Den internationella rätten utgörs av mellanstatliga Samarbeten mellan suveräna stater på olika områden. De suveräna staterna har exklusiv behörighet att lagstifta inom sina territorier och således har ingen annan stat rätt att stifta lagar som blir gällande på en annans stats territorium. Denna exklusiva rätt till självbestämmande benämns territorialitetsprincipen. På den internationella skatterättens område innebär territorialitetsprincipen att en stat har rätt att beskatta all inkomst som har ett samband med den staten. Detta görs genom att obegränsat skattskyldiga beskattas för all sin inkomst oavsett var den uppstått och begränsat skattskyldiga beskattas endast för den inkomst som uppkommit i den staten.Då en självständig stat överlämnar en del av sin suveränitet till ett sådant internationellt samarbete som till exempel EG utgör, splittras det i internationell rätt vedertagna territorialitetsbegreppet eftersom den exklusiva lagstiftningskompetensen i viss mån måste delas med EG: s lagstiftande makt.

Globaliseringen ställer nya krav på regionernas konkurrenskraft. Gränsregioner som Wien-Bratislava-regionen och Öresundsregionen försöker öka sin konkurrens bl.a. genom integration och samarbete. Dessa två gränsregioner har likheter som gör dem intressanta för jämförelser exempelvis järnridåns fall och Öresundsbrons tillkomst som i grunden förändrat integrationsmöjligheterna. Därtill har de ungefär lika stort invånareantal.

De offentliga rummen fyller en viktig funktion för människors dagliga liv, även i vindbitna och kalla Sverige. Här sker demonstrationer, politiska tal, hyllningar av idrottshjältar, torghandel,soldyrkan, lek, gatumusik, möten med bekanta men också tiggeri, narkotikahandel och vandalism för att nämna några vitt skilda exempel. I det offentliga rummet sker ständigt en kamp mellan de som besitter rummet och de som försöker ta det i anspråk. De offentliga rummen uppfattas inte alltid som trygga och tilltalande, i syftet att åtgärda dessa miljöer går kommuner ibland samman med privata aktörer för att finansiera åtgärder som de själva inte har råd med. När privata aktörer tillåts påverka den offentliga miljön uppstår dock problem.

Utbudet av etiska produkter har ökat på senare år, vilket borde betyda att människor har blivit mer benägna att köpa etiska produkter. Detta har krävt vissa förändringar i företagens marknadsföring, eftersom en etisk profilering i vissa fall kan kräva en annan infallsvinkel. Om ett företag med en etisk profil samarbetar med ett företag utan en etisk profil, skulle detta kunna ses som att företaget inte står fullt ut för sina värderingar, vilket kan göra att de tappar trovärdighet. The Body Shop är ett företag som säljer kosmetika, hud- och hårvårdsprodukter och marknadsför sig som ett företag med starka etiska värderingar och de arbetar mycket med Corporate Social Responsibility. The Body Shop kallas i detta arbete ett företag som framställer sig som etiskt eller ett företag med etisk profil.

Sverige är idag beroende av en säker tillgång till energi och att detta sker till konkurrenskraftiga priser. Trots att det finns både ny teknik och styrmedel för energieffektivisering så har inte den kostnadseffektiva energieffektiviseringspotentialen realiserats fullt ut. Industrin påverkas av ett antal styrmedel inom klimat- och energiområdet, som har relevans för energieffektiviseringar. Det handlar t.ex. om energi- och koldioxidskatter, utsläppshandelssystemet, elcertifikatsystem samt Programmet för energieffektivisering (PFE).Det råder idag en oenighet om styrmedel ska utformas som en morot eller piska för energieffektiviseringsarbetet.

Volvo Aero Corporation är en stor leverantör till de tre stora flygmotortillverkarna, General Electric, Pratt & Whitney och Rolls Royce. Komponenter som företaget producerar används i över 80 % av dagens kommersiella motorer. Nya motorprogram, där Volvo Aero eftersträvar att ha en mer aktiv roll gällande design och utveckling, har lett till nya utmaningar för företaget. Samtidigt har en komplicerad leverantörsmarknad, bland annat på grund av konsolidering, blivit svårare att hantera. Av denna anledning finns ett intresse av att förbättra företagets relationer och Samarbeten med sina leverantörer, bland annat för att höja effektiviteten och sänka kostnader och ledtider.I ett led att klara detta, gav Volvo Aero oss uppgiften att studera och analysera teorier kring hantering av leverantörsrelationer för att se om vi kunde hitta passande modeller som är applicerbara på de nya situationer som företaget står inför.Vi utförde studier av en mängd teorier, och sökte att finna vilka som passade Volvo Aeros situation bäst.

?En del tycker att den fria företagsamheten är en tiger som borde skjutas, andra menar att den är en ko som ska mjölkas, i själva verket är det hästen som drar hela lasset?. ?Den fria företagsamheten, mitt och ditt engagemang, och alla människors engagemang är ju det som gör att samhället utvecklas?.*Det är vad denna uppsats handlar om, företag och deras möjligheter att bli framgångsrika. Det finns inget givet recept eller sätt för ett företag att lyckas, utan för några går det bra och för andra mindre bra.

Vår nyfikenhet till denna studie väcktes genom att vi fick reda på att det startas fler företag av kvinnor än av män på Idélab på Mälardalens högskola. Detta är en skillnad mot övriga landet, där fler företag startas av män än av kvinnor statistiskt sätt. Frågan vi ställde oss var vilka faktorer det är som påverkar att statistiken ser ut som den gör på Idélab? För att hitta svaren till detta har vi intervjuat tio kvinnliga företagare som startat sin verksamhet via Idélab, två ur personalen på Idélab och även en sakkunnig person inom ämnet. Intervjuerna gjordes i början av studien för att skapa ett öppet angreppssätt och för att inte styra resultatet allt för mycket av tidigare teorier om ämnet.

Bakgrund och problemformulering: Den rådande finanskrisen har medfört en ökad risk i alla affärsmässiga relationer. Detta är synnerligen påtagligt i tillverkande industrier där interorganisatoriska relationer dessutom är vanligt förekommande. I många relationer har den ena utav parterna ett maktövertag som möjliggör större inflytande över styrprocessens utformning, oavsett hur detta påverkar den svagare parten. Vidare har litteratur kring interorganisatorisk styrning historiskt sett tagit ett statiskt perspektiv. Finanskrisen har dock medfört ett förändringsbehov för styrprocessen och av denna anledning ser författarna en möjlighet att studera de dynamiska aspekterna av dessa relationers styrning.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och jämföra hur ledningen i tre lantbrukskooperativ använder sig av verksamhetsstyrning, samt att analysera lantbrukskooperativens användande av verksamhetsstyrning utifrån modern verksamhetsstyrningsteori. Fallstudier har gjorts och datainsamlingen har skett genom intervjuer. En avgränsning har gjorts till att enbart behandla tre mejerier med olika storlek. Mejerier har valts eftersom mejeriernas standardiserade råvara underlättar en jämförelse företagen emellan. Undersökningsobjekten är Gefleortens, Milko och Arla Foods.

?Det finns idag dubbelt så många konstnärer än tidigare? , vilket enligt Dan Wolgers säkerligen har påverkat den mer liberala synen på företagande och marknadskommunikation bland den yngre generationen konstnärer. Att det är ett annat klimat än tidigare är de flesta överens om och frågan är hur detta klimat har skapat möjligheter eller hinder för konstnären att verka i företagsvärlden. Uppsatsens fokus ligger på konstnärens förmåga att kommunicera, vilket även har visat sig vara den starkaste länken mellan konstnär och företagare.Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med intervjuer av bl.a. konstnärerna Ernst Billgren och Dan Wolgers för att undersöka hur deras värderingar och erfarenheter överensstämmer med det teoretiska fältet inom marknadskommunikation och konst.Vi har kunnat utläsa ett visst motstånd mot dessa företagsekonomiska intressen och det tydliga glappet mellan konst och marknadsföring gör att det uppstår ett hinder för konstnärer som vill använda sig av marknadskommunikation.

Byggindustrin har i dagsläget en ineffektiv logistikhantering med otillfredsställande leverans- och materialflöden. I jämförelse med andra industrier sker många materialomflyttningar och risken för fördärvat material är stor. Det har påvisats att låg produktionsnivå till stor del beror på otillräcklig logistikplanering. Därför syftar detta examensarbete till att studera utformningen av logistikplanering för byggarbetsplatser under tidiga skeden hos svenska byggentreprenörer samt föreslå potentiella förbättringsmöjligheter.Det har påvisats att förändringar är lättare att genomföra i början av ett projekt, därför behöver logistikplaneringen utföras under ett tidigt skede. Idag finns det inte något standardiserat arbetssätt för logistikhantering, därför krävs ett förändrat tankesätt gällande vikten av logistik inom byggindustrin.Förekomsten av logistikenheter inom svenska byggentreprenörer är idag sällsynta.

De offentliga rummen fyller en viktig funktion för människors dagliga liv, även i vindbitna och kalla Sverige. Här sker demonstrationer, politiska tal, hyllningar av idrottshjältar, torghandel,soldyrkan, lek, gatumusik, möten med bekanta men också tiggeri, narkotikahandel och vandalism för att nämna några vitt skilda exempel. I det offentliga rummet sker ständigt en kamp mellan de som besitter rummet och de som försöker ta det i anspråk. De offentliga rummen uppfattas inte alltid som trygga och tilltalande, i syftet att åtgärda dessa miljöer går kommuner ibland samman med privata aktörer för att finansiera åtgärder som de själva inte har råd med. När privata aktörer tillåts påverka den offentliga miljön uppstår dock problem.

Den offentliga upphandlingen utgör cirka 500 miljarder kronor per år. Upphandlingarna regleras av Lagen om offentlig upphandling och syftet med regleringen är att alla ska kunna delta i upphandling på samma premisser. Trots att mycket har gjorts för att främja deltagandet av SME-företag i upphandling så är det fortfarande en liten andel som deltar. För att få svar på varför det fortfarande var brist på anbud från SME-företagen så undersökte vi hur företagen uppfattade pågående och avslutade Samarbeten med offentliga kunder. Undersökningen begränsades till området livsmedelsupphand-ling.

I forskning har betonats hur företag i högre grad behöver engageras i det lokala arbetet för en hållbar utveckling. Interorganisatoriska Samarbeten av olika slag har i hållbarhetsdebatten kommit att framhävas som centrala för omvandlingen av begreppet hållbar utveckling till praktisk verklighet. Med detta som utgångspunkt är syftet med denna studie att nå fördjupade kunskaper om företags och organisationers motiv, förväntningar och erfarenheter av att delta i interorganisatoriskt nätverksarbete för hållbar utveckling på lokal nivå. Det interorganisatoriska nätverket ? här exemplifierat med Alingsås miljönätverk ? ses som ett potentiellt sätt att möjliggöra lokalt hållbarhetsarbete som överbryggar organisationer, branscher och sektorer.