Ämnet för studien var hur sjuksköterskor ser pĂ„ kuratorsfunktionen pĂ„ sjukhus. Syftet med studien var att försöka ta reda pĂ„ vad sjuksköterskor anser om samarbetet med kuratorer, vilka faktorer som ligger till grund för god samverkan samt hur sjuksköterskorna uppfattar kuratorsfunktionen. Den övergripande problemformulering var: Vilka förestĂ€llningar och förvĂ€ntningar har sjuksköterskor av kuratorns funktion pĂ„ ett sjukhus samt hur anser de att samarbetet fungerar? Tre teman undersöktes; arbetsuppgifter, förestĂ€llningar och samarbete. Studien följde en kvalitativ metod, dĂ€r en intervju gjordes med universitetslektor Birgitta Wikander om samarbete utifrĂ„n hennes nyligen publicerade studie samt genom tvĂ„ fokusgruppsintervjuer med totalt sju sjuksköterskor.

Denna uppsats handlar om skolbibliotekariens roll i skolans verksamhet och deras samarbete med lÀrarkÄren. Syftet med studien var dels att ta reda pÄ vilka kompetenser skolbibliotekarierna anser Àr centrala för arbetet och dels hur de sÄg pÄ sitt eventuella samarbete med lÀrarna pÄ skolan. Arbetet har avgrÀnsats till bibliotekariernas perspektiv pÄ rollen och relationen. Dessa frÄgor besvarades med hjÀlp av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med respondenter frÄn tre gymnasieskolbibliotek. För att skapa en teoretisk grund gÄs ocksÄ kompetensbegreppet som sÄdant igenom samt tidigare studier rörande samarbetet mellan de tvÄ yrkesgrupperna.

Syftet Àr att belysa hur rektorer och förskollÀrare ser pÄ arbetet kring rutiner som anvÀnds i den pedagogiska verksamheten för att stödja de barn som behöver stöd i sitt lÀrande, hur görs förÀldrar delaktiga i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd? För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte sÄ har vi intervjuat fyra rektorer och fem förskollÀrare. Samtliga respondenter anser att observationer, dokumentation och ett regelbundet samarbete med specialpedagogen Àr viktig i arbetet kring barn i behov av stöd. De var Àven överens om att ett bra samarbete mellan förskolan och förÀldrarna Àr viktigt men tre av respondenterna medger att de inte har ett bra samarbete pÄ sin förskola med förÀldrarna. Förskolornas sÀtt att arbeta kring stödÄtgÀrder varierar dÄ det var lika mÄnga som anvÀnde sig utav ÄtgÀrdsprogram som av handlingsplaner.

The purpose of this work is to investigate collaboration between journalists and librarians.These two groups meet in the archives of the modern newspapers.The theoretical part deals with the functions which society has given journalism and the libraries. A comparison is made between the two groups and the author notes resemblance anddifferences.The practical part is an investigation of some journalists at Boras Tidning, a Swedish newspaper. They have answered questions about their usage of the archive which has an educatedlibrarian. As this has not been the case for more than four years, the work of the journalists haschanged in different ways. Advantages and disadvantages are presented..

Internationellt samarbete inom olika politikomrÄden Àr vanligt förekommande i det internationella systemet. Denna studie jÀmför och analyserar tvÄ samarbetsinstitutioner i den arktiska regionen: Arktiska rÄdet och BarentsrÄdet. Studiens syfte Àr att undersöka och analysera vilka ÄtgÀrder och riktlinjer dessa institutioner har beslutat om och vidtagit inom det miljö- och energipolitiska samarbetet. Studiens teoretiska anknytning Àr den forskning som bedrivits kring internationella regimer, det vill sÀga uppkomsten av institutionaliserat regel- och norm baserat samarbete i det internationella systemet.Studien anvÀnder sig av en regimteoretisk analysmodell, internationell regimer, för att analysera institutionernas samarbete och bedöma dess effektivitet och styrka.Den empiriska analysen för studien visar att bÄda de undersökta fallen uppvisar en viss grad av styrka/effektivitet för det miljöpolitiska samarbetet. Genom redogörelsen och analysen för vilka riktlinjer och beslut som fattats mellan 2000-2011 visar studien att institutionerna uppnÄr specifika mÄl och syften samt efterföljer rÄdande regel- och normsystem.

Syfte: Unders?kning i hur ledare talar om samverkan i f?rh?llande till tr?narens utveckling inom barn- och ungdomsfotboll. Metod: Studien bygger p? en kvalitativ ansats d?r semistrukturerande intervjuer har genomf?rts med sex ledare fr?n b?de elit- och breddf?reningar inom fotbollen i G?teborg. Urvalet syftade till att f?nga olika perspektiv p? samarbeten kring tr?nar- och spelarutveckling. Intervjuerna genomf?rdes via Zoom och analyserades med hj?lp av en kvalitativ inneh?llsanalys, detta genom att identifiera koder och teman i datan. Resultat: Analysen resulterade i tv? teman, vilket var tr?narutveckling och samarbete mellan fotbollsf?reningar.

Sammanfattning Syftet med projektet Àr att undersöka om det finns ekonomiska fördelar med maskinsamverkan mellan spannmÄlsproducenter. I fallstudien undersöks fyra gÄrdar, varav tvÄ av gÄrdarna Àr belÀgna i Enköpings kommun och utgör det första maskinsamarbetet. De tvÄ andra gÄrdarna Àr belÀgna i Surahammars kommun och Àr intresserade av att etablera ett maskinsamarbete i framtiden. Maskinkostnadskalkyler har upprÀttats för varje gÄrd innan och efter ett intrÀde i maskinsamarbetet. Kalkylerna har sedan jÀmförts för att se vilka ekonomiska effekter ett samarbete bidrar med för respektive gÄrd.

Denna uppsats Àr i huvudsak en empirisk studie i hur skolledare och företrÀdare frÄn olika företag och branschorganisationer ser pÄ varandra utifrÄn ett samarbetsperspektiv. Vi har genomfört 10 intervjuer med rektorer samt 5 intervjuer med representanter för olika företag. Syftet med uppsatsen Àr att utforma en modell som bÄda parter kan anvÀnda nÀr de ingÄr samarbete. Anledningen till att vi valt att skapa en modell Àr att det finns mÄnga former för samarbete och olika former innebÀr olika typer av risker och konsekvenser som samarbetsparterna bör ta i beaktning. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till tre aspekter som pÄverkar varandra mer Àn annat: Val av företag/samarbetspartner Typen av företag, oftast förknippat med branschen som företaget Àr verksamt inom, har en central roll för dels hur samarbetet kan utformas, dels olika risknivÄer som samarbetet innebÀr.

För att öka energisÀkerheten och garantera en rÀttvis och trygg energiförsörjning för alla medlemslÀnder har EU försökt skapa en gemensam energipolitik gentemot Ryssland. I empiridelen av vÄr kvalitativa fallstudie har vi dock kommit fram till att EU-lÀndernas olika relation till Ryssland försvÄrar för EU att hÄlla enad front gentemot Ryssland.Vi har valt att anvÀnda oss av teorierna neofunktionalism och intergovernmentalism för att analysera förutsÀttningarna för en gemensam europeisk energipolitik gentemot Ryssland. Vi har funnit att bÄda dessa teorier hjÀlper till att förklara samarbetets utfall hittills och hur samarbetets framtida förutsÀttningar ser ut.VÄr slutsats Àr att EU kan lyckas med ambitionen om en gemensam energipolitik gentemot Ryssland om fler av medlemsstaterna, speciellt de större och mer inflytelserika, Àr villiga att engagera sig i frÄgan. Om hotet om energibrist skulle bli mer överhÀngande eller om Rysslands beteende i energifrÄgan skulle bli mer oberÀkneligt ökar ocksÄ chanserna för ett lyckat samarbete..

Denna uppsats har behandlat skillnaderna mellan sjĂ€lavĂ„rd och psykoterapi. Den har klargjort vad som kĂ€nnetecknar de bĂ„da mĂ€nniskostödjande insatserna, kristen sjĂ€lavĂ„rd och profan psykoterapi. Den övergripande frĂ„gestĂ€llningen har varit om sjĂ€lavĂ„rden kan utvecklas och berikas i mötet med psykoterapin samt om de bĂ„da professionerna ömsesidigt kan berika varandra? Är ett ökat samarbete mellan sjĂ€lavĂ„rd och psykoterapi önskvĂ€rt? Vilka möjliga vĂ€gar syns i sĂ„ fall för ett samarbete mellan dessa tvĂ„? För att söka svar pĂ„ min frĂ„gestĂ€llning har jag genomfört djupintervjuer enligt kvalitativ metod av fyra företrĂ€dare för sjĂ€lavĂ„rden och fyra företrĂ€dare för psykoterapin. Svaren visade att det finns ett ömsesidigt intresse och öppenhet för varandras arbetsfĂ€lt och kompetens.

En organisations omgivning förÀndras hela tiden och hÄrdare krav stÀlls pÄ organisationer vad gÀller ökande konkurrens. FörÀndringar Àr nödvÀndiga för att hela tiden ligga steget före konkurrenten, men dÄ mÄste ocksÄ förÀndringarna lyckas. DÀrför Àr uppföljningar ett verktyg för organisationen för att se om mÄlen blivit uppfyllda. I den hÀr uppsatsen har vi utgÄtt ifrÄn att en implementering av en funktionsorganisation görs för att öka samarbetet inom organisationen. Vi har gjort en ansats till att undersöka om ökat samarbete kan uppnÄs genom en implementering av en funktionsorganisation.

Syftet med undersökningen Àr att se vilka faktorer som kan frÀmja barns sprÄkutveckling och hur nÄgra pedagoger resonerar om: anvÀndandet av barns förmÄgor för att frÀmja sprÄkutvecklingen, sin roll i barns utveckling av sprÄket, samtalets och den skapande verksamhetens inverkan pÄ sprÄket samt ett dynamiskt samarbete mellan hjÀrnhalvorna som kan frÀmja barns sprÄkutveckling? Pedagogerna intervjuades med en kvalitativ metod och deras utsagor knöts sedan an till tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter. Slutsatsen av undersökningen Àr att pedagogernas sprÄkbruk och verksamhetens utformning Àr viktig. Aktiviteterna och sprÄket bör anpassas och vara pÄ rÀtt nivÄ för att utmana barn maximalt. Genom den skapande verksamheten uppstÄr tillfÀllen dÄ barn kan fÄ arbeta med bÄda hjÀrnhalvorna, vilket skapar en helhet och ett dynamiskt samarbete i hjÀrnan som kan frÀmja sprÄket.

Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder var ett av de f?rsta r?ttsliga EU-instrumenten p? det straffr?ttsliga omr?det som bygger p? principen om ?msesidigt erk?nnande, vilken bygger p? principen om ?msesidigt f?rtroende mellan medlemsstaterna. Principerna syftar till att uppr?tth?lla fri r?rlighet av domar och beslut och motiveras av behovet av effektivitet i samarbetet. Rambeslutet antogs ?r 2002 i syfte att utg?ra ett f?renklat system f?r ?verl?mnande av efters?kta personer mellan medlemsstater.

Da? reklambyra?er som a?r verksamma i mindre regioner vanligen tampas om samma kunder a?r konkurrensen mellan dem ofta ha?rd. I regel har dessa reklambyra?er fa? ansta?llda ja?mfo?rt med va?letablerade reklambyra?er i sto?rre regioner, som genom sin breda kompetens haft mo?jlighet att arbeta med stora kunder och pa? sa? vis byggt upp ett starkt varuma?rke kring sin verksamhet och region. Fo?r att mo?jliggo?ra fo?r de mindre regionernas reklambyra?er att ta upp konkurrensen med de sto?rre, kra?vs att de innehar lika bred kompetens.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur förmÄgan till interoperabilitet ser ut i dag, mellanlogistiksystem i USA, Storbritannien, Tyskand och Sverige, utifrÄn en övergripande nivÄ.Uppsatsen grundar sig pÄ litteraturstudier och har genomförts med utgÄngspunkt i manöverteorinoch teorin om operativ logistik.Den empiriska undersökningen bestÄr av en jÀmförelse av lÀndernas nyttjande av respektivelogistiksystem utifrÄn deras förmÄga till flexibilitet, tempo och effektivitet. Den efterföljandeanalysen visar pÄ eventuella likheter och skillnader. Hur dessa likheter/skillnader sedan pÄverkarlÀndernas förmÄga till interoperabilitet undersöks och dÀrefter sker en analys för att visa hur derasförmÄgan till samarbete vid multinationella operationer ser ut i dag.Slutsatserna i uppsatsen besvarar delfrÄgorna:·  Vad finns det för likheter och skillnader i lÀndernas nyttjandet av respektivelogistiksystem?·  Hur pÄverkar likheterna/skillnaderna respektive lands förmÄga till logistiskt samarbete?.