Syftet med vÄr studie Àr att undersöka lÀrares syn pÄ skolbiblioteket och dess funktion samt om samverkan mellan lÀrare och skolbibliotekarie sker. Vi vill Àven undersöka om man kan se nÄgot samband mellan de Àmnen lÀraren undervisar i och hur de anvÀnder skolbiblioteket.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur ser lÀrare pÄ skolbibliotekets roll i den pedagogiska verksamheten?? Samverkar lÀrare och skolbibliotekarier?? Kan man se nÄgot samband mellan de Àmnen lÀraren undervisar i och hur de anvÀnder skolbiblioteket?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi utfört en enkÀtundersökning med öppna frÄgor pÄ tvÄ skolor med lÀrare som undervisar i Är 2?6. Vi lÀmnade ut 50 enkÀter varav 36 besvarades, detta gav en svarsfrekvens pÄ 72 %.Resultatet visar att lÀrarna i vÄr studie generellt ser skolbiblioteket som en mycket viktig del i skolans verksamhet. Resultatet visar Àven att de som undervisar i svenska anvÀnder mycket skönlitteratur, de som undervisar i samhÀllsorienterade och naturorienterade Àmnen anvÀnder mest facklitteratur.

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför nÄgon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppvÀxten. De specifika frÄgestÀllningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svÄra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansÄg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssÀtt, tankar och kÀnslor ÄskÄdliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli pÄverkad av att ha syskon med funktionshinder. PÄ vilket sÀtt syskonet utan funktionshinder blev pÄverkat skilde sig dock Ät syskonen emellan.

Denna uppsats Àr av hermeneutisk natur och Àmnar beskriva och förstÄ hur gymnasieelever erfar att deras lÀrande utvecklas med Àmnesintegration som metod i undervisningen. Författarnas teori var att sammanhang mellan Àmnen ökar elevernas kunskapsinhÀmtning samt att Àmnesintegration utökar elevernas intressesfÀr. FrÄn syftet stÀllde författarna sig sedan fyra frÄgor: Hur uppfattar eleverna att de utvecklar sitt lÀrande genom Àmnesintegration, hur uppfattar eleverna att deras lÀrande utvecklas nÀr de ser sammanhang mellan olika Àmnen, hur fungerar kommunikationen och samarbetet som bas för lÀrandeutveckling mellan eleverna samt upplever eleverna att deras intresse för andra Àmnen ökar med hjÀlp av Àmnesintegration. För att komma fram till resultatet valde författarna att anvÀnda sig av bÄde kvantitativ enkÀtundersökning pÄ tvÄ gymnasieprogram som tillÀmpar Àmnesintegration samt kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever frÄn dessa program. Resultatet visade att eleverna upplever att deras lÀrande förbÀttras genom Àmnesintegration, sammanhang, kommunikation och samarbete samt att deras intresse för andra Àmnen har ökat till viss del..

Uppsatsen syftar till att belysa och diskutera personalens och ungdomarnas uppleverlser kring arbetet med mötesplatsen Punkten i förhÄllande till dess tÀnkta syfte, samt att undersöka vilka skillnader och likheter som förekommer mellan dessa tvÄ grupper. Syftet har belysts genom fÀltobservationer och kvalitativa forskningsintervjuer, datamaterialet har analysterats utifrÄn den fenomenografiska metoden. I materialet har jag funnit fyra centrala teman; Behovet av en mötesplats, Att arbeta i grupp, De vuxna och Punkten ur ett KASAM perspektiv. Dessa teman har sedan analyserats utifrÄn teorier om; KÀnsla av sammanhang, livsfas, ungdomsperioden, socialisation och gruppsykologi. De centrala slutsaterna i studien Àr att bÄde ungdomarna och personalen upplever att det finns ett behov av mötesplatsen i bostadsomrÄdet.

Denna uppsats Àmnar ge en inblick i Basel II-reglernas pelare II och undersöka hur dessa reglers utformning uppfattas dels av storbankerna och av finansinspektionen, samt hur de ser pÄ det utökade samarbetet med varandra. Vidare Àmnar undersökningen ocksÄ försöka ta reda pÄ hur det kommer att pÄverka stabiliteten pÄ finansmarknaden och vad de nya sÀtten att arbeta fÄr för effekt pÄ förutsebarheten i den information som lÀmnas. Vi anvÀnder oss av en induktiv ansats metod dÀr vi gÄr frÄn teori till empiri. Forskningsansatsen Àr av den kvalitativa metoden dÄ vi intervjuat tre banker och Finansinspektionen. Kapitlet börjar med att ge lÀsarna en introduktion av Basel II reglerna, dÀrefter presenters den institutionella teorin.

Uppsatsen syftade till att undersöka den interna marknadsföringen (IM) inom Ernst & Young genom att identifiera de IM-aktiviteter som genomförs inom företaget för att motivera sina anstÀllda. IM har operationaliserats som intern marknadsorientering (IMO) enligt Lings och Greenleys (2005) IMO-modell. Modellen bestÄr av fem beteendedimensioner med tillhörande aktiviteter.  IMO inom Ernst & Young (avgrÀnsat till huvudkontoret i Stockholm) och framförallt aktiviteterna som typifierar beteendedimensionerna har undersökts i en kvalitativ fallstudie med deduktiv ansats. Datainsamlingen har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och telefonenkÀter med HR- och marknads- och informationsansvariga samt genom instudering av sekundÀrdata. Resultatet frÄn datainsamlingen i en jÀmförelse med den teoretiska plattformen visade pÄ att Ernst & Young i stor utstrÀckning har en IMO dÄ företaget genomför beteendedimensionernas typifierade aktiviteter.

Uppsatsen syfte Àr att med hjÀlp av spelteori strukturera och analysera det strategiska spelet bakom USA och EU:s protektionistiska agerade i den handelstvist rörande stÄl som Àgde rum 2001-2003. Med det som bakgrund vill uppsatsen visa pÄ vilka alternativa val aktörerna kunde ha gjort och slutligen föreslÄ förÀndringar för att öka incitamenten för aktörerna att bevara ett handelssamarbete. Uppsatsen fann med stöd av spelteori och grundlÀggande handelsteori att aktörerna agerade rationellt i spelets alla sekvenser och att avvikelsen frÄn samarbetsstrategin i huvudsak berodde pÄ det politiska spelet som Àgde rum i USA och de preferenser det republikanska partiet och Bush-administrationen hade. EU spelade under konfliktens gÄng en strategi som tillÀt en ÄtergÄng till samarbetet snart efter det att USA tog bort sina tullar. För att öka aktörers incitament att bevara handelssamarbeten bör WTO:s roll stÀrkas, lobbying regleras och konsumenternas inflytande stÀrkas.

Detta examensarbete handlar om hur olika verksamhetsnivÄer frÄn lÀrare genom rektor till gymnasieförvaltning arbetar och samarbetar för att uppnÄ de statliga och kommunala jÀmstÀlldhetsmÄlen. UtgÄngspunkten har varit en verksamhetsplan för gymnasieskolan i den aktuella kommunen vi har undersökt. DÀr skrev gymnasieförvaltningen att de ville motverka könsbaserade gymnasieprogramval och att de skulle genomföra ett jÀmstÀlldhetsprojekt 2008-2010. Med denna text som utgÄngpunkt har vi analyserat bild och text i tvÄ gymnasieprogrambroshyrer med inriktning mot design och slöjd. Det ena programmet Àr kvinnodominerat och det andra mansdominerat, programmen har ett liknande innehÄll.

Kritik Àr ett begrepp som inte har fÄtt lika stort utrymme som feedback i forskning om sociala relationer. Den hÀr studien visar pÄ dess betydelse för relationer mellan lÀrare pÄ en gymnasieskola. UtifrÄn teorier som Scheffs sociala band, Asplunds problemlösning, Meads ?I? och ?Me? med flera, belyser vi kritikens olika aspekter och vad som krÀvs för att den skall tolkas som positiv kontra negativ. Vi har under den hÀr studien hittat en del saker som Àr relevanta nÀr det gÀller hur personer förhÄller sig till kritik, exempelvis pÄ vilket sÀtt den bör framföras och tas emot.

Undersökningens syfte var att undersöka en kommunal förvaltnings förebyggande arbete mot vuxenmobbning. Syftet preciserades sedan ned i en frÄgestÀllning som löd ?Hur arbetar kommunal förvaltning förebyggande mot vuxenmobbning??. Genom en kvalitativ ansats intervjuades det tvÄ chefer frÄn tvÄ olika enheter inom en omsorgsförvaltning och tvÄ anstÀllda inom  en företagshÀlsovÄrd. Det vÀsentligaste resultatet blev att bÄda cheferna arbetar aktivt för en hÀlsosam arbetsmiljö samt att mobbning inte Àr en vanlig företeelse inom berörda enheter. Samarbetet mellan cheferna och företagshÀlsovÄrden Àr vÀldigt god, och kontakten sker till största delen vid behov.

Syfte: Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur kontakten och samarbetet mellan BUP och skolan tedde sig utifrÄn grundskolepedagogers erfarenheter, samt vilken förstÄelse av BUP som pedagogerna gav uttryck för. Studien avsÄg att besvara frÄgestÀllningar gÀllande hur pedagoger beskrev kontakten med BUP, vilket stöd de upplevde att de fick eller hade fÄtt av BUP samt vad kontakten med BUP resulterat i.Metod: I denna studie anvÀnds Grundad Teori, vilket Àr en teorigenererande metod. Fem pedagoger, verksamma i grundskola, intervjuades (vilka arbetade som rektor, specialpedagog och lÀrare).Resultat: I denna studie framkommer det att respondenterna inte fÄr det stöd de vill ha frÄn BUP. Diskrepansen mellan pedagogernas förvÀntan och det de fÄr i mötet med BUP Àr stor. BUP och pedagogerna kommer frÄn olika lÀror och dÀrmed har de svÄrt att mötas.

Problembakgrund: Kompetens för tillvÀxt Àr ett nyskapat EU projekt som syftar till att hjÀlpa smÄföretagare i Sörmland att ta del av den kompetens som finns hos studerande pÄ högskolan. Tanken med detta Àr att göra det tillgÀngligt för företag att utveckla sina verksamheter genom att gratis erhÄlla tjÀnster de annars inte hade haft rÄd med. Med anledning av att det Àr sÄ pass nytt Àr det relevant att undersöka hur dessa samarbeten ser ut och vad de inblandade parterna, det vill sÀga studenterna, företaget, högskolan samt kompetens för tillvÀxt bör tÀnka pÄ för att fÄ ett lyckat resultat.Syfte: Att ta reda pÄ vad de inblandade parterna i ett innovationssamarbete bör tÀnka pÄ samt hur arbetet ska uppnÄ en vinn - vinn situation.Metod: Uppsatsen Àr skriven med en kvalitativ forskningsmetodik och med en induktiv ansats. Arbetet har grundats pÄ en fallstudie dÀr författarna har bedrivit deltagande observation av samarbetet med bestÀllaren.Resultat: I resultatet redovisas faktorer som författarna finner relevanta för ett lyckat samarbete inom kompetens för tillvÀxt. Bland dessa faktorer nÀmns kommunikation, tillit, samarbetsmentor och kontrakt som de viktigaste..

Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur möjligheter till flerstÀmmigt lÀrande sÄg ut i ett dataunderstött samarbetsprojekt World of Warcraft i Ärskurs 6. FrÄgan angrips med hjÀlp av metodtriangulering, vars huvuddel bestÄr av tvÄ lektionsobservationer, vilka förstÀrks med lÀrarintervjuer samt elevernas utvÀrderingar. Jag konkretiserar kartlÀggningen med produktioner som eleverna gjorde under projektets gÄng. Som en övergripande teoretisk ram för undersökningen anvÀnds det sociokulturella perspektivet dÀr relevanta aspekter belyses mer ingÄende ? flerstÀmmighet, livsvÀrldar, lÀrarens roll och lÀrande tillsammans.

I ett konkurrenskraftigt samhÀlle mÄste mÄnga företag fundera över hur de kan stÀrka sin position pÄ marknaden. Kunskap Àr idag en stor konkurrensfaktor och nya innovationer Àr en viktig del i jakten pÄ framgÄng. Företag har lÀnge bildat olika typer av nÀtverk som hjÀlper dem fÄ fler fördelar i den allt snabbare, vÀxande marknaden och pÄ senare tid har ocksÄ andra typer av nÀtverk vÀxt fram. Samarbete mellan universitet/högskolor och nÀringsliv Àr ett exempel. En fungerande samverkan mellan högskolor och nÀringsliv Àr vÀldigt fördelaktigt för företagen dÄ detbland annat kan generera i bÀttre forskningsmöjligheter och rekryteringstillfÀllen vilket pÄ sikt kan ge enhÄllbar utveckling i regionen.