Abstra Abstra ct Inom gymnasieskolans yrkesprogram undervisar mÄnga yrkeslÀrare utan pedagogisk behörighet. Inom dessa program finns elever i behov av sÀrskilt stöd som ska erbjudas det stöd de behöver inkluderat i sin undervisning. Specialpedagogens roll Àr i detta sammanhang att hjÀlpa eleverna via lÀrarna för att eleverna ska kunna nÄ mÄlen i utbildningen. Syftet i detta arbete Àr sÄledes hur specialpedagogen kan utveckla ett samarbete med en grupp yrkeslÀrare utan pedagogisk behörighet. Genom kvalitativ metod har frÄgestÀllningar som rör yrkeslÀrarnas syn pÄ lÀrande, lÀrarroll och specialpedagogiskt stöd undersökts i intervjuform.

Denna uppsats söker förstĂ„ beslutsprocessen som resulterade i att Lunds och Frederiksbergs kommun fattade beslutet om att samarbeta. Beslutsprocessen resulterade i ett informellt samarbete, och söks förstĂ„s med hjĂ€lp av Cohen, March och Olsens Garbage Can-modell, och Kingdons window of opportuntity (möjlighetsfönster). Garbage Can-modellen bestĂ„r av fyra flöden, som innehĂ„ller beslutstillfĂ€llen, problem, lösningar och deltagare. Dessa flöden kan kopplas samman dĂ„ möjlighetsfönster uppstĂ„r, vilket sker vid opinions- eller kĂ€nsloförĂ€ndringar bland befolkning och politiker.Vi har kommit fram till att beslutsprocessen bör förstĂ„s som att lösningen informellt samarbete mellan Lund och Frederiksberg, kopplades till problem relaterade till att vilja vara en del av Öresundsregionen, och beslutstillfĂ€llen sĂ„som ÖresundskommittĂ©n. Deltagare drev lösningarna och identifierade problemen.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av vilka signaler de intervjuade eleverna uppfattar att skolan sÀnder dem angÄende kollektivism och individualism. Uppfattar eleverna sin skola som frÀmst kollektivistisk eller individualistisk? Vidare undersöks vilken typ av beslut eleverna uppfattar att de har inflytande över i skolan. Arbetet ger en översikt av delar av för Àmnet relevant forskning, frÀmst med fokus pÄ samarbete mellan elever och mellan lÀrare, och av de delar av lÀroplanen som kan relateras till kollektivism/individualism samt elevinflytande i skolan. Först har en pilotstudie genomförts, med hjÀlp av en enkÀtundersökning.

I lÀroplanen för förskolan betonas modersmÄlets betydelse bÄde i förskolans uppdrag och i förskolans mÄl. Barnen ska ges möjlighet att utveckla bÄde det svenska sprÄket och sitt modersmÄl, sin kulturella identitet samt förmÄgan att kommunicera pÄ bÄde modersmÄlet och svenska.  Det Àr viktigt att redan i förskolan arbetar aktivt för att stötta barn med annat modersmÄl Àn svenska för att frÀmja sprÄkutvecklingen och stÀrka deras sjÀlvkÀnsla.Studien syftar till att undersöka hur Ätta förskollÀrare ser pÄ samarbetet med modersmÄlslÀrare i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:-          Hur beskriver förskollÀrarna samarbetet med modersmÄlslÀrarna?-          Hur ser förskollÀrarna pÄ vikten av samarbete med modersmÄlslÀrarna?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomförde vi kvalitativa intervjuer med Ätta förskollÀrare i Ätta olika förskolor. Vi utgick frÄn en hermeneutisk syn i vÄr analysering av materialet vi fick fram genom de kvalitativa intervjuerna med förskollÀrarna.

Distansarbete blir allt vanligare vilket inneba?r att kommunikation och samarbete sker via samverkande system som fo?rmedlas via datorn. Inom omra?det cscw (computer-cooperative work) bedrivs forskning som bero?r kommunikation och samarbete samt forskning kring fo?rsta?else fo?r hur ma?nniskor arbetar i grupper och engagerar sig i gruppaktiviteter. A?ven samha?llsvetenskap, psykologi, systemvetenskap och ma?nniska- datorinteraktion a?r en del av cscw.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare ser pÄ lÀrarrollen, definierad utifrÄn uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lÀrarsamarbete. Kunskapssynen beskrevs utifrÄn behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Relationen lÀrare?elev identifierades med ett par aspekter pÄ lÀrares ledarskap, nÀmligen motivation och ledarstil. LÀrares samarbete karaktÀriserades som formellt respektive informellt.

Den hÀr studien har tagit sin utgÄngspunkt i vÄrt intresse för hur kunskaper som ele-verna kan ha nytta för i sin vardag, kan vÀvas in i skolans verksamhet. Dagens sam-hÀlle efterfrÄgar mÀnniskor med bÄde en förmÄga att samarbeta med andra sÄvÀl som förmÄga att lösa problem. Det krÀvs Àven att du ska ta stÀllning till olika val i mÄnga sammanhang. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur och i vilken grad elever i Ärskurs tre samarbetar nÀr de löser en vardagsanknuten problemlösningsuppgift samt hur elevernas problemlösningsprocess ser ut. För att fÄ svar pÄ studiens syfte har vi genomfört en empirisk undersökning med en kvalitativ ansats.

Syftet med denna rapport Àr att ur ett studentperspektiv studera styrmedlens pÄverkan pÄ ett samarbete mellan studenter, universitet och nÀringsliv. Undersökningen Àr en fallstudie av TeknologkÄren och Sektionen för Industriell ekonomi. Datainsamlingen har skett via intervjuer och en studie av sekundÀrdata. Intervjuerna har skett med ordförande och vice ordförande pÄ TeknologkÄren samt med ordförande pÄ Sektionen för Industriell ekonomi. Undersökningen har varit av kvalitativ karaktÀr, dÀr jag valt att försöka fÄ en djupare förstÄelse, hellre Àn bredd, för vilka styrmedel som anvÀnds samt dess pÄverkan pÄ ett samarbete.

E-­?learning har de senaste Ären blivit ett populÀrt sÀtt att bedriva utbildning.Geno me-­?learning ges möjlighet till flexibelt lÀrande vilket innebÀr att studenter kan studera oberoende av geografiska och tidsmÀssiga aspekter, genom sÄ kallade lÀrplattformar. Dock har vissa problem med formen pÄ utbildningen upptÀcks dÀr brist pÄ kommunikation och samarbete lyfts fram som viktiga faktorer. Studiens syfte var att undersöka hur lÀrplattformar anvÀnds av lÀrare för att stödja kommunikation och samarbete inom e-­?learningkurser.

Undersökningens utgÄngspunkt ligger i interoperabiliteten mellan den svenska planeringsmodellen, PUT och den norska planeringsmodellen, PBP. Arbetet syftar till att undersöka om ett samarbete i en stab pÄ taktisk nivÄ gÄr att realisera, utan nÀmnvÀrd utbildning.Bakgrunden till arbetet ligger i grunden i propositionen ett anvÀndbart försvar dÀr riktlinjerna visar pÄ att svenska försvarsmakten ska verka och samarbeta med andra nationer och organisationer dÀr fokus ligger pÄ det nordiska samarbetet. Planering Àr den viktigaste faktorn vid all verksamhet och sÄledes en grundlÀggande faktor för ett vÀletablerat samarbete.Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr en teorikonsumerande metod, dÀr en teori om interoperabilitet ska bidra till att analysera interoperabiliteten i modellerna. Genom teorin har variablar identifierats och blivit utgÄngspunkten för det empiriska materialet. Det empiriska materialet renderar i en jÀmförandeanalys mellan planeringsmodellerna som syftar till att svara pÄ frÄgestÀllningarna i arbetet.Slutsatserna som dragits av undersökningen Àr att planeringsmodellerna inte Àr tillrÀckligt interoperabla med varandra för att i dagslÀget realisera ett samarbete i en taktisk stab.

The network with its virtual business structure challenge the established vertical business structure. Part of the network theory that has developed focuses on relationships that forms B2Bnetworks. One way to create a B2B-network is for independent businesses to form a organization promoting co-operation. For co-operation to be successful it requires well thought-out actions, but a lack of how these actions are implemented have been noticed. This study explores how encouragement of co-operation can be done practically.

Att en ma?klare samarbetar med en bank a?r idag mer regel a?n undantag. A?r 2011 tra?dde den nya fastighetsma?klarlagen i kraft som mo?jliggjorde fo?r ma?klare att fa? ersa?ttning fo?r fo?rmedlandet av bola?nekunder med villkoret att ersa?ttningen skall vara av en obetydlig summa. Vi har underso?kt ett samarbete mellan en bank och en bola?nefo?rmedling.

VÄrt syfte med denna studie Àr att belysa förskolebarns kommunikation, samarbete, motivation och deras uppfattning om vad de lÀr sig. Detta har vi undersökt ur ett sociokulturellt perspektiv pÄ vÄr litteraturbakgrund och sedan kopplat till observationer med efterföljande intervjuer. Vi har bearbetat vÄrt insamlade material genom att kategorisera olika sÀtt att interagera. LitteraturgenomgÄngen visar att det Àr en fördel att anvÀnda datorn tillsammans med andra, vilket vi ocksÄ sett i vÄr undersökning. Barnens konstanta sprÄkande för att förklara och beskriva vad de ser pÄ datorskÀrmen stimulerar sprÄkutvecklingen och fÄr dem att reflektera över sitt eget lÀrande..

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur platser försöker attrahera studenter med hjÀlp av olika platsmarknadsföringsstrategier. Metod: Vi har arbetat med kvalitativa intervjuer med representanter för tre stÀder samt delat ut kvantitativa enkÀter till studenter i tre stÀder. Detta har gjorts med vetenskaplig triangulering och fallstudier som bakomliggande tanke Teoretiska perspektiv: Teorier om kreativitet och den kreativa klassen samt olika platsmarknadsföringsstrategier. De delar av platsmarknadsföringen som berörs i uppsatsen Àr varumÀrke, segmentering, positionering och image. Slutsatser: Vi har kommit fram till att samtliga stÀder i undersökningen Àr mÄna om att attrahera studenter.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ ökad insikt och kunskap kring samarbete mellan skola och hem i en mÄngkulturell yrkesgymnasieskola. Samverkan innebÀr att lÀraren, förÀldrarna och eleven genom samarbete hittar samarbetsformer vilka frÀmjar elevens kunskaps och sociala utveckling. Som forskningsobjekt hade jag en mÄngkulturell yrkesgymnasieskola. Jag ville se vilka samarbetsformer som brukar anvÀndas i skolan och vilka hinder som finns. Jag vill ocksÄ se hur eleverna, deras förÀldrar och lÀrarna ser pÄ samarbete mellan skola och hem.