SAMMANFATTNINGSyftet med föreliggande studie var att undersöka dialyssjuksköterskors upplevelse i mötet med en patient som vill avsluta, eller som inte Àr kapabel att uttrycka sig kring, sin livsuppehÄllande dialysbehandling. En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes pÄ tvÄ dialysmottagningar i Mellansverige. InnehÄllsanalys av intervjuerna genomfördes vilket gav fem huvudkategorier; sjuksköterskors upplevelse av bristfÀllig kommunikation och samarbete med lÀkare, sjuksköterskors upplevelse av lÀkares svÄrigheter att diskutera avslutande av dialysbehandling, sjuksköterskors upplevelse av att vÄrda patienter som inte Àr kapabla att uttrycka sig kring sin dialysbehandling, sjuksköterskors upplevelse av att vÄrda patienter som sÀger, eller pÄ nÄgot annat sÀtt uttrycker, att de vill avsluta sin dialysbehandling och sjuksköterskors upplevelse av stöd och samtal i vÄrden kring patienter som vill avsluta sin dialysbehandling. Huvudresultatet visar att dialyssjuksköterskor upplever mÄnga etiska dilemman i mötet med denna patientgrupp. Mötet med en patient som sÀger, eller pÄ nÄgot annat sÀtt uttrycker att de vill avsluta behandlingen upplevdes positivt, dock upplevdes innebörden av uttrycken ibland vara svÄra att tolka.

Det Àr vÀl kÀnt att hygien har stor betydelse för att minimera risker för posto-perativa infektioner och i förlÀngningen minska lidande och öka patientsÀkerheten. Risker för utvecklandet av postoperativa infektioner Àr flera och en ensam förklaring gÄr oftast inte att finna. PersonalmÀssiga faktorer Àr dock en del av problemet. Följsamhet till hygienrutiner bland personalen visar sig ofta bristande i kÀnd forskning och dess förklaring Àr komplex. Operations-sjuksköterskors omvÄrdnadsarbete och ansvar syftar till skydda patienten ge-nom att förebygga postoperativa infektioner men deras handlande och erfaren-heter nÀr det gÀller följsamheten till hygienrutiner Àr studerat i mycket liten omfattning.

Syftet med uppsatsen Àr att ur ett genusperspektiv hitta sÀtt att stÀrka elevers sjÀlvförtroende för att förbÀttra deras matematikprestationer. Först görs en litteraturstudie och dÀrefter genomförs en kvantitativt utformad enkÀt med 73 elever frÄn fyra klasser i Ärskurs ett pÄ NV/SP-programmen, samt kvalitativa intervjuer med Ätta av eleverna och de fyra matematiklÀrarna. Resultaten av undersökningarna visar bland annat att pojkarna har bÀttre sjÀlvförtroende Àn flickorna och att fler elever med starkt Àn med svagt sjÀlvförtroende uttrycker att de behöver uppmuntran frÄn sin lÀrare. En handlingsplan utformas för att förbÀttra elevernas sjÀlvförtroende. Den tar bland annat upp elevers och lÀrares attityder, uppmuntran, samarbete, arbetsklimatet i klassrummet samt reflektioner kring hÀndelser som kan pÄverka sjÀlvförtroendet..

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vÄr kvalitativa fallstudie Àr att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgÄr frÄn en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhÄllningssÀtt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts pÄ en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer.

Bernquist, Maria och Staxlund, Jenny (2015). Fyra förÀldrars röster om möten med specialpedagoger. Four parents? voices about meetings with special educators. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Bakgrund Vikten av en bra relation och ett gott samarbete mellan hem och skola Àr nÄgot som ofta framhÄlls.

Rapporten behandlar en produktutveckling av framtidens TV-fÀste. Teknik och form hos TV-apparater utvecklas varje dag, detta leder till att TV-fÀsten mÄste anpassas för att följa trenderna. I samarbete med företaget People of Lava har en designprocess utförts för att utveckla framtidens TV-fÀste.Rapporten behandlar en djup marknadsundersökning dÀr statistiska, kvalitativa samt kvantitativa undersökningar utförs. Detta ligger sedan som grund för en target cost dÀr ett produktionspris söks för att försÀkra sig om en önskad vinstmarginal för företaget. UtifrÄn den bestÀmda kostnaden genomförs konceptgenereringar dÀr form och funktioner utvecklas.

SocialtjÀnstens barnavÄrdsutredningar utgo?r samhÀllets verktyg för att bedöma nÀr stöd eller skydd till barn och unga som riskerar att fara illa fordras. I dessa ingÄr svÄra bedömningar som stÀller höga krav pÄ kompetens och samverkan. Studiens syfte var att undersöka vilka svÄrigheter barnavÄrdsutredande socialsekreterare möter i arbetet med psykologiska frÄgor rörande barn och familj samt hur kompetens i dessa fra?gor finns strukturellt och praktiskt tillgÀnglig i arbetet.

Att vara skÄdespelare Àr ett yrke som krÀver stort engagemang, bÄde fysiskt och psykiskt. SkÄdespelaryrket sker i en kreativ process som bygger pÄ samarbete och gemenskap. TeaterförestÀllningar Àr magiska ögonblick som inte gÄr att reproducera. Forskning kring skÄdespelares yrkesverksamhet Àr begrÀnsad. Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella skÄdespelare beskriver sin yrkesverksamhet.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka lÀrares och elevers uppfattningar och erfarenheter av arbete med bedömningsmatriser. Uppsatsen skrivs i samband med ett VALprojekt pÄ fakulteten för lÀrande och samhÀlle pÄ Malmö högskola under 2010 och 2011. Arbetet presenterar en kunskapsbakgrund som sammanfattar huvuddragen i den forskning kring matriser som finns i Sverige idag samt en studie kring hur nÄgra lÀrare och elever i Ärskurs 9 pÄ en grundskola i SkÄne uppfattar arbetet med bedömningsmatriser. Med stöd av det jag tagit till mig dÄ jag studerat samtida forskningsmetodik har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med tre ÀmneslÀrare samt 10 elever i Ärskurs 9, vilka Àgde rum i slutet av november 2010. Resultatet av min undersökning visar att sÄvÀl elever som lÀrare Àr positivt instÀllda till bedömningsmatriser.

The purpose of the study is to investigate and elucidate how and why municipalities cooperate across municipal boundaries with destination development. To answer the purpose the authors chose two research questions:What are the incentives of cooperation between the municipalities in Roslagen? What are the possibilities and difficulties of cooperation? In order to answer the research questions interviews with local business managers, administrative director, the acting Head of destination and tourist office staff were made. Municipalities have signed a cooperation agreement in October/November 2008, where they will work more formal together to strengthen the destination Roslagen. The result of the study shows that the main motive for municipal cooperation is the sharing of financial resources to promote and develop the destination Roslagen together.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagogernas attityd pÄverkar barnens lÀrande i förskolan.

Undersökningen belyser de metoder som kommunerna i Nordost (TĂ€by, ÖsterĂ„ker, Vaxholm, Danderyd och Vallentuna) i Stockholms lĂ€n anvĂ€nder sig av i analysering av flyktingars kompetens. Genom ett samarbete i kommunerna Ă€r ambitionen att förkorta perioden för de nyanlĂ€ndas etablering pĂ„ arbetsmarknaden. Undersökningen som gjordes Ă€r kvalitativ och innefattar intervjuer med berörd personal frĂ„n kommunerna.Undersökningen visar att det finns ett stort behov att pĂ„ ett effektivt sĂ€tt fĂ„ ut de nyanlĂ€nda flyktingarna i arbete. Resultatet visar att det finns en gemensam grundsyn pĂ„ kartlĂ€ggningen av kompetensen hos de nyanlĂ€nda. Flyktingkvinnor har generellt sett sĂ€mre förutsĂ€ttningar pĂ„ den svenska arbetsmarknaden, dock visar resultatet att inga speciella Ă„tgĂ€rder vidtas för att stödja deras framsteg till sjĂ€lvförsörjning..

En studie kring hur nÄgra elever i Äk 5 uttrycker sig kring naturkatastrofer..

Kandidatuppsats i Företagsekonomi C, Ekonomihögskolan vid LinnĂ©universitetet i VĂ€xjö, Ekonomistyrning, 2FE13E, VT 2014.Författare: Robin Arnefjord, Erik Davidsson & Alexander PerssonHandledare/Examinator: Petter BoyeMedbedömare: Jan AlpenbergTitel: CapellagĂ„rden ?Hur samarbeten och nĂ€tverk kan bidra till ökade intĂ€kter Bakgrund: CapellagĂ„rden Ă€r en fristĂ„ende internatskola pĂ„ södra Öland som likt mĂ„nga andra skolor av detta slag brottas med knappa resurser. Detta har lett till att CapellagĂ„rden eftersökt alternativa sĂ€tt att effektivisera anvĂ€ndningen av tillgĂ€ngliga resurser samt genom nya samarbeten och nĂ€tverk hitta nya intĂ€kter.Syfte: Syftet Ă€r att beskriva hur samarbeten och nĂ€tverk kan öka intĂ€kternaför en skola som CapellagĂ„rden. Detta görs i tre steg dĂ€r vi inleder med att beskriva dagens situation för att sedan studera liknande skolor och slutligen identifiera utvecklingsmöjligheter.Metod: I studien sĂ„ har vi anvĂ€nt oss av ett abduktivt angreppssĂ€tt samt en kvalitativ forskningsstrategi. Empirin har huvudsakligen hĂ€mtats frĂ„n intervjuer med företrĂ€dare för tre hantverksskolor.Slutsats: Vi kan konstatera att CapellagĂ„rden kan dra lĂ€rdom av andra skolors sĂ€tt att arbeta med samarbeten och nĂ€tverk för att öka intĂ€kterna.Exempelvis genom att anvĂ€ndning av benchmarking.

VÄr erfarenhet Àr att skolan i Sverige har en tendens att sortera ut elever nÀr problem uppstÄr, snarare Àn att titta pÄ hur undervisningen organiseras och hur resurser fördelas. Skolan behöver ta ett helhetsgrepp pÄ organisation, resurs och miljö sÄ det kan bli en skola för alla. Syftet med vÄrt arbete Àr att öka kunskapen om och söka möjligheter för inkludering i grundskolan av elever med utvecklingsstörning, genom att undersöka hur pedagogers syn pÄ detta Àr i deras arbete och hur de arbetar med elever som lÀser efter grundsÀrskolans mÄl i grundskolan. NÀr det förs diskussioner kring En skola för alla ute pÄ vÄra skolor kan man se en tendens att bÄde lÀrare och rektorer Àr obekanta med mÄnga av de statliga styrdokumenten som reglerar rÀtten till undervisningen.VÄr teoretiska grund vilar pÄ Dewey, Goffman, Hattie, Skrtic och Vygotskij. Med stöd av deras teorier har vi undersökt hur elever, utvecklas genom undervisning i sociala sammanhang. VÄr undersökning innehÄller en kvalitativ metod i form av en webbenkÀt. Respondenterna Àr pedagoger som arbetar med elever som lÀser efter grundsÀrskolans mÄl och Àr inkluderade eller delvis integrerade i grundskolan.