BAKGRUND: Prostatacancer ?r en uttalad folksjukdom bland m?n globalt, och ?r den vanligaste cancerformen i Sverige. M?nga lever med denna sjukdom asymtomatiskt under l?nga perioder, vilket utmanar m?jligheten att uppt?cka och behandla sjukdomen i ett tidigt skede. Anv?ndningen av prostataspecifikt antigen (PSA) har i den senaste forskningen presenterats som en bidragande faktor till ?verdiagnostik och ?verbehandling av sjukdomen.

Syftet med denna studie att undersöka hur samarbetet mellan klasslÀraren och specialpedagogen/speciallÀraren upplevs av lÀrarna sjÀlva och vilka förÀndringar de skulle vilja se i samarbetet. Studien belyser hur stödundervisningen Àr organiserad pÄ tvÄ skolor och hur pedagogerna upplever att organisationen av specialundersvisningen pÄverkar eleverna. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur upplever pedagoger och specialpedagoger/speciallÀrare sitt samarbete pÄ skolorna? Hur organiseras specialundervisningen? Hur pÄverkar organiseringen av specialundervisningen och pedagogernas samarbete eleverna enligt pedagogerna? Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ tvÄ olika skolor. PÄ skola A intervjuades en speciallÀrare och en klasslÀrare och pÄ skola E intervjuades en specialpedagog och tvÄ klasslÀrare. Samarbetet pÄ dessa skolor upplever pedagogerna som bra, öppet och viktigt, men det rÄder en tidsbrist för givande samarbete.

Modellen Harmony of Efforts bygger pÄ erfarenheter frÄn FN-operationer mellan 1960 och 1990 talen och erbjuder ett alternativt sÀtt att tÀnka runt civil-militÀrt samarbete.Syftet med den hÀr studien Àr dels att undersöka pÄ vilket sÀtt erfarenheter frÄn counterinsurgency operationerna i Afghanistan ter sig i ljuset av modellen Harmony of Efforts modell, och dÀrefter hur modellen med hjÀlp av nÀmnda erfarenheter skulle kunna vidareutvecklas.Fyra olika Provincial Reconstruction Teams (PRT) jÀmförs i en kvalitativ fallstudie dÀr undersökningsmaterialet utgörs av andra vetenskapliga texter kompletterat med nÄgra intervjuer med personal frÄn fÀltet.Resultatet pekar pÄ stora skillnader i tillÀmpningen av PRT-konceptet, att en tydlig arbetsfördelning bidrar till framgÄngsrikt samarbete samt att smÄskaligt arbete pÄ grÀsrotsnivÄ Àr att föredra framför storskaliga projekt. Studien visar dessutom att modellen Harmony of Efforts i stora drag hÄller mycket vÀl för att analysera civil-militÀrt samarbete inom ramen för en counterinsurgency operation..

I takt med att de globala klimatförÀndringarna fortsÀtter kommer konsekvenserna bli allt mer ödesdigra. Vissa av dessa konsekvenser förbises ofta i den globala debatten och i vÀrldspolitikens inflytelserika kretsar. Uppskattningar gör gÀllande att sÄ mÄnga som 200 miljoner mÀnniskor blivit förskjutna som en konsekvens av klimatförÀndringarna. Detta aktualiserar frÄgan om klimatflyktingar. Syftet med denna uppsats Àr att studera varför det internationella samarbetet gÀllande klimatflyktingar kan betraktas som begrÀnsat.

Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄlslÀrare arbetar med sprÄkutveckling och kunskapsutveckling i grundskolan. I studien har jag utgÄtt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar som Àr följande: Hur arbetar lÀrare sprÄkutvecklande? Hur samarbetar lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄlslÀrare? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag tagit en del av forskningslitteratur och gjort intervjuer med fyra lÀrare dÀr tvÄ undervisar i svenska som andrasprÄk och tvÄ undervisar i modersmÄlet. Resultatet visar att lÀrarna utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet i sin undervisning och att metoderna och arbetssÀtt som genomsyrar undervisningen bestÄr av sprÄkutvecklande metoder som genrepedagogik, cirkelmodellen, tematisk arbete, Àmnesintegration, individualisering och samarbete.  Jag har ocksÄ kommit fram till att eleverna som deltar i modersmÄlsundervisning lyckas ha bÀttre resultat och att respondenter anser att modermÄlet Àr mycket viktigt för all inlÀrning. Dessutom pÄvisar min studie att studiehandledning pÄ modersmÄlet och samarbete lÀrarna emellan Àr nÄgot som kan gynna flersprÄkiga elevers kognitiva och sprÄkliga utveckling dock förekommer sÄdant samarbete alldeles för sÀllan. .

I denna uppsats har vi uppmÀrksammat förskollÀrares samarbete mellan förskola och förskoleklass. Syftet med studien Àr att belysa hur samverkan tar form i övergÄngen mellan förskola och förskoleklass. Vi behandlar hur förskolor kan arbeta skolförberedande, hur arbetet i förskoleklass startas upp samt vad ett samarbete mellan verksamheterna gÄr ut pÄ. Vi har lÀst in oss pÄ texter och relevant pedagogisk forskning pÄ omrÄdet och utifrÄn detta gjort intervjuer med förskollÀrare i bÄde förskolan och förskoleklassen. Det resultat vi kommit fram till Àr att det huvudsakliga samarbete som finns mellan verksamheterna Àr det som förekommer nÀr barnen ska byta verksamhet.

Syftet med vĂ„rt examensarbete var att undersöka hur eleverna upplever gruppstĂ€rkande samarbetsövningar och om de förstĂ„r att innehĂ„llet i övningarna har som mĂ„l att de ska uppleva delaktighet och trygghet i gruppen. Vi ville Ă€ven undersöka om det fanns nĂ„gon skillnad mellan eleverna i Ă„r 1 och Ă„r 2 i frĂ„ga om ovanstĂ„ende. Vi genomförde gruppstĂ€rkande och samarbetsinriktade övningar i tvĂ„ skilda klasser. Övningarna genomfördes vid flera olika lektionstillfĂ€llen under 4 veckor, och var av lite olika karaktĂ€r. Metoderna vi anvĂ€nde oss av i undersökningen för att se om syftet förverkligades var en enkĂ€t, gruppintervjuer och deltagande observationer.

Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskors och sjuksköterskors uppfattningar av sin egna och varandras arbetsuppgifter i det gemensamma omvÄrdnadsarbetet. Ytterligare frÄgestÀllning som författarna ville fÄ besvarad var hur deras samarbete fungerade. Metoden som anvÀndes var en fenomenografisk analysmetod för att ta reda pÄ informanternas variationer av uppfattningar om det valda fenomenet. Detta Ästadkoms genom semistrukturerade intervjuer med fem undersköterskor och fem sjuksköterskor pÄ tvÄ avdelningar pÄ UMAS. Resultatet redovisas i form av totalt 27 underkategorier som utformats efter informanternas uttalanden.

I denna uppsats har vi uppmÀrksammat förskollÀrares samarbete mellan förskola och förskoleklass. Syftet med studien Àr att belysa hur samverkan tar form i övergÄngen mellan förskola och förskoleklass. Vi behandlar hur förskolor kan arbeta skolförberedande, hur arbetet i förskoleklass startas upp samt vad ett samarbete mellan verksamheterna gÄr ut pÄ. Vi har lÀst in oss pÄ texter och relevant pedagogisk forskning pÄ omrÄdet och utifrÄn detta gjort intervjuer med förskollÀrare i bÄde förskolan och förskoleklassen. Det resultat vi kommit fram till Àr att det huvudsakliga samarbete som finns mellan verksamheterna Àr det som förekommer nÀr barnen ska byta verksamhet.

Syftet med studien Àr att undersöka och belysa hur förÀldrar ser pÄ samarbete med skolan i olika situationer och i olika sammanhang. Eftersom mitt syfte Àr av undersökande karaktÀr valde jag att genomföra en kvalitativ intervjuundersökning. I studien ingÄr sex förÀldrapar. Mina informanter uttalar inte ordet samarbete nÄgon gÄng under intervjuerna. De ser inte sina kontakter med skolan som ett samarbete i ordets rÀtta betydelse.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som Àr av betydelse för patientdelaktigheten i samarbetet mellan sjuksköterska och patient. Patientens rÀtt till information, delaktighet och inflytande i vÄrden har blivit allt viktigare. Ett fungerande samarbete mellan sjuksköterska och patient Àr viktigt för att en bra vÄrd ska kunna uppnÄs. Metoden som anvÀnts Àr en systematisk litteraturstudie. Totalt inkluderades tio vetenskapliga artiklar som granskades och bedömdes med hjÀlp av ett granskningsprotokoll.

Den hÀr rapporten beskriver mitt kandidatarbete; en stoppad möbels tillkomst och utveckling under samarbete med JARM. Den beskriver företaget, min designprocess och vÄrt samarbete, hur kommunikationen har fungerat och bakgrunden till samarbetet.Insamling av inspirationsmaterial, utforskande och analys av olika företags soffor och tekniska lösningar. Utformning av brief, projektplanering, mina skissetapper pÄ papper, frÄn enkla ideskisser till slutgiltigt förslag pÄ modell. Skissmodeller i Solidworks arbetet med renderingar som bollats mellan mig och mina samarbetspartners. Modellens utveckling och diskussionen kring denna.

Kultur kan skilja sig organisationer emellan, detta kan bli ett hinder i att förstÄ varandra och samarbete kan eventuellt bli lidande dÄ det uppstÄr missförstÄnd i kommunikationen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om organisationskulturen pÄverkar samarbetsförmÄga. I undersökningen har vi valt att undersöka skillnaden mellan en samarbetsvillig respektive osamarbetsvillig bransch, bilindustrin och byggindustrin. Syftet nÄddes genom att undersöka branschkulturen pÄ universitetsnivÄ, med programstudenter som representerade respektive bransch. Uppsatsen baseras pÄ en kvantitativ undersökning i form av enkÀtundersökning och bygger pÄ uppgifter frÄn ett flertal studenter.

Detta examensarbete Àr en intervjustudie om danslÀrare och klasslÀrares tankar och Äsikter om vad dansen ska ha för plats i skolan. Uppsatsen behandlar Àven frÄgan hur ett samarbete mellan klasslÀrare och danslÀrare kan se ut. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med danslÀrare och klasslÀrare som har erfarenhet av dans i skola. Litteraturen förtydligar hur dans kan anvÀndas som konstform och/eller metod för att nÄ mÄl i andra Àmnen. Den förtydligar Àven hur eleven genom att dramatisera, förvandla och överdriva och framhÀva det typiska tolkar sina upplevelser.

Syftet med arbetet var att kartlÀgga samarbetet mellan skolidrotten och föreningsidrotten lokalt i VÀxjö samt se hur samarbetet utvecklats och vilka möjligheter det ger idrottsundervisningen. UtifrÄn frÄgestÀllningen valdes intervjuer som metod för empiriinsamling och de intervjuade uppgick till Ätta idrottslÀrare som undervisar mot grundskolans senare Är och gymnasiet. Det visade sig att det funnits ett samarbete under de Är studien omfattar. Det visade sig Àven i vilken omfattning det skett, pÄ vilket sÀtt och hur samarbetet utvecklats genom Ären. Samarbetet uppfattas pÄ de flesta hÄll som nÄgonting positivt som bÄde lÀrare och elever kan dra nytta av.