Studiens syfte var att belysa hur samverkan mellan skola och arbetsliv används för gymnasieskolans utbildningar inom den yrkesförberedande utbildningen. Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre lärare och två handledare på tre olika skolor som erbjuder industriell praktik. Syftet med intervjuerna var att belysa lärares och handledares upplevelser kring samverkan mellan skola och arbetsliv. Intervjufrågorna var uppdelade i två teman rörande samverkan. I det första temat låg fokus på elevers lärande ute på praktikplatserna och hur kvaliteten på lärandet påverkas av den samverkan som bedrivs mellan skola och arbetsliv.

Kommunikation och ett bra samarbete mellan skola och arbetsmarknad är nödvändigt för att få till professionella utbildningar för våra elever, så kallad arbetsplatsförlagt lärande (APL). Detta examensarbete inriktar sig på att undersöka samarbetet mellan lärare och handledare ute på arbetsplatser samt undersöka vilka faktorer som kan bidra till att samarbetet blir bättre och härigenom förbättra kunskapsutvecklingen för eleverna.Fyra arbetsplatser samt två skolor i olika delar av Sverige, där handledare och lärare i varierande åldrar med yrkeskunskaper präglar respektive bransch, utgör resultatdelen i denna studie. Främst har fokus legat på hur kommunikation mellan skola och arbetsliv fungerar och om eller hur förbättringar mellan skola och arbetsliv skulle kunna ske utifrån arbetsplatsernas perspektiv och erfarenhet av APL.Av de tillfrågade lärare, som besvarade frågor kring hur kommunikation mellan skola och arbetsliv upplevs, svarade majoriteten i runda ordalag att den känns tillfreds men att mycket kan göras för att förbättra denna samverkan. Handledarnas uppfattning om samarbetet kunde liknas vid lärarnas, att arbeta för en bättre samverkan, men de saknade även kontinuerlig uppföljning från skolans sida på de bedömningar som de utför på eleverna efter avslutad APL-period för att veta om huruvida deras praktiska undervisning motsvarat skolans förväntningar eller inte.Genom denna rapport har vi fått veta att handledarna önskar att eleverna får en undervisning i skolan och ökad förståelse för hur viktigt beteende och förhållningssätt är ute på arbetsplatserna. Dessa faktorer är kanske de viktigaste att få gehör för ute på skolorna och på så sätt skapa ett framgångsrikt samarbete mellan skola och arbetsliv..

Att med enkla medel förbättra byggelevers fysiska status för ett friskare och längre arbetsliv..

Syftet med vår studie är att undersöka hur samarbetet ser ut mellan hem och skola på en etnisk heterogen skola. Vi är nyfikna på vilka förutsättningar det finns för att föräldrar ska kunna påverka undervisningen och på vilket sätt det skapas trygga relationer mellan lärare och föräldrar..

?Man lär inte för skolan utan för livet? är ett talesätt som det flesta träffat på, men om detta ska kunna införlivas måste man ta del av livet utanför skolan. Både pedagogisk forskning och läroplanen framhåller betydelsen av ett nära samarbete mellan skola och närsamhället. I detta examensarbete har jag studerat ett antal gymnasieelever på det naturvetenskapliga programmet och deras samarbete med företag som bedriver ett konkret arbete inom hållbar utveckling. Syftet med mitt examensarbete var att genom intervjuer utvärdera detta samarbete och undersöka vilka positiva effekter samt nyvunna kunskaper eleverna erhöll.

För att på ett bra sätt förbereda elever för en övergång från skola till arbetsliv ska samhällets snabba utveckling och förändring också speglas inom skolans värld. Merparten av de svenska ungdomarna går idag en gymnasieutbildning, innan de kommer i kontakt med arbetsmarknaden utanför skolan. Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur skola och företag kan samarbeta kring APU, den arbetsplatsförlagda utbildningen, som ska förbereda ungdomarnas möte med arbetslivet. Att ur ett arbetsplatsperspektiv förmedla intryck av APU som en fruktbar länk mellan skola och arbetsliv. APU är ett instrument för gymnasieskolan att bygga broar till arbetsmarknaden. Tidigare forskares syn på utbildning och kunskap har gett mig en bild av hur olika komponenter kan påverka den arbetsplatsförlagda utbildningen.

Syftet med arbetet är att undersöka intresset hos ortens företag för att samarbeta med vårt teknikprograms inriktning mot design ? främst inom området CAD/CAM och få fram förslag på hur ett sådant samarbete skulle kunna se ut. Jag har delat in undersökningen i två delar. I den ena delen har jag valt metoden att skicka ut en enkät till utvalda företag på orten med frågan om de var intresserade av ett samarbete med vårt program eller har intresse av att ingå i ett nätverk i området CAD/CAM. I den andra delen har jag valt att göra studiebesök med intervjuer för att söka inspiration och idéer till ett system för att få ett utbyte mellan näringsliv och skola att fungera. Förslagen på samarbetsmodeller är ett resultat av mina egna tidigare erfarenheter, diskussioner med kollegor och ovan nämnda studiebesök, dels på ett annat teknikprogram och dels på byggprogrammet på samma gymnasium.

Studiens syfte var att ta del och göra en analys av lärares erfarenheter av samarbete med vårdnadshavare avgränsat till stöd i elevernas läxor. Vi ville identifiera betydande faktorer för ett samarbete mellan skola och hem och ta del av lärares eventuella visioner om ett utvecklat samarbete. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare i årskurs 1-3. Vi har utgått från begrepp ur ett sociokulturellt och socialekologiskt perspektiv i vår tolkning av det empiriska materialet. Resultatet visar att lärarna anser att det är viktigt med ett samarbete mellan skola och hem kring läxorna.

Vi är två yrkesmän som har arbetat i över 20 år inom våra respektive yrkesområden, d.v.s murare och fordonsmekaniker. Det här är vårt examensarbete där vi valt att undersöka samarbetet mellan skola och yrkesliv. För att i framtiden kunna använda oss av denna studie till att kvalitetsförbättra utbildningen för eleverna.Enkäten har vi sammanställt för att vi ska få ut så mycket som möjligt av frågorna samt att den skall ligga till grund för vårt fortsatta samarbete med branschen.Enligt de svar vi fått av respondenterna kan vi se att det råder delade meningar om byggutbildningens kvalitet. Men att branschen i huvudsak är nöjd.Enkäterna delades ut till 20 byggföretag i Falkenbergs kommun som gymnasieskolan redan har ett samarbete med i någon form..

Syftet med undersökningen är att undersöka hur grundskollärare och fritidspedagoger samarbetar. I uppsatsen kommer samarbetet mellan skola och fritidshem att belysas. Det kommer att undersökas vad som fungerar bra och vilka eventuella brister som kan finnas i samarbetet mellan grundskollärare och fritidspedagoger. För att klargöra syftet kommer det att undersökas vilka synsätt som finns i yrkeskategorierna när det gäller samarbete mellan skola och fritidshem. Vidare kommer det att undersökas hur fritidspedagoger och lärare delger varandra sina kompetenser.

Texten är utformad som en postkolonialistisk fallstudie av jämställdhet och etnisk mångfald i Malmös arbetsliv. Malmös arbetsliv utgörs i denna uppsats av Arbetsförmedlingen och Malmö stad som arbetsgivare. Det postkoloniala perspektivet innebär en utveckling av genusperspektivet. Vi har i banor av ett forskningsmässigt nydanande begrepp, kallat intersektionalitet, sökt mot-svarigheter i praktiken genom intervjuer utförda med representanter från Malmös arbetsliv. Vidare utförs en diskursanalys av Arbetsmarknadsverkets integrations- och antidiskrimineringsarbete och en viktig slutsats är att den saknar ett interagerande maktperspektiv där kön och etnicitet samverkar.

I dagens samhälle ställs det höga krav på den enskilde individen att följa arbetsmarknadens villkor och svängningar. Varje individ förväntas skapa sin framtid genom att konstruera personliga mål. Skolan är den plats som ansvarar för elevens utveckling och enligt läroplanerna ska skolan förmedla arbetslivets villkor. Syftet med undersökningen är att undersöka gymnasieelevers förvärvande av omvärldskunskaper, med särskild hänsyn tagen till yrken, utbildning, utbildningsvägar och arbetsliv. Studien syftar vidare till i vilken utsträckning elever anser att omvärldskunskaper är viktigt vid studie- och yrkesval.

Syftet med mitt arbete har varit att belysa föräldrars och lärares resonemang kring samarbetet mellan hem och skola. Jag har gjort en kvalitativ forskningsstudie där jag har använt den halvstrukturerade intervjun som arbetsredskap. I min studie har jag intervjuat tre föräldrar och tre pedagoger i en grundskola i Mellansverige och jag använde mig av snöbollsurvalet. Det som kommit fram i mitt resultat visar på att samarbetet mellan hem och skola prioriteras väldigt högt. Det har även framkommit att det finns ett gemensamt intresse hos både föräldrar och pedagoger att utveckla samarbetet på olika sätt samt vilken påverkan samarbetet har på barnen.

Vi har under våra studier blivit medvetna om att samarbete mellan hem och skola är viktigt. Samarbete kan underlättas genom att en god kontakt finns mellan lärare och föräldrar. Vi har även förstått att samarbete främjar förståelse för elevens olika världar, genom att föräldrars och lärares olika förståelse för samma barn knyts samman och därmed kan elevens utveckling och lärande gynnas än mer.  För att få syn på om och i så fall hur samarbete kan stödja elevens lärande och utveckling har vi gjort en enkätundersökning samt läst vad forskare inom ämnet har kommit fram till. Denna studie har indelats efter föräldrarnas utbildningsnivå för att undersöka om skillnader och likheter uppträder med tanke på denna aspekt.   Vår undersökning visade att flertalet föräldrar har en bra kontakt med skolan. Detta visar sig genom att föräldrarna anser att läraren oftast är tillgänglig och att föräldrarna får information från skolan.

Studiens huvudsyfte är att försöka förstå hur lärare och poliser ser på en samverkan mellan skola och polis. Jag har i mitt arbete sökt svar på hur man skulle vilja samarbeta, vilka fördelar som finns med ett samarbete samt vad som legitimerar ett samarbete. Studien bygger på intervjuer med nio lärare och poliser. Som teoretisk bakgrund till intervjustudien redogör jag för den forskning som finns om ett samarbete mellan skola och polis och ett brottsförebyggande arbete i skolan. Jag presenterar även några teorier om hur barn tar till sig normer och värden, moralutvecklingsteorier.