Denna kvalitativa studie undersöker hur praktiker inom socialtjÀnstens missbruks- och beroendevÄrd förhÄller sig till brukarinflytande. Vidare undersöks hur brukarinflytande i relationell mening pÄverkar förhÄllandet mellan praktiker och klient. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Studien bygger pÄ fem semi-strukturerade intervjuer med yrkeserfarna praktiker inom socialtjÀnstens missbruks- och beroendevÄrd. Resultatet tolkades utifrÄn relationell pedagogik som det beskrivs av Jonas Aspelin och Sven Persson samt Moira von Wrights pedagogiska rekonstruktion av G.H.

This dissertation is a case study on the Co-branding between Prada and LG, ?The Prada phone by LG?. The purpose of the study is to broaden the understanding of Co-branding and the effects this type of collaboration can have on a company?s brand. The research questions are: ?What effects can a Co-branding have on a company?s Brand Equity?? and ?How can these effects be measured??.

Vi har undersökt hur förskollÀrare och grundskollÀrare förhÄller sig till förskolans och grundskolans styrdokuments krav gÀllande samarbete och samverkan mellan hem och skola. I styrdokumenten stÄr det att pedagogerna i skolorna ska samarbeta med förÀldrarna och vi undrade vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna hade om det och om det fanns skillnader, vilka det i sÄ fall var mellan skolorna. För att ta reda pÄ det gjorde vi en kvalitativ studie dÀr vi intervjuade tre förskollÀrare och tre grundskollÀrare. Det framkom att bÄde för- och grundskollÀrarna samarbetade med förÀldrarna men pÄ olika sÀtt. För förskollÀrarna lÄg vikten pÄ att utveckla en öppen, tillitsfull, Àrlig och nÀra relation med förÀldrarna dÀr dörren var öppen för förÀldrarna att ha inflytande över verksamheten.

Abstra Abstra ct Inom gymnasieskolans yrkesprogram undervisar mÄnga yrkeslÀrare utan pedagogisk behörighet. Inom dessa program finns elever i behov av sÀrskilt stöd som ska erbjudas det stöd de behöver inkluderat i sin undervisning. Specialpedagogens roll Àr i detta sammanhang att hjÀlpa eleverna via lÀrarna för att eleverna ska kunna nÄ mÄlen i utbildningen. Syftet i detta arbete Àr sÄledes hur specialpedagogen kan utveckla ett samarbete med en grupp yrkeslÀrare utan pedagogisk behörighet. Genom kvalitativ metod har frÄgestÀllningar som rör yrkeslÀrarnas syn pÄ lÀrande, lÀrarroll och specialpedagogiskt stöd undersökts i intervjuform.

Syftet med studien var att fÄ ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjÀlp respektive hinder för förÀldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med Ätta förÀldrar till ungdomar som fÄtt bipolÀr- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vÄrdpersonalens intentioner, upplevelse av vÄrdpersonalens kompetens, upplevelse av vÄrdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjÀlp) för förÀldrarna om de kÀnner tillit till vÄrdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vÄrdens organisation och de vÄrdinsatser som erbjuds har en sÄdan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov.

Idag blir det allt vanligare att en döende mÀnniska tillbringar sin sista tid i hemmet dÀr de nÀrstÄende ansvarar för en stor del av omvÄrdnaden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelse av att vÄrda en döende person i hemmet. Studien har baserats pÄ 12 vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys, som resulterade i sex kategorier: Att vÄrda Àr krÀvande och innebÀr stora förÀndringar, att vilja vÄrda trots begrÀnsningar och uppoffringar, att fÄ och att sakna stöd, hjÀlp och information, att uppleva svÄra kÀnslor och leva med det oförutsÀgbara, att bevara familjelivet och att finna mening, att kÀnna stolthet och att glÀdjas över tiden tillsammans. Resultatet visar att nÀrstÄende Àr i stort behov av stöd, hjÀlp och information för att klara av den mÄnga gÄnger svÄra situationen. I diskussionen behandlas aktuella omvÄrdnadsinterventioner samt mÄlsÀttningen med den palliativa hemsjukvÄrden och hur samarbetet mellan sjuksköterskan, nÀrstÄende och den sjuke kan förbÀttras.

Abstract:I studien undersöks hur myndighetspersoner upplever att samverkan fungerar, samt vad det finns för likheter samt skillnader pĂ„ samverkan i Uppsala respektive Östersunds kommun. Dessa aktörer Ă€r betydelsefulla i arbetet med vĂ„ldsutsatta kvinnor, dĂ€rför Ă€r det en viktig förutsĂ€ttning att ta tillvara varandras kompetenser för en god samverkan. Ämnet vĂ„ld i nĂ€ra relationer Ă€r fortfarande nytt för socialtjĂ€nsten, vilket gör att det finns bristande kunskap i arbetet för vĂ„ldsutsatta kvinnor. Detta Ă€r en kvalitativ studie som Ă€r grundad pĂ„ semistrukturerade intervjuer, respondenterna till undersökningen arbetar pĂ„ socialtjĂ€nsten och kvinnofridsverksamheter. Resultatet i studien kan sammanfattas med att samverkan mellan verksamheterna och organisationerna Ă€r nödvĂ€ndiga och att samarbetet leder till bĂ€ttre insatser samt förutsĂ€ttningar i arbetet med vĂ„ldsutsatta kvinnor.

Syfte: Författarna Àmnar att undersöka om samband finns mellan KPO och produktivitetsförÀndringar. I samband med detta har vi Àven för avsikt att undersöka vilka motiv och faktorer som bör tas i beaktande inför en implementering av denna typ av outsourcing. Metod: I uppsatsen anvÀnds ingen egen insamlad empiri, utan enbart sekundÀrdata. Dessa sekundÀrdata Àr bÄde kvantitativa i form av statistik och rapporter men Àven kvalitativa i form av en intervju vilka Àr utgivna av branchföretag. Vi har studerat tidigare forskning och teorier inom Àmnet vilket utgör det teoretiska ramverk som vi sedan baserar vÄr analys pÄ. Slutsatser: VÄra slutsats Àr att det i nulÀget ej finns tillrÀckliga bevis för att KPO förbÀttrar ett företags produktivitet, frÀmst för att det inte finns en bra metod att mÀta produktiviteten av tjÀnster Àn.

Mitt examensarbete har gjorts i samarbete med Skrufs Glasbruk som Àr ett familjeföretag belÀget i SmÄland. Skrufs Glasbruk stÄr för klarglas, enkelt formsprÄk som görs pÄ traditionellt sÀtt och inriktar sig pÄ vardagliga bruks­föremÄl.Uppdraget gick ut pÄ att formge en glasartefakt till hemmiljö, en vÀrmeljus­lykta eller lampa, som ska passa in i Skrufs sortiment. Syftet har varit att öka förstÄelsen för samarbetet mellan mig som designer och min uppdragsgivare. MÄlet var att utveckla min kompetens inom glastillverkning i kombination med ljuset.Som utgÄngspunkt i mitt arbete har observationer och intervjuer gjorts samt ljustester löpande under hela projektet. I min designprocess har fokus legat pÄ formarbetet och ITK (identity tool kit).

I denna uppsats presenterar vi en teori och modell som syftar till att illustrera interaktion utifrÄn en spelteoretisk ansats som en avvÀgning mellan relativ vinst, definierad som vinster som görs pÄ motpartens bekostnad, kontra ömsesidig vinst, definierad som vinster som görs i samarbete med motparten. Vi förklarar detta synsÀtt genom att anvÀnda oss av kortfattade exempel och applicerar sedan det pÄ tvÄ empiriska fall; Liberia och Sverige-Danmark. I sista kapitlet sammanfattas de viktigaste slutsatserna; att samarbete Àr mer rationellt Àn konflikt förutsatt att parterna kan se möjligheterna samarbetet kan medföra. Dessutom poÀngteras att förtroende, eller en utomstÄende garant, Àr absolut nödvÀndigt för fungerande samarbete. VÄr ambition har varit att lÀgga fram ett analysinstrument med en hög grad av generaliserbarhet som kan anvÀndas för att fÄ en ökad förstÄelse av aktörers agerande i sÄvÀl samarbete som konflikt..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med rörelselekar utomhus och utifrÄn arbetsmaterialet Rörelselekar ? Motorik och samarbetsövningar undersöka hur det fungerar att anvÀnda rörelselekar i olika utomhusmiljöer. TvÄ metoder har anvÀnts för att undersöka detta. En enkÀt skickades ut till pedagoger pÄ förskolor för att ta reda pÄ hur de arbetar med rörelselekar och observation av en barngrupp utfördes pÄ förskolegÄrden och i skogen, dÀr barnen fick prova lekarna i arbetsmaterialet.Resultatet visar att pedagogerna Àr medvetna om rörelselekar och dess möjligheter för barnens utveckling, dock anvÀnder inte alla pedagoger rörelselekar dÄ de anser att barnens egen lek Àr viktig och att barnen automatiskt fÄr motorisk trÀning i leken utomhus. Arbetsmaterialet fungerar bra i de bÄda miljöerna, det uppstod vissa skillnader i lekarna men inte sÄ stora.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollÀrare arbetar med barn som har diagnoser i förskolan, och hur förskollÀrare gÄr tillvÀga för att hjÀlpa barnen, i relation till professionalism. Jag har ocksÄ valt att undersöka stödet förskollÀrare fÄr frÄn andra professionella. Jag anvÀnde mig av kvalitativ metod och har intervjuat sju förskollÀrare för att fÄ fram hur deras arbetssÀtt ser ut med barn som har diagnoser i förskolan samt hur förskollÀrare ser pÄ sin roll i relation till professionalism. Resultatet visar förskollÀrares olika syn pÄ diagnos, att de hjÀlper barn bÄde pÄ egen hand och med hjÀlp av andra professionella samt erfarenheter av samarbete med andra professionella. FörskollÀrare beskriver Àven sin professionella roll och ansvar utifrÄn barnperspektiv och relation till förÀldrar.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personal pÄ ett callcenter som arbetat lÀnge med monotona arbetsuppgifter upplever sitt arbete i förhÄllande till kÀnslan av kompetens, samhörighet och autonomi, samt vad de tycker kan förbÀttras för att det ska uppfyllas i större utstrÀckning. Sex intervjuer genomfördes och materialet analyserades med hjÀlp av en induktiv tematisk analys. I studien framkom att alla respondenterna ansÄg att det Àr viktigt att ha kompetens oavsett vad man arbetar med inom organisationen. Kompetensen utvecklades av individens eget driv men skulle kunna utvecklas ytterligare med fler utbildningar inom organisationen. Samhörigheten ansÄgs vara stark vilket gynnade samarbetet och den skulle kunna stÀrkas ytterligare genom fler aktiviteter arbetsgrupperna emellan.

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare som gÄtt lÀrarutbildningen med inriktning mot fritidshem uppfattar och upplever sin yrkesroll i skolan och pÄ fritidshemmet, för att fÄ en klarare bild av hur de ser pÄ sig sjÀlv i sitt yrke.     Forskningsbakgrunden i studien behandlar bland annat fritidspedagogsyrkets framvÀxt och utveckling sÄvÀl som fritidshemmets, för att ge en klarare bild av varför verksamheten och yrket ser ut som den gör idag. Som teoretisk utgÄngspunkt ligger den sociala identitetsteorin som menar att mÀnniskan fÄr en social identitet med hjÀlp av de grupper hon tillhör. Genom en kvalitativ forskningsmetod, genomförd med semistrukturerade intervjuer av lÀrare i fritidshem som Àr utbildade mellan 2001-2012, har ett resultat tagits fram.     Sammanfattningsvis kan i studiens resultat utlÀsas att samarbetet mellan pedagoger i de olika lÀrarkategorierna fungerar tillfredstÀllande. LÀrarna i fritidshem uttrycker en önskan att fÄ fortsÀtta arbeta inom bÄde skola och fritidshem, bland annat med barnens sociala kompetens, nÄgot som mÄnga av dem anser vara viktigt i yrket..

Denna uppsats utreder huruvida EG-domstolen kan utnyttja sitt tolkningsutrymme utan att övertrÀda den givna och tagna kompetensen. Syftet Àr att analysera och diskutera EG-domstolens tolkningsutrymme ur ett rÀttsteoretiskt perspektiv. Det tolkningsutrymme som avses Àr den behörighet EG-domstolen har enligt EG- fördraget och den utvidgade befogenheten som EG-domstolen har givit sig sjÀlv. För att nÄ detta mÄl mÄste en utförlig beskrivning göras av: EU:s institutioner, kompetensfördelningen enligt EG-fördraget, EG-rÀttens kÀllor, de viktigaste allmÀnna principerna, de relevanta ?rÀttslÀrorna? samt den kompetensfördelning som har utvecklats tillföljd av EG-domstolens agerande.