HemsjukvĂ„rdens arbete utgĂ„r frĂ„n teamarbete med patienten i fokus dĂ€r distriktssköterskan samarbetar med flera aktörer för att samordna vĂ„rden. Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskor upplever samarbetet med olika professioner inom den kommunaliserade hemsjukvĂ„rden. Åtta distriktssköterskor i fyra norrbottniska kommuner intervjuades. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i fem kategorier; Bristen pĂ„ riktlinjer i en ny organisation, AnvĂ€ndning av olika datasystem komplicerar det dagliga arbetet, Bristande kommunikation pĂ„verkar arbetet i hemsjukvĂ„rden, Arbeta tillsammans med patienten i fokus och Tiden Ă€r av betydelse för att kunna samarbeta. Resultatet visar att distriktssköterskor upplevde att samarbetet i den kommunaliserade hemsjukvĂ„rden var bristande nĂ€r det fattas tydliga riktlinjer och rutiner.

Detta examensarbete presenterar hur gymnasielĂ€rare upplever ett Ă€mnesövergripande samarbete som inbegriper undervisning med elever som har svenska som sitt första sprĂ„k och elever som har svenska som sitta andrasprĂ„k. ÄmneslĂ€rare pĂ„ tvĂ„ gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner kring detta omrĂ„de. Resultatet av min undersökning visar fram vikten av att följa upp lĂ€rarnas strĂ€van att ge ungdomarna en sĂ„ allsidig gymnasieutbildning som möjligt dĂ€r sprĂ„k och Ă€mne ingĂ„r och som följer lĂ€roplanens uppsatta kommunikativa mĂ„l. För att detta ska kunna förverkligas behöver dels nationella Ă„tgĂ€rder och dels lokala Ă„tgĂ€rder genomföras. Dessa Ă„tgĂ€rder berör nationella kursmĂ„l sĂ„vĂ€l som genomförande av lokala Ă€mnesövergripande samverkansplaner..

Bakgrund: VÄld i nÀra relationer var ett globalt folkhÀlsoproblem. Drygt fyra av fem kvinnor i Sverige har upplevt nÄgon typ av vÄld. Dessa kvinnor upplevde ofta skam i kontakten med sjukvÄrden dÀr sjuksköterskor upplevts dömande och respektlösa. Sjuksköterskor har en viktig roll i mötet och identifieringen av vÄldsutsatta kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av omvÄrdnaden kring kvinnor utsatta för vÄld i nÀra relationer.

Bakgrund: Statliga och kommunala myndigheter, liksom privata företag och ickevinstdrivande organisationer verkar idag för att bekÀmpa samhÀllsproblem och negativa beteenden sÄsom drogberoende, rökning och dÄliga matvanor. För att pÄverka samhÀllet i en positiv inriktning kommuniceras hÀlsofrÀmjande och sociala budskap pÄ olika sÀtt, dock med varierande framgÄng. Detta beror pÄ organisationernas natur och verksamhetssyfte, men framför allt pÄ de varierande resurser de olika aktörerna har att tillgÄ. KÀnnetecknande för icke-vinstdrivande organisationer Àr det ideella syftet och bidragsberoende frÄn sÄvÀl privatpersoner, företag som statliga bidrag. PÄ senare Är har konkurrensen om givarnas pengar ökat, vilket har fÄtt till följd att de icke-vinstdrivande organisationerna har utvecklat och fördjupat sitt engagemang i företagssamarbete.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagoger vÀljer litteratur till förskolan dÄ den Àr viktig för lÀs och skrivinlÀrningen. Vi vill ocksÄ undersöka vilket inflytande barnen har pÄ valet av litteraturen. Vi har i undersökningen intervjuat tre pedagoger samt en barnbibliotekarie. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur vÀljer pedagoger barnlitteratur till förskolan och vad styr valet? Har barn inflytande över litteraturvalet till förskolan? Hur ser i sÄ fall detta inflytande ut? Resultaten av intervjuerna har bearbetats och diskuterats för att kunna presenteras.

Min undersökning Àr gjord, pÄ vad man i min kommun kallar SAM-grupper. Dessa SAMgrupper Àr ett samarbete mellan sÀrskolan och grundskolan.Mitt syfte var att ta reda pÄ hur klasslÀrare och förÀldrar upplever att SAM-gruppseleverna utvecklas bÄde kunskapsmÀssigt och socialt. Genom att intervjua personal och förÀldrar fick jag svar pÄ hur de upplever detta. Jag har jÀmfört nÄgra av frÄgorna och bÄde klasslÀrare och förÀldrar har liktydiga svar. Resultatet av min undersökning Àr att samarbetet mellan sÀrskolan och grundskolan gör att eleverna utvecklas vÀl efter var och ens förutsÀttningar.I min analys kan man Àven se att skolan fortfarande har det traditionella sociala synsÀttet.

Alla har i varierad utstrÀckning egna erfarenheter av skolan, det medför att tankar och synsÀtt om den skiftar beroende pÄ vem som tillfrÄgas. Lyhördhet, kommunikation och engagemang Àr grundlÀggande förutsÀttningar för samarbetet mellan hem och skola som i sin tur har stor betydelse för barnets skolgÄng. Skolan har under lÄng tid prÀglats av olika maktförhÄllanden som bidrog till att pedagogens auktoritet var given. Idag betonas vikten av att skolan och vÄrdnadshavare gemensamt Àr ansvariga för elevens skolgÄng, dÀrmed blir det pedagogens personliga egenskaper som bygger auktoritet. Syftet med studien var att undersöka hur förÀldrar till barn i Ärskurs 1-3 resonerar kring samarbetet mellan hemmet och skolan.

Bakgrund: Strukturella förÀndringar i form av nya lagar och högre krav pÄ att vÄrden anpassar sig efter vÄrdtagarens behov, har medfört ökade krav pÄ samarbete mellan vÄrdpersonal. En arbetsmodell som införts för att öka samarbetet mellan olika professioner Àr teamarbete. Ett fungerande teamarbete bidrar till en mer patientsÀker och personcentrerad vÄrd. Syftet med föreliggande arbete var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av samarbete med lÀkare inom vÄrden. Som metod har en litteraturöversikt anvÀnts.

För att fÄ ett sÄ bra resultat som möjligt, och minska antalet prover och förÀndringar och dÀrmed Àven korta ner produktionstiden, Àr det viktigt att ha en bra grund att utgÄ ifrÄn.Arbetet gjordes i samarbete med företaget Franchetti i Göteborg, och uppgiften var att ta fram grunder med en korrekt gradering Ät en av deras kunder, efter kundens behov och önskemÄl. Utöver detta fick jag dessutom sjÀlva designa och ta fram en eller flera egna modeller, och detta resulterade i tvÄ egna modeller.All konstruktion och gradering har gjorts i Lectras programvara Modaris. Utöver det har Àven Lectras programvara Kaledo anvÀnts, samt Adobe Illustrator och Excel.I mitt arbete har jag anvÀnt mig av kunskaper inom konstruktion och gradering som jag fÄtt under min utbildning och för att fÄ fram önskat resultat har jag testat mig fram genom att göra mönster och sy upp prover.Denna rapport behandlar tillvÀgagÄngssÀtt vid framtagandet av grunderna och dess gradering, samt produktutvecklingen av de tvÄ modellerna, problem som uppstÄtt under arbetets gÄng och det slutgiltiga resultatet..

Syftet med denna uppsats Àr att utforska varför konsumenter anammar ett nytt sÀtt att handla livsmedel. För att förklara det övergripande syftet har en undersökning gjorts pÄ vad det Àr i den fÀrdiga matkassen som gör att konsumenterna vill anvÀnda den. En uppdelning har gjorts mellan olika mÄlgrupper som anvÀnder sig av denna tjÀnst, dÄ skillnader och likheter ville undersökas. En kombinerad modell bestÄende av förÀndringsfaktorer och vÀrdeskapande har anvÀnts för att finna data och tolka resultaten i undersökningen. Studien har visat att det framförallt Àr bÀttre mat, sparad tid och förenklad planering som gör att konsumenterna vill anvÀnda tjÀnsten.

SAMMANFATTNING: (Abstract)Syftet med studien var att utifrÄn tre lÀrares och en socialsekreterares perspektiv söka en förstÄelse om hur samarbetet med barn som far illa ser ut, vilka tecken ett barn som far illa kan uppvisa och vilka faktorer som avgör om en lÀrare anmÀler ett barn till socialtjÀnsten. Syftet besvarades med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och analys av svaren i förhÄllande till tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter. De viktigaste resultaten i studien var att intervjupersonerna inte kÀnde till alla tecken pÄ att barn far illa, att det finns ett flertal faktorer som pÄverkar om en lÀrare anmÀler ett barn till socialtjÀnsten och att samarbetet mellan skolan och socialtjÀnsten inte Àr tydligt nog. Slutsatsen visade att det behövs mer kunskap för att upptÀcka barn som far illa, att samarbetet mellan skolan och socialtjÀnsten behövs göras mer tydligt. Att lÀrarna behöver fÄ mer möjligheter till stöttning med elever som far illa för att minska faktorer som kan pÄverka lÀrares anmÀlningsbenÀgenhet..

Syftet med denna studie Àr ta reda pÄ vad förÀldrasamarbete innebÀr för nÄgra verksamma pedagoger och pÄ vilket sÀtt de skapar möjlighet för förÀldrarna att kÀnna sig delaktiga och ha inflytande i verksamheten. Studien har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar förskolepedagoger för att skapa möjlighet för förÀldrarna att kÀnna sig delaktiga och ha inflytande i verksamheten? Erbjuder förskolan i frÄga förÀldrastödsprogram och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Genom kvalitativa intervjuer med en förskolechef, fyra förskollÀrare och en barnskötare söktes svar pÄ frÄgestÀllningarna som ligger till grund för denna studie. Studien visar pÄ en rad olika resultat kring vad förÀldrasamverkan innebÀr och vad som ingÄr i detta begrepp. Samtlig personal som medverkat har belyst vikten av att arbeta med olika samverkansformer för att de ska kunna nÄ ut med information som rör verksamheten till alla förÀldrar, detta för att skapa möjlighet för förÀldrarna att kÀnna sig delaktiga i verksamheten, oavsett vilka förutsÀttningar förÀldrarna har. Pedagogerna talar om ansvaret som vilar pÄ dem nÀr det gÀller information kring lÀrande och utveckling, men Àven om ett ökat ansvar som innebÀr det sociala dÀr det handlar om barnens livskunskap, alltsÄ det sociala samspelet med andra barn, förÀldrar och personal, som stÀndigt sker i barnens omgivning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om man kan anvÀnda fysisk aktivitet i skolan som ett hjÀlpmedel för barn och ungdomar med ADHD och DAMP och i sÄ fall hur. Jag har undersökt detta genom intervju med fem idrottslÀrare pÄ fÀltet. I litteraturdelen beskrivs diagnoserna ADHD och DAMP ur olika synvinklar, hur olika författare anser att fysisk aktivitet pÄverkar kroppen och hjÀrnan. Jag beskriver ocksÄ det pÄgÄende forsknings projektet Bunkeflomodellen och visar nÄgra delresultat frÄn projektet. I diskussionen reflekterar jag kring hur fysisk aktivitet pÄverkar kroppen och hjÀrnan, hur man kan underlÀtta idrottslektionerna för barn med ADHD och DAMP.

En god munvÄrd har betydelse bÄde för hÀlsa och det allmÀnna vÀlbefinnandet och brister kan leda till lidande sÄsom sjukdom, undernÀring och försÀmrad livskvalitet. Syftet med studien var att belysa det vÄrdande teamets förhÄllningssÀtt till munhÀlsovÄrd för vÄrdtagare i sÀrskilt boende. Litteraturstudien baserades pÄ vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna bearbetades med hjÀlp av en innehÄllsanalys. Studien visade pÄ en komplex problematik och det framkom att munvÄrden kan innebÀra ett etiskt dilemma pÄ grund av det starka integritetsomrÄde som munnen utgör.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.