Min undersökning Àr gjord, pÄ vad man i min kommun kallar SAM-grupper. Dessa SAMgrupper Àr ett samarbete mellan sÀrskolan och grundskolan.Mitt syfte var att ta reda pÄ hur klasslÀrare och förÀldrar upplever att SAM-gruppseleverna utvecklas bÄde kunskapsmÀssigt och socialt. Genom att intervjua personal och förÀldrar fick jag svar pÄ hur de upplever detta. Jag har jÀmfört nÄgra av frÄgorna och bÄde klasslÀrare och förÀldrar har liktydiga svar. Resultatet av min undersökning Àr att samarbetet mellan sÀrskolan och grundskolan gör att eleverna utvecklas vÀl efter var och ens förutsÀttningar.I min analys kan man Àven se att skolan fortfarande har det traditionella sociala synsÀttet.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

Under de senaste Ären har turistbranschen i Sverige expanderat, speciellt inom naturturismen. Konkurrensen mellan företagen i denna bransch har ökat och företagen mÄste öka samarbetet med turistrelaterade företag för att skapa konkurrensfördelar. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur smÄ turistföretag kan gÄ till vÀga för att skapa nya och behÄlla lönsamma kundrelationer. Vi har svarat pÄ vÄrt syfte med hjÀlp av följande forskningsfrÄgor: hur skapas nya kund- relationer och hur skapar smÄ turistföretag lÄngsiktiga kundrelationer. Vi har anvÀnt tvÄ fallstudieföretag, RantajÀrvi AB och Laponiaguiden.

Bakgrund och frÄgestÀllning: Betydelsen av design ökar allt mer. Studier har visat att en stor andel företag har uppmÀrksammat att design bidrar till en mÀngd positiva effekter, men trots detta finns det en avvaktande instÀllning till design inom mÄnga företag. DÄ yrkesgrupper förvÀntas arbeta allt nÀrmare varandra vid produktutveckling innebÀr skilda Äsikter om design problem. Samarbetet mellan yrkesgrupperna kan ses som nÄgot positivt dÄ grupper med olika erfarenheter och synsÀtt kompletterar varandra och sÄledes kan nÄ bÀttre resultat genom samarbete. I praktiken har detta samarbete dock visat sig vara problematiskt eftersom de olika aktörerna vid produktutveckling haft svÄrt att kommunicera och förstÄ varandra.

Lidande utgör ett hot mot hela mÀnniskan som ej kan undflys. Patientens lidande pÄverkar vÄrdaren. Det skapar ett eget lidande i sjuksköterskan som inte kan lindra patientens lidande eller till och med orsakar ytterligare lidande. OcksÄ anhörigas lidande pÄverkar intensivvÄrdssjuksköterskan. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur intensivvÄrdssjuksköterskor upplevde att vÄrda patienter med svÄrt lidande.

Teknologin forts?tter att, i takt med samh?llet, utvecklas i ett rasande tempo vilket st?ller allt h?gre krav p? medborgare att ?ka sin f?rtrogenhet med samtidens digitala kommunikationsmedel. Vi har d?rf?r valt att i v?r studie unders?ka hur fritidshemspersonal och v?rdnadshavare upplever dagens digitala kommunikationskanaler i fritidshemmets kontext. Det empiriska underlag som ligger till grund f?r v?r diskussion och analys och som vi slutligen baserar v?ra slutsatser p? ?r svarsresultatet fr?n v?r enk?tstudie d?r v?rdnadshavare och fritidshemspersonal har f?tt ta st?llning till ett antal p?st?enden som ber?r digital kommunikation och samverkan. Som teoretiska utg?ngspunkter i v?ra analyser har vi anv?nt oss av socialkonstruktionism och l?roplansteori.

SyfteSyftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur pass bra Norrporten marknadsför sitt miljöarbete ut till sina hyresgÀster samt redogöra hur pass bra samarbetet fungerar mellan Norrporten och deras hyresgÀster nÀr det gÀller miljöarbetet. MetodUppsatsen utgÄr frÄn Norrportens hyresgÀsters synvinkel angÄende deras hyresvÀrds miljöarbete.Undersökningen har gjorts med en kvalitativ ansats genom intervjuer med sex olika hyresgÀster. EmpirinSamtliga hyresgÀster har varierande dock bristfÀlliga kunskaper om Norrportens miljöarbete. Intresset för detta Àr dÀremot större och det finns inget som tyder pÄ mottsatsen i framtiden. Teoretiska perspektivDe teorier som har anvÀnts Àr frÀmst kopplade till Àmnena marknadsföring och miljö. Vidare har empirin kopplats till tidigare forskning för att styrka vÄra teorier samt resultat.   SlutsatsISO 14001 certifieringen Àr en onödig investering för fastighetsbolag. Miljömedvetenheten Àr större hos de statliga Àn de privata..

Sverige och Finland har en ambition att skapa en gemensam sjöstyrka, SFNTG (SwedishFinnish Naval Task Group). LÀnderna har historiskt mycket gemensamt men har ocksÄ olika utgÄngspunkter för sina respektive sÀkerhetspolitiska lösningar. Med sjömaktens betydelse för nationerna ? den nationella uppfattningen om sjömakt, jÀmförs lÀndernas förutsÀttningar för att i framtiden fördjupa det marina samarbetet. I uppsatsen anvÀnds Alfred T Mahan, Geoffrey Till och Eric Grove som teoretisk grund för att utifrÄn strategiska och doktrinÀra nationella dokument tydliggöra avgörande skillnader i lÀndernas syn pÄ sjömakt.Den svenska utgÄngspunkten för sjömakt Àr global dÀr den finska utgÄngspunkten Àr terri­toriellt försvar med en internationell ambition.

SAMMANFATTNING Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad som hÀnder med svenskÀmnet i Àmnesövergripande arbetssÀtt. Vi valde att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsstrategi och intervjua lÀrare som har erfarenhet av Àmnesövergripande arbetssÀtt dÀr Àmnet svenska ingÄr. Resultatet som lades fram visade att de flesta lÀrare som ingick i undersökningen vÀljer att arbeta Àmnesövergripande för att de anser att detta arbetssÀtt pÄ ett bra sÀtt förbereder eleverna för arbetslivet. De flesta av de medverkande lÀrarna ser pÄ svenskÀmnet som det Àmne i Àmnesövergripande arbetssÀtt som ska kontrollera elevernas sprÄk och genresÀkerhet. SprÄket Àr elevernas viktigaste verktyg eftersom man utan det inte kan uttrycka sig i skrift och tal och dÀrför ansÄg mÄnga av de lÀrare som ingick i vÄr undersökning att svenskÀmnet mÄste finnas med i ett Àmnesövergripande samarbete dÄ det Àr det Àmne som bÀr huvudansvaret för utvecklingen av elevernas sprÄk.

Syfte & frÄgestÀllning: Huvudsyftet med denna studie Àr att utforska vilka insatser det finns för sexualbrottsdömda efter avslutad anstaltsvistelse inom kriminalvÄrden. Ytterligare ett syfte Àr att fÄ inblick i frivÄrdens arbete med före detta sexualbrottsdömda. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur samarbetar kriminalvÄrden och frivÄrden i arbetet med utslussning för sexuellt dömda frÄn anstalter? Hur arbetar frivÄrden med eftervÄrden för sexuellt dömda? Metod: Detta Àr en kvantitativ studie dÀr enkÀter har skickats ut till anstalter och frivÄrdsenheter, som arbetar med sexualbrottsdömda. Resultat: Samarbetet mellan frivÄrd och anstalt fungerar bÀttre Àn med andra myndigheter och verksamheter.

Sjuksköterskor inom somatiken möter patienter med psykisk ohÀlsa i sitt dagliga omvÄrdnadsarbete. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser av omvÄrdnad av en patient som utfört suicidal handling och vÄrdas pÄ somatisk akutavdelning/akutmottagning. Författarna anvÀnde sig av en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod. Tio sjuksköterskor intervjuades som arbetade inom akutsjukvÄrd och hade minst ett Ärs erfarenhet. Resultatet bestod av fyra teman; svÄrigheter i omvÄrdnaden, kÀnslor i mötet med patienten, resurser och samarbete med psykiatrin.

Bakgrund: Sverige blev EU-medlem 1995 ? lĂ„ngt efter de flesta vĂ€lfĂ€rdsstaterna i Europa.Åsikterna om vart EU-samarbetet bör leda Ă€r mĂ„nga gĂ„nger starka, vilket bl.a. kan ha satt sin prĂ€gelpĂ„ vilka vĂ€rderingar om EU som har förmedlats i lĂ€roböcker i samhĂ€llskunskap.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att med utgĂ„ngspunkt i tvĂ„ svenska lĂ€roböcker i samhĂ€llskunskap ?en skriven före och en efter det svenska EU-medlemskapet ? undersöka vilka vĂ€rderingar av EUsom dĂ€rigenom har förmedlats och pĂ„ vilket sĂ€tt dessa vĂ€rderingar har förĂ€ndrats.Metod: Med en kvalitativ textanalys och komparativ analys undersöks tvĂ„ svenska lĂ€roböcker isamhĂ€llskunskap, en frĂ„n 1982 och en frĂ„n 2007, med hjĂ€lp av ett frĂ„geschema.Resultat: LĂ€roboken frĂ„n 1982 har ett mer kritiskt förhĂ„llningssĂ€tt gentemot EU (EG) ochförmedlar framförallt negativa vĂ€rderingar om EU Ă€n lĂ€roboken frĂ„n 2007 som visar en positivinstĂ€llning till EU och som Ă€ven uppmuntrar till ett fördjupat samarbete med organisationen. BĂ„dalĂ€roböckerna talar dĂ€rmed framförallt för en bestĂ€md syn pĂ„ EU (EG) och presentationen av Ă€mnetförfaller dĂ€rför ensidig.

Syftet med detta arbete har varit att fÄ en inblick i hur en samverkan mellan hem och skola kan fungera samt hur man som lÀrare kan bemöta förÀldrar i olika sorters samtal. FrÄgestÀllningar som legat till grund för arbetet Àr följande: - Hur och i vilket syfte samverkar lÀrare med hemmet?- Hur kan samarbetet med hemmet pÄverka klasrumssituationen?- Hur kan man som lÀrare nÄ fram till alla förÀldrar? - Vad bör man som lÀrare tÀnka pÄ i olika sorters samtal med förÀldrarna? Genom litteraurstudier har jag utökat mina kunskaper pÄ omrÄdet och genom en undersökning i form av intervjuer har jag fÄtt en inblick i hur lÀrare kan se pÄ familjesamverkan i skolan. Undersökningarna visade att lÀrare samarbetar med hemmet dels i syfte att informera om klassrumsverksamheten, dels för att skapa en god kontakt mellan hem och skola. I kontakten med hemmet var lÀrarnas attityd ödmjuk och deras instÀllning var att förÀldrarna kunde ses som en tillgÄng för att skapa en trygghet för eleverna i skolan.

Syfte: Att undersöka en grupp sjukgymnasters erfarenheter och upplevelser av att anvÀnda rehabiliteringsplaner för patienter pÄ strokeenheter i Landstinget GÀvleborg.Design och metod: Deskriptiv kvalitativ design. Semi-°©?strukturerade intervjuer av fem sjukgymnaster. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för databearbetning.Resultat: Sjukgymnasterna sÄg rehabplan som ett anvÀndbart arbetsinstrument i akut strokevÄrd. Tidiga samtal om mÄl bidrog till att ge patienterna motivation och insikt om sin situation men hjÀrnskadan kunde försvÄra patientdelaktighet.

I den hĂ€r uppsatsen vill jag tydliggöra svĂ„righeten med att lĂ€ra in Ă€mnen med avancerat sprĂ„k för elever som har svenska som andrasprĂ„k. Min metod har varit att intervjua elever och lĂ€rare pĂ„ Komvux omvĂ„rdnadsprogram. Mina informanter beskriver sin syn pĂ„ muntliga och skriftliga inslag i inlĂ€rningssituationen, samarbetet i klassen samt möjliga förbĂ€ttringar i undervisningen. LĂ€rare och elever Ă€r överens om att mer tid skulle behöva lĂ€ggas pĂ„ text- och ordförstĂ„else. Åsikterna skiljer sig nĂ„got mellan eleverna om det Ă€r positivt eller negativt att ha elever med svenska som förstasprĂ„k respektive andrasprĂ„k i samma grupp.