Uppsatsen är genomförd utifrån hermeneutikens kvalitativa metod, där vår förhoppning har varit att uppnå en ökad förståelse kring pedagogernas förhållningssätt till integration i skolan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad lärare på de besökta skolorna har för förhållningssätt till integration i skolan utifrån två perspektiv svenskhet kontra mångfald. Studien genomfördes men hjälp av intervjufrågor eftersom respondenterna då ges möjlighet att med egna ord presentera sina tankar kring ämnet för studien. Det vi kom fram till i denna studie är att språket är en viktig beståndsdel i integrering avelever oavsett om det är en mångkulturell skola, en skola med kulturella olikheter, eller en svensk skola, en skola med elever med få kulturella olikheter. Elevernas bakgrund ska inte ha någon betydelse när det gäller bemötandet eller bedömningen utan den ska vara likvärdig oavsett om det är en elev med annan bakgrund än svensk eller en elev med svensk bakgrund.

Syftet med vårt arbete var att studera vilka övningar och arbetsmetoder en amerikansk skola använder för att förbättra elevers muntliga framställning. Den empiriska delen av vår undersökning genomfördes i en amerikansk skola med 20 elever i åldrarna 12-13. Observationerna genomfördes i ämnena performance, council samt speech. Studien var av kvalitativ karaktär och genomfördes med ostrukturerade observationer. Vi kände snabbt stor skillnad mellan de svenska skolor vi besökt tidigare under vår utbildning och den amerikanska skolan beträffande elevernas vilja att tala.

Malmö Högskola Vårterminen 2009 Lärarutbildningen Säl III:2 Sammanfattning Vikten av uppvärmning före fysiskt arbete Målet med mitt examensarbete var bland annat att göra en undersökning hur det rent praktisk fungerar på byggarbetsplatser med morgonuppvärmning före fysiskt arbete. Jag ville ta reda på om morgonuppvärmning är ett bra verktyg för byggfolket som kan bidra till att klarar ett längre arbetsliv i byggbranschen än tidigare. De kunskaper jag inhämtat under mitt arbete hoppas jag ska motivera byggeleverna att tillägna sig morgonuppvärmning i sitt arbetsliv i byggbranschen. För att nå mitt mål med undersökningen så gjorde jag sammanlagt sex stycken intervjuer på byggarbetsplatser, sedan hade jag även gruppsamtal med byggnadsarbetarna om morgonuppvärmning på deras arbetsplats. Jag gjorde också fyra telefonintervjuer med personer från olika byggföretag som delvis var insatt i ämnet morgonuppvärmning. Hämtade in information från skrifter och publikationer där man uttalar sig om hälsosamt levnadssätt i allmänhet samt rörelsesätt som gör kroppen gott.

Syftet med denna studie var att beskriva hur gymnasielärare arbetar för att gymnasieskolan ska vara en skola för alla, med fokus på arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Studien är gjord på livsvärldsfenomenologisk grund. Resultatet baserades på kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielärare, varav tre undervisade på studieförberedande/yrkesinriktade program och tre på individuella programmet. Intervjuresultaten varierade mellan de olika grupperna. Gemensamt för de intervjuade lärarna är dock att de strävar efter att skapa en skola för alla, och även om skolans resurser idag är knappa så försöker lärarna göra sitt bästa för att nå det målet.

Idag är engelska ett världsspråk som talas i större delen av världen. I Sverige och övriga västvärlden kommer vi dagligen i kontakt med det engelska språket. Detta har gjort oss intresserade av att undersöka om tidig inlärning skulle gynna engelska till att bli ett naturligt andraspråk för våra barn. Litteraturgenomgången behandlar barns tidiga språkutveckling, positiva och negativa aspekter med flerspråkighet, flerspråkighetens betydelse i dagens globalisering samt förslag till engelskundervisning för yngre barn.Genom intervjuer av fyra pedagoger på en skola i en mindre ort i Sverige, samt observationer av undervisningen på en skola i Sverige och en svensk skola i Thailand, har vi kunnat undersöka pedagogernas förhållningssätt till engelskundervisning i tidig ålder.De intervjuade pedagogerna var eniga om att tidigt införande av engelska i skolan inte stör barnens modersmål. Det poängterades dock att det måste ske på ett lustfyllt sätt och med leken i centrum, vilket även observationerna visade..

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser, känslor och tankar som föräldrar till barn i behov av särskilt stöd har i mötet med förskola/skola. Samt att undersöka hur det kan upplevas att vara förälder till ett barn i behov av särskilt stöd. Forskningen utfördes genom att intervjua 6 föräldrar som har barn med Downs syndrom, diabetes, autism, muskelsjukdom och dyslexi. Metoden som användes för att analysera intervjuerna var med hjälp av fenomenologi och hermeneutik. Resultatet visar dels att föräldrar uppskattade pedagoger som anpassade pedagogik och miljö efter barnets behov samt att pedagoger förmedlade en helhetsbild om hur barnets dag sett ut.

Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på varför föräldrar väljer att sätta sina barn på montessoriskola. Jag skulle även vilja veta varför de valde just den montessoriskolan som de gjort, eftersom jag av erfarenhet vet att montessoriskolor kan vara mycket olika. För att göra det här arbetet har jag besökt tre olika montessoriskolor i södra Sverige och intervjuat två barns föräldrar från vardera skola. Det var föräldrar till en flicka och en pojke i skolår 1. Skolorna låg i tre ganska olika miljöer, medvetet val av mig, för att mina intervjuer och skolor skulle kunna jämföras med varandra. Jag valde en skola i en by, en skola i en stad och en skola i ett ekonomiskt välbärgat samhälle.

Bakgrund: En av skolans främsta uppgifter är att lära elever att läsa och skriva. Vi fick båda ett stort intresse för elevers läs- och skrivutveckling efter att ha gått kursen Barns skriftspråksutveckling 1 i termin 5 på Högskolan Väst. Under utbildningens gång har det betonats att vi måste ha kunskap och förståelse för dagens mångkultur. Vi kände att vi ville fördjupa oss i dessa två ämnen. Vi fann en mångkulturell skola där man i ett av arbetslagen arbetade utefter Arne Tragetons metod som innebär att man börjar med att skriva på datorn innan man börjar med handskrivning.

Syfte med denna studie är att med utgångspunkter i aspekter av demokratibegreppet studera föräldrars val av utbildning för sina barn. Studien använder sig av en flerfaldig forskningsstrategi vilket innebär att en kombination av de båda ansatserna, kvantitativ och kvalitativ, nyttjas. Det empiriska underlaget utgörs av enkäter och intervjuer.Resultatet visar att föräldrars bakgrund påverkar valet av skola och att kunskapen angående skolval är differentierad. Det viktigaste motivet vid val av skola är föräldrars bedömningar av skolans kvalitet. Potentialen att uppfylla detta motiv för skolval begränsas av möjligheten att frångå närhetsprincipen.

Matematikundervisningen behöver utvecklas för att stärka svenska elevers kunskaper och samtidigt bryta trenden av nedåtgående resultat. Examensarbetet ger förslag på uppgifter som stödjer och utvecklar samtliga elevers matematiska förmåga. Uppgifterna samlas in i en förorts­skola i södra Sverige, när skolan planerar en utökning av undervisningstiden i matematik. Examensarbetet utgår från psykologen V. A.

En organisations omgivning förändras hela tiden och hårdare krav ställs på organisationer vad gäller ökande konkurrens. Förändringar är nödvändiga för att hela tiden ligga steget före konkurrenten, men då måste också förändringarna lyckas. Därför är uppföljningar ett verktyg för organisationen för att se om målen blivit uppfyllda. I den här uppsatsen har vi utgått ifrån att en implementering av en funktionsorganisation görs för att öka samarbetet inom organisationen. Vi har gjort en ansats till att undersöka om ökat samarbete kan uppnås genom en implementering av en funktionsorganisation.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen på arbetet med skola och hem såsom det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar från skolor i Örebro kommun. Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet med föräldrar och skola karaktäriseras och värderas. Metoden vi använt oss av i vår undersökning är kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att få svar på våra frågeställningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsområdet Föräldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktäriseras. Därefter har vi analyserat kvalitetsredovisningar från 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om föräldrar kommer till uttryck.

Syftet med undersökningen är att se vilka faktorer som kan främja barns språkutveckling och hur några pedagoger resonerar om: användandet av barns förmågor för att främja språkutvecklingen, sin roll i barns utveckling av språket, samtalets och den skapande verksamhetens inverkan på språket samt ett dynamiskt samarbete mellan hjärnhalvorna som kan främja barns språkutveckling? Pedagogerna intervjuades med en kvalitativ metod och deras utsagor knöts sedan an till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogernas språkbruk och verksamhetens utformning är viktig. Aktiviteterna och språket bör anpassas och vara på rätt nivå för att utmana barn maximalt. Genom den skapande verksamheten uppstår tillfällen då barn kan få arbeta med båda hjärnhalvorna, vilket skapar en helhet och ett dynamiskt samarbete i hjärnan som kan främja språket.

Syftet med denna studie är att undersöka om lärare ser sig ha det stöd och de resurser som krävs för att åstadkomma en inkluderande skola.Vi vill även undersöka synen på inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krävs att lärare skapar goda relationer till elever och föräldrar. Läraren måste även ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Det är också viktigt att resurser tillsätts. Våra frågeställningar har varit vilket stöd lärarna får i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvärda. Ytterligare en frågeställning har varit vad skolpersonal har för syn på inkludering.  Klassläraren och dennes arbete med elever i behov av särskilt stöd står i fokus för vår studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslärare, två skolledare, en specialpedagog och en speciallärare på tre grundskolor i Stor-Stockholm.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare i ett nybildat arbetslag i en 6-9-skola ser på arbete i ämnesövergripande arbetsområden. De lärare som deltar i undersökningen arbetar i ämnesövergripande arbetsområden med sina 6-9-elever, och genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare i arbetslaget samt observationer av några genomförda lektioner ges en bild av hur lärarna upplever att det fungerar att arbeta ämnesövergripande. Lärarna menar att det finns pedagogiska vinster i arbetssättet eftersom undervisningen ger eleverna både bredd och djup i de kunskaper som lärs in. Kunskaperna lärs dessutom in i ett sammanhang. Det framkommer dock att det finns svårigheter att organisera arbetet, dels att tidsmässigt få till stånd ett bra samarbete mellan involverade lärare, dels att hitta sätt att synliggöra respektive ämnen inom det ämnesövergripande arbetsområdet..