Uppsatsens syften är att undersöka hur kulturarvsbegreppet används i svenska kulturpolitiska utredningar och propositioner med särskilt fokus på arkivväsendet, samt att sätta detta i relation till hur kulturarvsbegreppet används i tre regionala arkivinstitutioners verksamhet och i respektive institutioners direktiv och styrdokument. Särskild tonvikt har lagts vid enskilda arkiv, vars bevarandevärde ofta motiveras med att de tillhör kulturarvet.En genomgång av utredningar som fokuserar på kulturpolitik i allmänhet eller arkiv i synnerhet visar att kulturarvsbegreppet används på ett ambivalent sätt med varierande räckvidd och betydelse som varierar mellan ett enhetligt, nationellt särpräglat kulturarv och en mängd mindre kulturarv, där minoriteter och tidigare underrepresenterade grupper ska lyftas fram och ?allt? kan ingå.Arkivinstitutionerna i Sverige har inte samma långa tradition som museer av aktiv insamling, skapande av källmaterial och utåtriktad förmedling av det material som förvaras på institutionen. Om kulturpolitiken och kulturarvsbegreppet får en betydelse som mer riktas mot exempelvis underrepresenterade grupper kan konsekvenserna bli att arkivinstitutionerna måste ta på sig en mer aktiv roll och självkritiskt granska vilka värderingar eller principer som format verksamheten.För att komplettera den kulturpolitiska bilden har ett antal kvalitativa intervjuer med representanter för arkivinstitutioner i Skåne, samt studier av institutionernas presentationsmaterial, gjorts. På konkret vardagsnivå tycks skiftningar i kulturpolitiska direktiv och kulturarvsbegreppets potentiellt förändrade betydelse ha relativt liten betydelse.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som karaktäriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet påverkar dess användning. De förändringar som många svenska städer genomgått sedan 1970- talet återspeglas idag på olika sätt i stadsmiljön. Göteborg är en av de städer där förändringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra älvstranden och satsningar på Evenemangsstråket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vägar mot tillväxt för en stad som tidigare levt mycket på industrinäringen. Den globaliserade värld som vi idag är en del av ställer nya krav på städer och platser som konkurrensmedel.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur och varför företag i friluftsbranschen arbetar med grön marknadsföring samt vilken grön strategi företagen har.Metod: Studien är kvalitativ i form av en komparativ flerfallsstudie med en deduktiv ansats. Teorin beskrivs först för att sedan jämföra teorin med det empiriska materialet. Empirisk data har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer och sekundärdata såsom internetkällor och elektroniska rapporter.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen berör olika områden inom grön marknadsföring. Teorin tar upp segmentering och targeting utefter kunders gröna karaktärsdrag, grön positionering, de fyra gröna P:na i marknadsmixen samt anledningar till varför företag arbetar med grön marknadsföring internt och externt.Slutsatser: Fallföretagen segmenterar inte marknaden efter kundernas gröna karaktärsdrag. Det ligger dock i deras affärsidé eller vision att positionera sig grönt.

?Det finns idag dubbelt så många konstnärer än tidigare? , vilket enligt Dan Wolgers säkerligen har påverkat den mer liberala synen på företagande och marknadskommunikation bland den yngre generationen konstnärer. Att det är ett annat klimat än tidigare är de flesta överens om och frågan är hur detta klimat har skapat möjligheter eller hinder för konstnären att verka i företagsvärlden. Uppsatsens fokus ligger på konstnärens förmåga att kommunicera, vilket även har visat sig vara den starkaste länken mellan konstnär och företagare.Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med intervjuer av bl.a. konstnärerna Ernst Billgren och Dan Wolgers för att undersöka hur deras värderingar och erfarenheter överensstämmer med det teoretiska fältet inom marknadskommunikation och konst.Vi har kunnat utläsa ett visst motstånd mot dessa företagsekonomiska intressen och det tydliga glappet mellan konst och marknadsföring gör att det uppstår ett hinder för konstnärer som vill använda sig av marknadskommunikation.

Syftet med det här examensarbetet är att kartlägga och analysera Östgötafrakts distributionsupplägg för livsmedel. Verksamheten kring livsmedel är nyligen införskaffad och kretsar kring en terminal. Fokus i detta arbete ligger på att analysera och fördela de kostnader och intäkter som uppstått i samband med den nya terminalen.En stor del av det inledande arbetet innefattade intervjuer med involverade personer på Östgötafrakt. Intervjuerna låg sedan till grund för nulägesbeskrivningen. Parallellt genomfördes en litteraturstudie kring distribution och terminalverksamhet.

Under den första halvan av 2010 kommer troligtvis en ny fastighetsmäklarlag att träda i kraft. Lagförslaget som har lämnats till regeringen innehåller förslaget att fastighetsmäklaren får förmedla kringtjänster mot ersättning. Detta är efterlängtat bland de intervjuade fastighetsmäklarna, då de upplever att de utför motsvarande arbete i dagsläget utan att tillåtas ta betalt för denna typ av tjänst. Avsikten med uppsatsen är att förklara på vilket sätt kringtjänster kan användas för att skapa konkurrensfördelar för mäklarbolagen.Vår undersökning bygger på en kvalitativ studie i vilken tio respondenter intervjuades varav sju är fastighetsmäklare och tre företrädare för huvud kontoren på HusmanHagberg samt Fastighetsbyrån. Den empiriska delen visar att fastighetsmäklarna är tämligen dåligt insatta i vad kringtjänstdelen av det nya lagförslaget innebär.

Syftet med konkurrenslagstiftningen är att främja konkurrensen marknadsaktörer emellan. En effektiv konkurrens bidrar till en bättre resursanvändning i samhället, medan en otillräcklig konkurrens ledertill onödigt stora kostnader. Sedan inträdet i den Europeiska Unionen (EU) 1995 har Sverige ett dubbelt rättssystem för konkurrensrätt, den EU-rättsliga lagstiftningen är inte bara vägledande utan i materiellt hänseende även bindande. En grundläggande bestämmelse inom konkurrensrätten är förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete, detta regleras i 2:1 Konkurrenslag 2008:579 (KL) och i artikel 101.1 Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Ett sådant samarbete innebär att två eller flera företag går samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning och är föremål för uppsatsens undersökning.Uppsatsen syftar till att undersöka viss problematik som uppstår vid tillämpningen av denna lagstiftning.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur fem gymnasieskolor i Sverige, som tilldelats stimulansbidrag, arbetar med att ge elever förutsättningar till regelbunden fysisk aktivitet under skoldagen. Våra frågeställningar var: hur arbetar de fem gymnasieskolorna med att ge elever möjlighet till regelbunden fysisk aktivitet under skoldagen? Vilka förutsättningar anser lärare behövs för ett fungerande arbetssätt med regelbunden fysisk aktivitet? Vilka miljöer använder skolor för att främja elevers fysiska aktivitet? Hur påverkas gymnasieskolorna av NCFF: s (Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom) stimulansbidrag?MetodEfter att ha talat med NCFF och därefter funnit fem gymnasieskolor som tilldelats stimulansbidrag för sitt arbete med regelbunden fysisk aktivitet, genomfördes kvalitativa intervjuer med lärare som varit ansvariga för arbetet.ResultatSkolorna har använt sig av olika arbetsätt för att främja fysisk aktivitet. Skolor har valt att låta elever leda aktiviteter, intressegrupper har styrt verksamheten och elever har fått lämna lektioner för att vara fysiskt aktiva. Lärare anser att arbetet medfört att elevers studieresultat och medvetenhet om fysisk aktivitets betydelse ökat.

Det svenska samhället och dess konkurrenslagstiftning bygger på principer om frihandel och perfekt konkurrens där monopol i princip är förbjudna. Tanken bakom detta är att konkurrens är något bra som leder till välfungerande marknader. Den rivalitet som uppstår mellan företag som konkurrerar med varandra föder ett större utbud för konsumenterna med varor och tjänster till bättre kvalité och lägre priser än om konkurrensen inte funnits. Samhällskollektivet som helhet vinner också på konkurrens då det bl a möjliggör nya innovationer, forskning och utveckling, högre sysselsättning och en starkare internationell ställning i världshandeln ? något som främjar samhällsekonomin.

På senare tid har det blivit alltmer vanligt för företag att agera i nätverk. Ett motiv till att samarbeta är att företag behöver resurser. Detta är speciellt påtagligt för små och medelstora företag som ofta inte har tillräckliga interna resurser. Dock har det påvisats att nätverksSamarbeten ofta uppfattas som misslyckade, vilket kan ha sin förklaring i att beslutsfattare inte har tillräcklig kunskap om de positiva och negativa aspekter som Samarbeten kan innebära. Viktiga aspekter då det gäller agerande i nätverk är teorier om kärnkompetenser, ordervinnare och kvalificerare samt transaktionskostnader.

?Knowledge is like money: to be of value it must circulate, and in circulating it can increase in quantity and, hopefully, in value.? ? Louis L?AmourKunskap är ofta något som tas för givet och som självklart i många organisationer men faktum är att kunskap är en värdefull som resurs som rätt hanterad kan vara en väldig tillgång för en organisation. Kunskapshantering eller knowledge management benämns den organisationsteori som behandlar tillvaratagandet av kunskaper som resurser. Centrala begrepp inom knowledge management är erfarenhetsåterföring och kunskapsöverföring, att de lärdomar som organisationen får i uppdrag och projekt ska föras vidare till övriga personer inom organisationenså att de kan användas av andra i senare i projekt.Samhällsbyggnadssektorn är en stor sektor i Sverige med uppemot en halv miljon anställda. Det är en bransch som ofta brukar beskrivas som konservativ och ovillig till förändringar.

Ett par år in på 2000-talet präglas företagen av större marknader, globalisering och ökat fokus på IT. Mycket pengar går åt till resor världen över när man öppnar kontor, besöker fabriker eller utökar sina marknader. Man arbetar i globala team och utnyttjar kunskaper och erfarenheter som andra kulturer har. När lågkonjunkturen kommer får man tänka om, och man drar ner på både personal och resor. Hur fungerar det när man måste fortsätta sitt arbete men inte får resa som man gjort förut? Går det att fortsätta i vanlig ordning? Vad händer när man nu inte kan träffa sina kollegor, mötas och interagera som man brukade göra?Enligt Nationalencyklopedin har vi en inre drivkraft att kommunicera, att göra oss förstådda och att interagera med andra människor.

Marknaden för industriella distributörer har upplevt stora förändringar under de senaste decennierna. Trots att industribolag nu har större möjligheter att sälja direkt via internet har distributörerna generellt sett stärkt sin position av flera anledningar. Forskningen har emellertid förespråkat att det är starka Samarbeten som skapar värde i distributionskanalen. I huvudsak har detta påvisats med kvantitativa studier och forskare har därför efterfrågat kvalitativa ansatser.Delvis med målet att fylla detta forskningsgap utfördes en fallstudie om ABB Low Voltage Products distributörsförsäljning av produktkategori Pilot Devices, som bland annat innefattar tryckknappar. Pilot Devices valdes eftersom de är typiska distributörsprodukter i flera avseenden.

Syftet med detta arbete är att identifiera geografiska platser i Sverige där det finns affärsmöjligheter för Vattenfall med industrikombinat som grundtanke samt definiera industrikombinatets uppbyggnad. Då arbetet skrivs för Vattenfall Elproduktion Norden ska elproduktion ingå i industrikombinatet. Begreppet industrikombinat används i detta arbete för att beskriva Samarbeten där restvärme från en produktionsenhet används som primärvärme i en annan produktionsenhetBranscherna med störst energianvändning i Sverige anses vara mest intressanta att samarbeta med eftersom det i dessa branscher bör finnas affärsmöjligheter med störst potential. Industrier ur dessa branscher kartläggs och placeras ut på en Sverigekarta för att lokalisera geografiska områden med stor energianvändning. Även enskilda industrier med stora energibehov ur andra branscher placeras ut på kartan.

Syftet med konkurrenslagstiftningen är att främja konkurrensen marknadsaktörer emellan. En effektiv konkurrens bidrar till en bättre resursanvändning i samhället, medan en otillräcklig konkurrens ledertill onödigt stora kostnader. Sedan inträdet i den Europeiska Unionen (EU) 1995 har Sverige ett dubbelt rättssystem för konkurrensrätt, den EU-rättsliga lagstiftningen är inte bara vägledande utan i materiellt hänseende även bindande. En grundläggande bestämmelse inom konkurrensrätten är förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete, detta regleras i 2:1 Konkurrenslag 2008:579 (KL) och i artikel 101.1 Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Ett sådant samarbete innebär att två eller flera företag går samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning och är föremål för uppsatsens undersökning.Uppsatsen syftar till att undersöka viss problematik som uppstår vid tillämpningen av denna lagstiftning.