MunvÄrd Àr till stor del ett bortglömt omrÄde inom omvÄrdnad och speciellt pÄ vÄrdavdelningar, men det har en stor pÄverkan pÄ mÀnniskans vÀlbefinnande fysiskt, psykiskt, socialt. Syftet med studien var att belysa vilken kunskap om munvÄrd som finns hos vÄrdpersonal, samt hur munvÄrd prioriteras och genomförs inom sjukhusvÄrden. Studien genomfördes som en litteraturstudie och resultatet Àr baserat pÄ 12 forskningsartiklar. Litteraturstudien visade att utbildnings- och kunskapsnivÄn inom munhÀlsa i nulÀget Àr lÄg hos vÄrdpersonal, vilket Àr en av huvudfaktorerna till den lÄga prioriteringen av munvÄrd. PÄ grund av den lÄga kunskapen inom munhÀlsa önskade vÄrdpersonal ökad utbildning bÄde teoretisk och praktisk.

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare som gÄtt lÀrarutbildningen med inriktning mot fritidshem uppfattar och upplever sin yrkesroll i skolan och pÄ fritidshemmet, för att fÄ en klarare bild av hur de ser pÄ sig sjÀlv i sitt yrke.     Forskningsbakgrunden i studien behandlar bland annat fritidspedagogsyrkets framvÀxt och utveckling sÄvÀl som fritidshemmets, för att ge en klarare bild av varför verksamheten och yrket ser ut som den gör idag. Som teoretisk utgÄngspunkt ligger den sociala identitetsteorin som menar att mÀnniskan fÄr en social identitet med hjÀlp av de grupper hon tillhör. Genom en kvalitativ forskningsmetod, genomförd med semistrukturerade intervjuer av lÀrare i fritidshem som Àr utbildade mellan 2001-2012, har ett resultat tagits fram.     Sammanfattningsvis kan i studiens resultat utlÀsas att samarbetet mellan pedagoger i de olika lÀrarkategorierna fungerar tillfredstÀllande. LÀrarna i fritidshem uttrycker en önskan att fÄ fortsÀtta arbeta inom bÄde skola och fritidshem, bland annat med barnens sociala kompetens, nÄgot som mÄnga av dem anser vara viktigt i yrket..

Syftet med studien Àr att tydliggöra de problem som finns i mÄnga företags tjÀnsteerbjudandendÀr det uppkommer ett gap mellan vad kunderna förvÀntar sig samt vad de upplever att de fÄr.En undersökning kring detta problem har genomförts genom kvalitativa intervjuer bÄde medföretaget, i detta fall GavlegÄrdarna, och dess hyresgÀster. Det teoretiska underlagetinnefattande gap-modellen, kundförvÀntningar samt upplevd tjÀnst leder fram till detempiriska materialet, analys samt slutsats. Vi har med vÄr studie tagit fram konkreta förslagpÄ hur GavlegÄrdarna, kan gÄ till vÀga för att sÀkerstÀlla överensstÀmmelse mellan vadkunderna förvÀntar sig och vad de upplever att de fÄr. Bland annat framkom det att samarbetetsom finns mellan GavlegÄrdarna och Gefle StudentkÄr mÄste förbÀttras dÄ det finns tydligabrister i kommunikationen. Förutom det, gav vi som förslag att GavlegÄrdarna mÄste arbetamed att förbÀttra relationen till sina hyresgÀster samt se över standarden pÄ de lÀgenheter dehyr ut.Nyckelord:Gap-modellen, upplevelse, tjÀnsteerbjudande, kundförvÀntningar..

Syftet med studien Ă€r att studera hur förskollĂ€rare och barn anvĂ€nder sig av surfplattan i förskolans verksamhet. För att undersöka detta genomfördes observationer i form av videoinspelningar pĂ„ tre olika förskolor. UtifrĂ„n observationerna söktes Ă€ven svar pĂ„ följande forskningsfrĂ„gor: vilken roll har förskollĂ€rare i anvĂ€ndningen av surfplattan med barnen, vilket samspel sker vid surfplattan och hur anvĂ€nds surfplattan i verksamheten? Även intervjuer genomfördes med tre förskollĂ€rare, en pĂ„ varje förskola, för att besvara forskningsfrĂ„gan om hur förskollĂ€rare ser pĂ„ surfplattans anvĂ€ndning i förskolan. Den teoretiska utgĂ„ngspunkten i studien Ă€r ett sociokulturellt perspektiv, dĂ€r begrepp som artefakt, interaktion och den nĂ€rmaste utvecklingszonen berörs.Resultatet visar att surfplattan framförallt anvĂ€nds i den planerade verksamheten med fokus pĂ„ barnens lĂ€rande.

Avsikten med denna studie var att ta reda pÄ i vilken omfattning lÀrare inom musikÀmnet ensemble jobbar mot produktioner/resultat eller elevers egna utveckling pÄ instrumentet och skapandet av en bred musikkunskap. Fyra musiklÀrare som undervisar i Àmnet ensemble intervjuades och intervjuerna transkriberades. I resultatdelen redovisas det relevanta innehÄllet frÄn intervjuerna och i diskussionen jÀmfördes slutsatserna med teorier men Àven de förutfattade meningar vi haft.Det huvudsakliga resultatet i studien var att lÀrarna generellt vill jobba med elevers utveckling inom ensemblespelet, men att vÀgen dit endast blir genom konserter - d.v.s produktioner. De menar att de inte finns resurser för att kunna fokusera pÄ en genre pÄ djupet och att undervisningen dÀrmed ofta hamnar pÄ en grundlÀggande nivÄ. De menade Àven att samarbetet mellan de olika musikestetiska Àmnena behöver bli bÀttre för att underlÀtta utvecklingen hos elever eftersom allting inom Àmnet musik hÀnger samman..

Medarbetarskap har fÄtt mer betydelse i det svenska arbetslivet under de senaste decennierna. MÄnga organisationer strÀvar efter att förbÀttra samarbetet inom och över avdelningsgrÀnserna samt chefens och medarbetarens relation. Arbetstagaren har till stor del övergÄtt till att ta en mer aktiv roll i arbetet. EnkÀtundersökningen (N = 139) genomfördes i en statlig myndighet dÀr medarbetarskap undersöktes utifrÄn F. HÀllstén och S.

I LÀroplanen för förskolan stÄr det:?Omsorg om det enskilda barnets vÀlbefinnande, trygghet, utveckling och lÀrande skall prÀgla arbetet iförskolan. HÀnsyn skall tas till barnets olika förutsÀttningar och behov.? (s.4)Det Àr upp till pedagogerna att anpassa den pedagogiska verksamheten sÄ den passar alla barn.Syftet med vÄrt arbete var att se hur pedagogerna upplever det att ha barn med dolda handikapp i barngruppen. Vi ville Àven ta reda pÄ hur det byggs upp ett bra samarbetet med förÀldrarna till barn med dolda handikapp, sÄ att de kÀnner en trygghet att lÀmna över ansvaret till förskolan.Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer med bÄde pedagoger och förÀldrar till barn med blödarsjuka och matallergi.VÄrt resultat visar pÄ att pedagogernas förhÄllningssÀtt Àr viktigt.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

I förskolans lÀroplan (Skolverket, 2010) beskrivs att förÀldrar ska ha ett nÀra samarbete med förskolan, bland annat ska förÀldrar vara delaktiga i och ha inflytande över verksamheten. Förskolan ska ge förÀldrarna goda förutsÀttningar för det. Det leder fram till syftet med studien om vad förÀldrar har för uppfattningar om förskolans verksamhet. I fem kvalitativa intervjuer, med förÀldrar stÀlls följande forskningsfrÄgor:* Vilken kÀnnedom har förÀldrarna om förskolans pedagogiska uppdrag? * Vilka förvÀntningar har förÀldrarna pÄ förskolan?I studien framkommer det att respondenterna har övergripande mycket kÀnnedom om förskolan, vilket ocksÄ överrensstÀmmer med deras förvÀntningar pÄ förskolan.  Den förÀlder som har fÄtt ta del av hur lÀroplanen konkretiseras i verksamheten, har ocksÄ en vidare insikt i arbetet pÄ förskolan, vilket kan ge ett djupare samarbete.

I förskolans lÀroplan (Skolverket, 2010) beskrivs att förÀldrar ska ha ett nÀra samarbete med förskolan, bland annat ska förÀldrar vara delaktiga i och ha inflytande över verksamheten. Förskolan ska ge förÀldrarna goda förutsÀttningar för det. Det leder fram till syftet med studien om vad förÀldrar har för uppfattningar om förskolans verksamhet. I fem kvalitativa intervjuer, med förÀldrar stÀlls följande forskningsfrÄgor:* Vilken kÀnnedom har förÀldrarna om förskolans pedagogiska uppdrag? * Vilka förvÀntningar har förÀldrarna pÄ förskolan?I studien framkommer det att respondenterna har övergripande mycket kÀnnedom om förskolan, vilket ocksÄ överrensstÀmmer med deras förvÀntningar pÄ förskolan.  Den förÀlder som har fÄtt ta del av hur lÀroplanen konkretiseras i verksamheten, har ocksÄ en vidare insikt i arbetet pÄ förskolan, vilket kan ge ett djupare samarbete.

Syftet med denna uppsats Àr att hitta faktorer som Àr av vikt för att SkÄnemejeriers samarbeten med andra aktörer ska bli framgÄngsrika. Bakgrunden Àr de förÀndringar som fallföretaget bör söka genomföra för att fÄ bukt med sÄvÀl lönsamhetsproblem som marknadspositionen. PÄ den europeiska marknaden har livsmedelsföretag pÄ senare tid mÀrkt av en allt hÄrdnande konkurrens. Internationalisering av produktion och försÀljning Àr mÄnga gÄnger en nödvÀndig strategi för dessa företag i syfte att stÀrka sin konkurrensförmÄga. MÄnga livsmedelsföretag Àr mycket framgÄngsrika i sin strÀvan att upprÀtta samarbeten för att dÀrigenom fÄ tillgÄng till nya marknader.

Det nya speciallÀrarprogrammet, som infördes 2007, fick en klar inriktning mot det specialpedagogiska förhÄllningssÀttet som redan gÀllde för det befintliga specialpedagogprogrammet. Utöver detta fick speciallÀrarprogrammet en fördjupad ÀmneskÀnnedom i lÀs- och skrivutveckling samt matematikutveckling i ett specialpedagogiskt perspektiv (SFS 2008:132). De bÄda specialpedagogiska utbildningarna, specialpedagog- samt speciallÀrarprogrammet, bygger emellertid pÄ examensordningar som till stora delar Àr samstÀmmiga. Huvudsyftet med denna studie Àr att granska hur utbildningsansvariga vid tre lÀrosÀten har förhÄllit sig till sitt förÀndrade utbildningsuppdrag. Det görs utifrÄn studier av dokument och intervjuer, för att undersöka hur de utbildningsansvariga har tolkat examensordningarna för specialpedagoger och speciallÀrare och sedan utvecklat tvÄ specifika utbildningar, samt hur de ser pÄ de bÄda yrkesrollerna.

Syfte: Studiens syfte Àr att identifiera de faktorer som Àr viktiga för svenska företag att ha i Ätanke för att fÄ ett fungerande samarbete, i form av ett joint venture, pÄ den reglerade kinesiska marknaden. Metod: Studien bygger pÄ tre kvalitativa fallstudier gjorda pÄ svenska företag etablerade i Kina. Respondenterna bestÄr av dels representanter frÄn fallföretagen och dels konsulter med inriktning pÄ affÀrsetablering i Kina. Genom hela studien anvÀnds följande tre punkter för att fÄ en sammanhÀngande struktur: val av samarbetspartner, struktur pÄ samarbetet samt ledningsfilosofi. De tre ovanstÄende punkterna underbyggs alla av varsin teori, som Àr utgÄngspunkten för studiens analys.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa omvÄrdnaden för familjer till barn med hjÀrtfel ur ett familjeperspektiv. VÄrden av hjÀrtsjuka barn och ungdomar krÀver en kunskap om dessa sjukdomar inte enbart hos sjukvÄrdspersonal inom den högspecialiserade barnkardiologin utan inom ett flertal andra specialiteter. Studien omfattar sjuksköterskans omvÄrdnad av familjer, förberedelser för hemgÄng, samarbetet mellan olika yrkeskategorier, familjens reaktioner vid denna krissituation och de bearbetningsmodeller som finns till förfogande för att underlÀtta bearbetningsprocessen. Vidare forskning inom detta omrÄde Àr nödvÀndig. The purpose of this study is to illuminate the care of families to children with heartdisease from a familyperspective.

Denna uppsats handlar om hur lÀrare resonerar om undervisning i klasser med flersprÄkiga elever och hur de resonerar kring flersprÄkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmÄlslÀrarna. VÄrt syfte med denna studie har varit att komma lite nÀrmare pÄ undervisningen av flersprÄkiga elever och belysa detta ur ett lÀrarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lÀrare i tre olika skolor. Samtliga lÀrare i vÄr undersökning ser flersprÄkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. FlersprÄkighet i skolan ses av lÀrarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger lÄngt efter i utvecklingen av det svenska sprÄket. Trots de positiva stÀllningstagandena frÄn lÀrarnas sida om modersmÄlsundervisning, studiehandledning pÄ modersmÄl och svenska som andrasprÄksundervisning, framkommer det i vÄr studie att det ?typiska? Àr att vara ensprÄkigt eftersom studien visar att det rÄder dÄligt samarbete med modersmÄlslÀrare, brist pÄ kompetenta svenska som andrasprÄkslÀrare och obefintligt flersprÄkig undervisning..