gÀller mÀngdbrott, dvs vardagsbrottslighet. De nya arbetsmetoderna Àr Polisens Nationella Utredningskoncept (PNU) och Polisens UnderrÀttelse Modell (PUM) som ska möjliggöra en minskad genomströmningstid av mÀngdbrotten. Hanteringen av mÀngdbrott gÄr genom hela rÀttskedjan frÄn polisens förstahandsÄtgÀrder till Äklagarkammarens beslut i ÄtalsfrÄgan. Med vÄr rapport vill vi belysa problematiken kring hanteringen i rÀttskedjan samt samarbetet mellan polis, Äklagare och deras utbildningsbehov. Vi ska Àven belysa problematiken med begreppet mÀngdbrott.

För att öka överlevanden vid hjÀrtstopp har rÀddningstjÀnsten fÄtt i uppgift att pÄbörja livsviktig första hjÀlpen i vÀntan pÄ ambulans. Dessa uppgifter stÀller krav pÄ att brandmÀnnen skall behÀrska och utföra livrÀddande ÄtgÀrder till personer med hjÀrtstopp, i varierande miljöer, och ofta med de anhöriga pÄ plats. Ofta pÄ eller nÀra den ort som de sjÀlva arbetar och bor pÄ. Detta sammantaget innebÀr sannolikt en utmaning för brandmÀnnen. Den begrÀnsade mÀngden forskning som finns, gör gÀllande att det kan upplevas som en utsatthet för den som skall vÄrda en livshotande sjuk person.

Examensarbetet behandlar autism och vad pedagoger har för erfarenheter av att arbeta med detta i förskolans verksamhet. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i utvalda förskolor arbetar med diagnosen autism och hur det fungerar i förskolan. Samt hur olika begrepp sÄ som en skola för alla, inkludering/exkludering, inskolning och utvecklingssamtal kommer till uttryck i barngruppen samt i övergÄngen till skolan.  Studien utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogerna i förskolans verksamhet med barn som har autism? Hur stimuleras ett barn med autism pÄ förskolan, genom inkludering eller exkludering? Hur fungerar samarbetet kring övergÄngen mellan förskola och skola med barn som har autism? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod och den bygger pÄ intervjuer med tre pedagoger dÀr alla har utbildning som förskollÀrare. Genom metoden har vi fÄtt en djupare förstÄelse av vÄra frÄgestÀllningar och det uttrycks i arbetet. Resultatet visar att autism Àr en diagnos som informanterna inte har arbetat mycket med.

Föreliggande arbete utreder genom enkÀtundersökningar, utförda pÄ en grundskola och pÄ en gymnasieskola, elevers attityder till sin tyskundervisning. Centrala frÄgor Àr: vilka faktorer styrs elever av nÀr de gör sitt sprÄkval; hur ser elever pÄ sin tyskundervisning; vilka mÄl har elever nÀr de lÀr sig tyska; varför slutar elever studera tyska efter grundskolan? Av enkÀtsvaren framgÄr att elever har en generellt positiv instÀllning nÀr de vÀljer att lÀsa tyska men att valet av sprÄk i stor utstrÀckning styrs av tillfÀlligheter; att de tröttnar alltmer pÄ sin tyskundervisning under studietidens gÄng; att de lÀgger störst vikt vid att lÀra sig muntliga fÀrdigheter samt efterfrÄgar en variationsrik undervisning; att de avbryter sina sprÄkstudier nÀr studiebördan blir för stor. Mina slutsatser Àr att elever inför sitt sprÄkval mÄste upplysas om vad det innebÀr att lÀsa ett specifikt sprÄk samt om vad som förvÀntas av dem under studierna; att samarbetet ÀmneslÀrare emellan mÄste intensifieras, framförallt pÄ gymnasieskolan; att trots de moderna sprÄkens uppvÀrdering i den framtida gymnasieskolan tyskan kommer att vara utsatt för hÄrd konkurrens av andra sprÄk. DÀrför mÄste det tyska sprÄket göras mer attraktivt i elevernas ögon..

Syfte: Att utreda om primÀrvÄrdssjuksköterskor i Uppsala lÀn upplevde att det fanns faktorer sompÄverkade deras möjligheter att skriva ut fysisk aktivitet pÄ recept.Metod: Deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Sju primÀrvÄrdssjuksköterskor inom Uppsala lÀn harintervjuats med semistrukturerad metod. En kvalitativ innehÄllsanalys enligt Granheim ochLundman (2003) utfördes pÄ manifest nivÄ.Resultat: PrimÀrvÄrdssjuksköterskor i Uppsala lÀn upplevde att det fanns faktorer som pÄverkadederas möjligheter att förskriva FaR. Det uppgavs nödvÀndigt att ha kunskap om hur man arbetarmed förskrivning av FaR och att uppleva sig kunna motivera patienter som har mindre mottaglighetför FaR. Att ha tillrÀckligt med tid avsatt upplevdes som en förutsÀttning för förskrivningen.

Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur implementeringen av och följsamheten till en ny lokal riktlinje, Tidig UpptÀckt och Behandling (TUB), upplevdes av TUB-instruktörerna pÄ Akademiska sjukhuset.Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv design och baserades pÄ tvÄ fokusgruppsintervjuer. BÄda intervjuerna var semistrukturerade och bandades. Bearbetningen av analysen utfördes enligt metoden för kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet av analysen resulterade i tre huvudkategorier. I domÀnen Implementering av TUB kunde Utbildning och Rutiner urskiljas och i domÀnen Följsamhet till TUB identifierades Upplevda effekter. Till varje huvudkategori identifierades hjÀlpare samt barriÀrer.Slutsats: TUB-instruktörerna upplevde att det behövdes ett ledningsengagemang för implementering av TUB.

Bakgrund: VÄldet mot kvinnor Àr ett folkhÀlsoproblem. Det Àr svÄrt att faststÀlla den faktiska prevalensen vad gÀller vÄldsutsatta kvinnor delvis pÄ grund av att mörkertalet Àr stort. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samverkan i organisationer och myndigheter i arbetet med vÄldsutsatta kvinnor i nÀra relationer i Skaraborgsregionen. Metod: Tre semistrukturerade intervjuer genomfördes med myndighetspersoner frÄn X, Y och Z, vilka arbetar med vÄldsutsatta kvinnor i nÀra relationer. Resultat: Resultatet visade att femton kommuner i Skaraborgsregionen samverkar i arbetet med vÄldsutsatta kvinnor.

SammanfattningSamarbetet med förÀldrar Àr en viktig faktor för att barnens förskoletid och skolgÄng ska bli sÄ bra som möjligt. UtifrÄn detta Àr syftet med vÄrt examensarbete att fÄ en inblick i hur förÀldrar till barn som har Downs syndrom ser pÄ sina barns skolgÄng. VÄr frÄgestÀllning lyder: Vilken möjlighet att vÀlja skolform för sina barn upplever de förÀldrar som svarat pÄ enkÀten att de har? Hur ser de förÀldrar som svarat pÄ enkÀten pÄ sina barns skolplacering? Om de förÀldrar som svarat pÄ enkÀten hade möjlighet att vÀlja, vad avgjorde deras val? Har barnens födelseÄr nÄgon pÄverkan för hur förÀldrarna har svarat?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor valde vi att anvÀnda oss av en enkÀt. EnkÀten lÀmnades ut till 32 stycken familjer och av dessa var det fem förÀldrar som svarade.Bland de fem svar vi fick var det tre barn som var integrerade elever i grundskolan och tvÄ som gÄtt inom trÀningsskolan.

Humor Àr nÄgot som varit viktigt för mÀnniskan genom historien. Den för med sig vÀlbefinnande och vÀlmÄende. Upplevelsen av humor Àr ofta förknippat med en persons livserfarenheter och uppvÀxt. I en vÄrdrelation dÀr det rÄder obalans i makten Àr det speciellt viktigt att tÀnka pÄ hur man skÀmtar, samt om vad man skÀmtar med patienten. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur humor anvÀnds och dess betydelse pÄ arbetsplatsen mellan vÄrdpersonal samt i omvÄrdnadssituationer mellan sjuksköterskor och patienter.

Sedan EMU-samarbetet pÄbörjades har ett flertal lÀnder inom unionen legat pÄ högreinflationsnivÄer Àn genomsnittet och visat tecken pÄ ekonomisk överhettning. Ett av dessalÀnder har varit Portugal, som, tillsammans med bland annat Irland, uppvisat de högstainflationssiffrorna. Denna uppsats studerar tÀnkbara orsaker till den höga inflationen iPortugal sedan EMU-intrÀdet. Vi testar för huruvida en Balassa-Samuelson-effekt finns medhjÀlp av kvartalsdata för Ären 2000?2004.

Uppsatsen handlar om anvÀndningen av pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi har problematiserat dess betydelse för relationen mellan förskollÀrare och förÀldrar. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att undersöka pedagogisk dokumentation i förskolan och dess betydelse för förÀldrasamarbete. Vi vill genom vÄr undersökning studera hur förskollÀrare anvÀnder pedagogisk dokumentation i relation till förÀldrar samt hur förÀldrar upplever den dokumentation de tar del av.Dagens förstÄelse av pedagogisk dokumentation i förskolan placerar vi i ett sammanhang genom att beskriva dokumentationens rötter i utvecklingspsykologiska observationer. Vi presenterar Reggio Emilia som en inspirationskÀlla till dagens dokumentationsarbete samt presenterar portfolio som ett arbetssÀtt.

Till polisens uppgift hör att meddela dödsbud nÀr de Àr ansvariga för en utredning av dödsfallet men det finns inga existerande gemensamma riktlinjer för hur det ska ske. Polisen tar ofta med sig prÀster nÀr de Äker ut och meddelar dödsbud men samarbetet mellan kyrkan och polisen ser olika ut runt om i Sverige trots att det finns ett behov av ett samarbete i hela landet. Syftet med rapporten Àr att förstÄ vilka reaktioner som poliser kan mötas av nÀr dödsbud meddelas för att de ska kÀnna sig trygga med den arbetsuppgiften samt att ta fram ett exempel pÄ hur gemensamma riktlinjer kan se ut nÀr dödsbud meddelas. Teorin till rapporten om det psykiska kristillstÄndet, det naturliga krisförloppet, meddelande av dödsbud och bemötande av anhöriga nÀr dödsbud meddelas Àr hÀmtat frÄn litteratur och resultatet bestÄr av sex stycken intervjuer. Det Àr intervjuer med en Human resource strateteg för kyrka-polis-samverkan, tre prÀster, en polislÀrare och en begravningsentreprenör.

Denna undersökning presenterar och analyserar president Putins retorik i kampen mot terrorism i anslutning tillterrordÄden 11 september, 2001 i USA och gisslandramat i Moskva ett drygt Är senare.Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i den ryska terroristdefinition och de principer för kampen mot terrorismensom framgÄr av den ryska sÀkerhetsdoktrinen frÄn 2000 samt terroristlagen frÄn 1998. UndersökningensförhÄllningssÀtt till den ryska terrorismen Àr det som formulerats av Ekaterina Stepanova. I undersökningenutnyttjas de teoretiska perspektiven realism- och liberalism för att fördjupa analysen av Putins retorik.Analysen visar att det officiella ryska förhÄllningssÀttet till kampen mot terrorism har förÀndrats efter den 11september. Putin har utvecklat en retorik som regelmÀssigt söker att utöka det internationella samarbetet pÄterroristbekÀmpningens omrÄde. De ÄtgÀrder som lyfts fram Àr bÄde i det korta tidsperspektivet att förnekaterrororganisationer deras möjligheter till finansiering och tillgÄng till fristÀder men Àven lÄngsiktiga ÄtgÀrder somverkar för att förhindra terrorismens uppkomst genom en rÀttvisare fördelningspolitik.Detta pÄtagligt liberalt prÀglade budskap fÄr dock initialt i de omedelbara kommentarerna efter terrordÄden stÄtillbaka för en tydligare realistiskt fÀrgad retorik dÀr militÀr makt intar en central plats i reaktionen..