Syftet med studien är att beskriva och förstå hur chefer upplever samarbetet mellan enheterna inom den organisationskultur de är verksamma i. Analysen baseras på semistrukturerade intervjuer med 11 chefer inom en sektor i en kommunal vård- och omsorgsförvaltning, som utifrån LEAN önskar samla sin personalstyrka mot gemensamma mål för att bättre kunna klara sitt uppdrag. Studiens frågeställningar syftar till att undersöka hur cheferna upplever kulturen inom sin organisation och enhet samt hur de värderar samarbetet mellan enheterna. Undersökningen, som tillämpar en kvalitativ metod med hermeneutisk fenomenologisk ansats, analyserar intervjudata utifrån kulturteori och symbolisk interaktionism, med fokus på gemensamma symboler och mönster.  Studien fann att cheferna har nog med sitt och deras upplevelse av samarbetet är att det präglas av konkurrens, revirtänkande och oförenliga perspektiv. Arbetet med att stärka organisationens gemensamma kultur har ännu inte uppnått någon märkbar effekt och de gemensamma symbolerna är få.

Globaliseringen som ständigt ökar kan i samband med utveckling av destinationer bli påverka de av kulturella interaktionerna på platsen. Förutom att olika nationaliteter befinner sig på en destination så ökar även de kulturella olikheterna/de olika nationaliteterna i de företag och organisationer som finns på platsen.Forskning som är inriktad på enhetligt samarbete mellan chefer och övriga anställda i organisationer, de människor som kommer ifrån olika kulturer och som kämpar för att förstå likheter och skillnader, ökar drastiskt. Globalisering av företag blir mer vanligt vilket gör att företag bör ändra sin "makeup" till en med mångkulturell struktur. Kraven för att utmana kulturella hinder för att nå konkurrensfördelar beror på andra grundläggande orsaker. När världen krymper genom globalisering och allt fler människor bor och arbetar i andra länder så ökar kontakten med människor som kommer ifrån mycket diversifierade ursprung.En förbättring och hantering av människor med olika kulturella ursprung kräver en utveckling av motivation, ledarskap och produktivitet för att utvecklas så effektivt som möjligt som företag.

Huvudsyftet med denna studie är att beskriva hur ett barn, som använder ett datorbase­rat grafiskt kommunikationshjälpmedel (Tellus), med hjälp av reparationer löser lokala kommunikativa problem i samarbete med människor i sin omgivning. Barnet har video­filmats i vardagliga naturligt förekommande aktiviteter ? skola och hem. Som analys­metod har Conversation Analysis (CA) använts. Resultaten visar att reparationer är en typ av resurser för deltagarna att, bland annat, skapa samförstånd genom att förtydliga oklarheter och missförstånd i samtalet.

Denna uppsats behandlar företags ansvar och samarbeten för ?Corporate Social Responsibility? (CSR) mellan frivilligorganisationer och företag. Arbetet är en fallstudie utförd i Argentina med syftet att studera frivilligorganisationers syn på företags ansvar. Syftet är även att undersöka om ett samarbete skulle kunna innebära att ett företags CSR-arbete stärks. Metodvalet för studien är semi-strukturerade intervjuer med representanter för NGO:s i Argentina som arbetar med CSR.

Verksamheter som inte förstår sin kunds behov och misslyckas med att uttrycka behoven i sin kommunikation riskerar att bli bortvalda framför konkurrenter. Därav syftar denna studie till att utreda förhållandet mellan kundens behov och en organisations, i detta fall NyföretagarCentrum Uppsala, uppfattning av behoven som syns i kommunikationen. Studien baseras på intervjuer med organisationens rådgivare samt kunder som använt tjänsten det senaste året. Insamlad data har analyserats med ett teoretiskt ramverk innehållande en GAP-modell, värdekedja samt teori kring dialog och behovskategorisering. Både skillnader och likheter noteras mellan organisationens kommunikation och kundens behov. Skillnaderna indikerar gap i förhållandet mellan parterna samt en avbruten värdekedja. Dessutom påträffas skillnader vid en behovskategorisering. En orsak till bristerna är att organisationen inte lyckas tolka kunden fullt ut.

SyfteUppsatsens syfte är att skapa förståelse för hur sociala ideella organisationer på lokal nivå kommunicerar vid rekryteringsprocessen av volontärer samt hur de aktivt arbetar med kommunikation för att utarbeta långsiktiga relationer gentemot volontärer. För att besvara uppsatsens syfte formulerades två forskningsfrågor:Hur kommunicerar sociala ideella organisationer för att rekrytera nya volontärer?Hur kommunicerar sociala ideella organisationer för att bibehålla och stärka relationen gentemot befintliga volontärer?MetodFör att besvara uppsatsens syfte har en kvalitativ forskningsstrategi använts. Denna forskningsstrategi tillät en djupgående analys av teoretisk och empirisk data som samlats in via sekundära källor samt tio personliga intervjuer. Uppsatsarbetet har skett i linje med abduktion då vi har arbetat med insamling av teoretisk  och empirisk data parallellt.SlutsatserDenna uppsats har format en förståelse kring vikten av förtroendeskapande inom sociala ideella organisationers kommunikationsprocess gentemot potentiella samt befintliga volontärer.

Syftet med undersökningen är att belysa hur tecken som stöd (TSS) används i förskolan samt hur pedagogerna upplever detta. Anser de att det finns fördelar respektive nackdelar gällande barns språkutveckling och kommunikation vid användandet av TSS? Följande frågeställning har formulerats utifrån syftet: Hur/när använder sig pedagoger av TSS i förskolan samt hur upplever de att detta gynnar barns språkutveckling och kommunikation? Hur upplever pedagogerna sin egen roll i användandet av TSS samt upplever de att det finns fördelar respektive nackdelar med att använda TSS? Undersökningen är kvalitativ och har genomförts med hjälp av intervjuer med fem pedagoger som arbetar i förskolan, varav en är specialpedagog.Resultatet visar att pedagogerna är positiva till användningen av TSS samt att de upplever att det gynnar barns språkutveckling och kommunikation. De undersökta förskolorna har olika användningsområden när det gäller TSS, det kan fungera som ett verktyg exempelvis vid flerspråkighet samt vid funktionshinder. Pedagogerna anser att TSS kan vara till stöd för alla barn i förskolan och att det främjar delaktighet och samhörighet till gruppen.

Med denna uppsats vill jag bidra med att utveckla förståelsen kring professionella tjänsteföretags (managementkonsulter) externa kommunikation. Uppsatsen belyser hur dessa kommunicerar gentemot en ?allmänhet?. I min uppfattning finns det inget tvivel i frågan kring varför konsultföretagen väljer att marknadsföra sig gentemot ett selektivt urval av människor. Det är just marknadsföringen och de potentiella nya kunder denna genererar som konsultbolagen är ute efter.

I denna uppsats undersöker jag hur barn kommunicerar med varandra genom fysisk beröring. Jag undersöker vad beröringen har för betydelse för den som utför beröringen och den som tar emot den. Mina frågeställningar är: - Vilken kroppslig beröring kan observeras i en barngrupp med 1-3 åringar? - Vilken mening får kroppslig beröring i barnens möten med kamrater? Studien är av kvalitativ metod där jag har använt mig av videoobservationer och fältanteckningar som jag sedan har analyserat med hjälp av begrepp från livsvärldsfenomenologin och begreppet kamratkulturer. I studien analyserar jag nio olika situationer där jag kategoriserar beröringen i knuffar, armdragningar och axelklappar.

Denna studie handlar om hur elever uppfattar att olika arbetssätt i klassrummet påverkar deras språkutveckling. Syftet är att ge eleverna en röst i sammanhanget och utgå direkt ifrån deras utvärderingar av pågående metoder under ett arbetsområdes utförande.Undersökningens empiriska del är gjord i en undervisningsgrupp inom gymnasieskolans svenska som andraspråksundervisning, år två (SVA02). Ett urval på åtta personer ur elevgruppen har svarat på enkäter före och efter ett fem veckor långt arbetsområde. De två första delarna handlar om hur de ser på sin egen språkutveckling och hur arbetssättet påverkar den. Den tredje delen handlar om att utvärdera arbetssätten och få syn på om språkutveckling skett.Resultatet visar att flera elever upplever att språkutveckling skett utifrån deras egen definition av vad språkutveckling är.

Syftet med föreliggande studie var att få en fördjupad förståelse för vilka faktorer som kan innebära huruvida en relation kommer hålla eller inte. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes. Urvalet bestod av sex personer, tre män och tre kvinnor. Tre av dessa personer befinner sig idag i en relation och tre av dessa har tidigare haft relation men inte för närvarande. Intervjuteman för studien var kommunikation, tidigare bakgrund, intressen samt nätverk.

Detta arbete är en studie som jämför två olika förändringsprocessers kommunikationsstrategier. De båda förändringsprocesserna skedde i ABB och handlade om byte av affärssystem till SAP. Vi jämför de båda fallen med varandra samt med teorier som rör förändringsstrategier, kommunikationsstrategier och kommunikation. Resultatet blir utifrån detta en egen framtagen kommunikationsstrategi som är avsedd att passa liknande framtida förändringsprocesser i ABB..

Bakgrund: År 2050 beräknas det finnas 100 miljoner personer med demenssjukdom i världen. Att skapa stunder av gemenskap, försöka bevara patientens identitet och göra omvårdnaden personlig är avgörande för en god vård. Patienter med demenssjukdom har ofta kvar sin förmåga att sjunga och känna igen musik även i ett sent stadium av sjukdomen.Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva vilken inverkan musik kan ha i omvårdnaden av personer med demenssjukdom.Metod: En litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar genomfördes; sex av studierna var kvantitativa och tre kvalitativa. Nyckelfynd identifierades och sammanställdes för varje artikel. Likheter och skillnader jämfördes och övergripande kategorier skapades som efter ytterligare analys kondenserades till teman och underteman.Resultat: Resultatet visar att olika musikinterventioner ökar välbefinnandet hos personer med demenssjukdom genom minskad ångest, minskad agitation, förbättrad sinnestämning samt uttryck av glädje och lekfullhet.

Den här systematiska litteraturstudien syftar till att behandla inkludering av autistiska elever i skolan. Studien avhandlar och sammanställer resultat från sju olika internationella forskare och appliceras sedan på den svenska skolan. Syftet är att ge svar på forskningsfrågorna 1)Hur kan man i skolan inkludera barn som har diagnos inom det autistiska spektrat? 2) Kan samarbete med hemmet öka dessa barns inkludering? I studien kan man tydligt urskilja att samarbete mellan lärare och annan personal är essentiellt, samt att man behöver ha lärare som är utbildade inom det autistiska spektrat. Dessutom är det viktigt att ha resurser till rätt utrustning och att det finns en tydlig strategi för undervisningen.

Syftet med den här studien är att undersöka hur verksamma lärare i årskurs 4-6 beskriver hur de tolkar kommunikativ förmåga i matematik, hur lärare kan arbeta med området samt vilka möjligheter och svårigheter som kan förekomma vid undervisning i matematisk kommunikation. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex lärare. Resultatet visar att lärare beskriver matematisk kommunikation som ett sätt för elever att tillsammans prata matematik och bli medvetna om sitt eget lärande. De anser att elever ska få arbeta tillsammans och att problemlösning kan vara ett sätt att arbeta med området. Lärarna menar att den största möjligheten är att elevers förståelse för matematik ökar men att det kan vara svårt att individanpassa undervisningen..