Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att ta reda på hur det sponsrade objektet ser på sponsringen. Uppsatsen undersöker vad som styr valet av sponsorer för elitfotbollsklubbar, som både är sponsringsobjekt och innehar starka varumärken. Tänker klubbarna på att skapa rätt associationer samt överväger de etiska aspekter vid Samarbeten med företag. Framförallt undersöks om det är pengar som styr valet av sponsorer. De forskningsfrågor undersökningen är inriktad på är: Vilka faktorer styr elitfotbollsklubbarna vid valet av sponsorer? Har klubbarna något policydokument? Hur använder sig klubbarna av associationsmarknadsföring?MetodDen empiriska undersökningen har genomförts utifrån ett hermeneutiskt synsätt med hjälp av kvalitativa metoder.

Svenska kommuner har i viss mån samverkat med varandra sedan de första svenska kommunerna bildades. Under senare år har dock samverkan lyft fram som en lösning på många av de problem som den offentliga sektorn idag ställs inför. Syftet med uppsatsen var att undersöka varför kommuner samverkar och om de tänkta fördelarna med samverkan uppnås, vad det finns för påverkansfaktorer för kommunal samverkan och vad har informell samverkan för roll vid bildandet av formell. Utifrån insamlad information kan vi dra slutsatserna att samverkan sker efter tryck från omvärlden och i Samarbetena uppnås fördelar såsom kompetenshöjningar och stordriftfördelar. Genom arbetet framkommer det också att informell samverkan ofta verkar som grogrund för upprättande av formell samverkan.

The base for the study is laid during an internship at a regional office in Brussels. The study initially concentrates on the function and activities of different regional offices located in Brussels, in order to answer the core question.The main focus is to reveal an eventual change of cooperation patterns between different regional offices, and in particular the eventual redirection away from a main cooperation between offices deriving from the same national state.Through an empirical material, based on a series of interviews, an analysis is made using three hypotheses concerning the patterns of cooperation among regional offices.The notion of a coming change stated by, in particular, two older studies is used as a theoretical steppingstone with the conclusion that a change, in the way offices collaborate, has taken place..

Ansvarstagande och ansvarsfördelningen är en viktig del av ett samarbete mellan två eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet då är en del av den demokratiska processen, där legitimitet för beslut som tas måste visas. Men det är inte alltid lätt att urskilja vem som är ansvarig, för vad ansvarigheten är för och mot vem den är riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnås när den offentliga förvaltningen, både tjänstemän och politiker, arbetar på ett sätt för att utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt.Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ?Fjärde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ? är ett samarbete som präglas av governance och nätverksbildande.

The purpose of this study has been to examine how collaborations between clothingcompanies and fashion designers can influence their brands. Our ambition has been todescribe this phenomenon by describing how collaborations can affect and influencethe clothing companies? brand identity, image and positioning. Furthermore, we wantto describe how these collaborations have changed the fashion industry and what thefuture holds for it. We find this topic relevant since collaborations are becoming anadvantage for companies in a competitive industry that is constantly in change.

Att en fungerande kommunikation och kunskapsöverföring mellan organisationer är vitalt för ett lyckat samarbete har fastställts. Denna uppsats undersöker hur formen för kunskapsflödet kan påverka kunskapsöverföringen, i termer av formell och informell överföringsprocess. Det vi har kommit fram till är att både det formella och informella kunskapsflödet har en stor inverkan på kunskapsöverföringen. Det formella kunskapsflödet består främst av varierad dokumentation och är effektiv vid kunskapsöverföring till en stor massa. Det informella flödet påverkar framförallt öppenheten i kunskapsöverföringen.

Titel: En kvalitativ fallstudie hur aktörer skapar och bibehåller förtroende i organisationer med fördelat ansvar Nivå: Kandidatuppsats Författare: Jens Bergvik och Hanna Eriksson Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist Datum: 2015 ? januari Syfte: Enligt tidigare forskning är förtroende grunden för många av organisationens resultat och basen i fungerade relationer och Samarbeten. Sambandet mellan förtroende och den ansvarsfördelade organisationen är identifierad men saknar praktisk forskning, då en ansvarsfördelad organisation kräver samarbete beroende på att många har befogenhet till ansvar och beslutsmakt. Syftet med denna studie är därmed att ge en ökad förståelse för hur aktörer skapar och bibehåller förtroende samt att belysa förtroendets roll i ansvarsfördelade organisationer. Metod: Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv och fenomenet som studerats ses vara av socialkonstruktivistisk art. Med hjälp av deduktion har teori och empiri arbetats fram där grunden för studien har varit i form av en fallstudie som antar ett kvalitativt angreppssätt genom semistrukturerade intervjuer. Resultat & slutsats: Studien tyder på att förtroende är svårt att beskriva då det uppfattas som en abstrakt fenomen och därav avsaknaden av konkreta verktyg.

Syftet med konkurrenslagstiftningen är att främja konkurrensen marknadsaktörer emellan. En effektiv konkurrens bidrar till en bättre resursanvändning i samhället, medan en otillräcklig konkurrens ledertill onödigt stora kostnader. Sedan inträdet i den Europeiska Unionen (EU) 1995 har Sverige ett dubbelt rättssystem för konkurrensrätt, den EU-rättsliga lagstiftningen är inte bara vägledande utan i materiellt hänseende även bindande. En grundläggande bestämmelse inom konkurrensrätten är förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete, detta regleras i 2:1 Konkurrenslag 2008:579 (KL) och i artikel 101.1 Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Ett sådant samarbete innebär att två eller flera företag går samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning och är föremål för uppsatsens undersökning.Uppsatsen syftar till att undersöka viss problematik som uppstår vid tillämpningen av denna lagstiftning.

Kvalitetsgranskningen som genomfördes 1999 av skolinspektionen visade att samordningen av sex- och samlevnadsundervisningen var bristfällig i många skolor. Undervisningen varierade både inom och mellan skolor. Syftet med den aktuella studien är att undersöka hur samordning av sex- och samlevnadsundervisningen upplevs av lärare och rektorer i grundskolan. Studien tar hjälp av skolverkets och RFSU:s synpunkter. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på tre skolor, RFSU och skolverket, med totalt 11 personer.

AbstractThis paper intends, through a qualitative study to examine and analyze how a particular type of financial firms cooperate, and what this entails. The case study issue which shall be answered is "What does the firms Credit Suisse and Orn & Cie SA gain out of cooperating with each other?". By setting the general theories in the subject joint ventures, partnerships, against the empirical material gathered via interviews and data collection in Geneva, Switzerland  answers to what the cooperation between the two parties has resulted in for the respective companies has been found. The survey shows that the prevailing model of cooperation creates significant benefits for the two companies.

Dagligvaruhandeln befinner sig i en hård konkurrenssituation. Det gäller att locka konsumenter till kedjornas butiker, och framförallt få dem att bli trogna kunder. Detta har lett till att livsmedelskedjorna antagit ett antal strategier för att stärka konkurrensförmågan. En av dessa är EMV, Egna Märkesvaror. Detta är produkter som dagligvarukedjorna säljer under eget varumärke, men inte tillverkar själva.

Denna uppsats bygger på empiri samlad genom kvalitativa intervjuer med aktiva behöriga grundskolelärare. Syftet är att ta reda på dessas inställning till och erfarenheter av ämnesövergripande samarbete med slöjd som en av de ingående ämnena. Resonemangen sätts in i en ram av teorier, läroplansformuleringar, utredningar och pedagogiska inriktningar som bedöms kunna ge en lämplig kontext till utsagorna.Resultatet visar att respondenterna tycks possitiva till ämnesövergripande samarbete då det ger tydliga sammanhang för elevernas lärande vilket anses fördelaktigt, men mängden erfarenhet skiftar. Det största bekymret med denna typ av undervisning tycks vara att det kräver mycket tid för planering och genomförande, tid som enligt respondenterna upptas av allt annat administrativt som måste hinnas med. En annan tydlig indikation är att lärarnas sätt att uttrycka sig är väsensskilt från den typ av fackspråk som används inom forskningen..

Syftet med detta arbete var att utifrån det teknologiskifte som Internet inneburit och allmänhetens därmed ökade tillgång till musik belysa hur skivbolagens situation förändrats. En fallstudie av två skivbolag baserat på intervjuer genomfördes. Något kortfattat visar studien att ny teknologi skapat nya distributionsvägar, minskat etableringshindren till musikbranschen och minskat skivbolagens kontroll över deras produkter. Piratkopiering kan ses som ett hot mot skivbolagens verksamhet, men kan också fungera som en marknadsföringskanal för dessa. Skivbolag har med rättsliga åtgärder försökt hindra piratkopiering och fildelning, men den strategin kan ses som kortsiktig.

Lärarlag är idag den dominerande arbetsformen inom skolan. Arbetsmetoden antas leda till fler Samarbeten och mer samverkan. Ämnesintegration är en naturlig följd av lagarbetet och syftar till att ge eleverna en mer lustfylld arbetsmiljö och större bredd i kunskapsinhämtandet. Trygghet och social samvaro är andra ledord som ska ge tyngd åt arbetssättet. I denna studie framgår det att lärarlagen och organisationen omkring ger eleverna en tryggare miljö men samtidigt svagare ämneskunskaper.

Upplevelseindustrins omsättning ökar men områden inom den följer inte samma utveckling, till exempel teater som tappat besökare de senaste åren. På uppdrag av Uppsala Stadsteater avser uppsatsen att ge en tydligare bild av studenters uppfattning och köpbeteende gällande Stadsteaterns utbud för att attrahera denna grupp som har låg besöksfrekvens. Genom att undersöka teaterns befintliga marknadsföring mot studenterna ges möjlighet att se hur den kan utvecklas för att mer resultatrikt nå ut till dem. Teorier om konsumentbeteende och marknadsföring av kulturorganisationer används för att analysera resultatet som insamlades genom en enkätundersökning bland studenterna. Studenter föredrar ett lägre pris samt att de förlitar sig på personer i omgivningen.