Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta i ett team med rehabilitering av vuxna med en förvÀrvad hjÀrnskada. Sex arbetsterapeuter verksamma pÄ rehabiliteringskliniker i VÀsterbotten och i Norrbotten intervjuades. Det insamlade materialet analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Strukturens betydelse för en effektiv rehabiliteringsprocess?, ?Samarbete ger rehabiliteringen ett mervÀrde? och ?Arbetsterapeutens roll med aktivitet i fokus?. Resultatet visade pÄ behovet av ett strukturerat arbetssÀtt i teamet dÀr en gemensam ledare Àr betydelsefull för att driva rehabiliteringsprocessen.

Studiens syfte Àr att undersöka hur Ätta lÀrare i grundskolan resonerar kring hur de skapar förutsÀttningar för lÀrande, dÄ elever med lindrig utvecklingsstörning som lÀser enligt grundsÀrskolans lÀroplan ingÄr i grundskolegruppen. Studien har en kvalitativ forskningsansats med utgÄngspunkt i lÀrandetraditionerna behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen.För att genomföra studien anvÀndes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med Ätta lÀrare i grundskolan som har elever med lindrig utvecklingsstörning individintegrerade i sin grupp. Studiens resultat har analyserats utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr sju kategorier som skapar försÀttningar för lÀrande analyserats fram. De sju kategorierna Àr:Goda relationer och gemenskap, LÀrarens ledarskap och tydliga kunskapsmÄl, Variation av arbetsmetoder, Samarbete och kommunikation, Individuella anpassningar och hjÀlpmedel, Kunskap kring didaktik, elevutveckling och styrdokument och Samverkan och stöd i organisationen.En ytterligare djupare analys genomfördes för att se likheter och variationer mellan lÀrarnas resonemang kring hur de skapar förutsÀttningar för lÀrande och dÀr de olika lÀrarnas resonemang kopplades till de tre olika lÀrandetraditionerna behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen. Fem olika "lÀrartyper" analyserades fram.Slutsatser som dragits Àr att lÀrarna har mÄnga gemensamma strategier för att skapa förutsÀttningar för lÀrande, men att det finns en variation hos lÀrarna, dÀr flera lÀrare anser att de anvÀnder sig av goda relationer och gemenskap, varierade arbetsmetoder och kommunikation och samspel för att skapa förutsÀttningar för lÀrande och dÀr lÀrarnas resonemang bygger pÄ en variation utifrÄn de tre lÀrandetraditionerna.

Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera ett tredjepartslogistiskt samarbete mellan en vinimportör och dennes distributör utifrÄn importörens perspektiv. Arbetet avser att lyfta fram vilken typ av relation som finns dem emellan. För att finna svaren till vÄr undersökning har frÄgor skapats utifrÄn valda teorier om partnerskap, samverkan och riskhantering. FrÄgorna har sedan stÀllts till personer som arbetar hos bÄde vinimportören och distributören. Spontana samtal och en observation har genomförts i kontorsmiljön hos vinimportören.

Bakgrund: Rehabilitering inom slutenvÄrden innefattar ett samarbete mellan undersköterska och sjukgymnast. Undersköterskor har en viktig roll i rehabiliteringen men det saknas forskning om deras uppfattningar kring sin roll.Syfte: Att undersöka undersköterskors erfarenheter av delaktighet i sjukgymnastisk rehabilitering av patienter pÄ en vÄrdavdelning inom slutenvÄrden.Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats anvÀndes. Datainsamlingen gjordes i form av semistrukturerade gruppintervjuer med undersköterskor. Materialet analyserades sedan med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier som blev tvÄ teman, KÀnsla av att vara viktiga och god egen tilltro till sin förmÄga at utföra rehabiliterande insatser samt Samarbetet kring rehabiliteringen pÄverkas av individerna och omgivningen.Diskussion: Resultatet visar att undersköterskornas kÀnsla av delaktighet pÄverkas av konsekvenser, individer, beteende och omgivning vilket kan ses i förhÄllande till den operanta inlÀrningsteorin och den socialkognitiva teorin.Slutsats: Undersköterskorna kÀnner sig delaktiga i rehabilitering dÄ de Àr engagerade, aktivt medverkande och kÀnner att de Àr till nytta. En svaghet i delaktigheten Àr att kommunikationen kring rehabiliteringen upplevs vara bristfÀllig och dÀrmed minskar undersköterskornas medinflytande.

Boendestöd Àr en framgÄngsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det hÀr Àr en jÀmförande studie baserad pÄ intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet Àr att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehÄller. Varför Àr det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad Àr det som rÀttfÀrdigar indelningen i de tvÄ grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet Àr analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framvÀxt och teorier om socialkonstruktivism.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ de idéer som unga vuxna (18-24 Är) med psykiskt funktionshinder har kring hur en sysselsÀttningsverksamhet skulle vara uppbyggd och om det Àr möjligt att nÄgon form av organiserad verksamhet kan hjÀlpa dem i övergÄngen till vuxenlivet. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervjustudie. Urvalet var fem personer, tre mÀn och tvÄ kvinnor, som har kontakt med Stockholms lÀns landstings öppenpsykiatriska mottagning eller TÀby kommuns socialpsykiatriska enhet. Teoretiska utgÄngspunkter har varit symbolisk interaktionism. I studien kan utlÀsas att det Àr viktigt för gruppen unga vuxna med psykiskt funktionshinder att fÄ möjlighet till ett socialt liv utanför hemmet.

Handlingsplan ingÄr i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas pÄ alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen Àr ett dokument dÀr mÄl och strategier som företagen ska följa upp gÄs igenom..

Tegs central skola har tidigare varit en s.k. problemskola, men har numer ett mycket bÀttre rykte. Vi har fÄtt antydningar om att det finns ett stort intresse frÄn skolan och förÀldrarna till eleverna, att polisen ska komma till skolan och informera ungdomarna om t.ex. alkohol/droger och mobbing. TyvÀrr har polisen i dagens lÀge vare sig resurser eller tid att fullt ut tillmötesgÄ dessa önskemÄl.

Den globala medelhavsniv?n stiger och ?r ett o?terkalleligt fenomen som kommer forts?tta att stiga flera tusen ?r fram?ver. Studien syftar till att f?rst? hur kustkommunerna, Malm? och Trelleborg, resonerar kring strategier och anpassnings?tg?rder f?r att hantera utmaningar med havsniv?h?jningar, s?v?l som med r?dande styrning och ansvarsf?rdelningen. Studien unders?ker ?ven kommunernas syn p? havet och valet av tidsperspektiv i planeringen.? Resultatet fr?n studien visar p? ett behov av ett l?ngre tidsperspektiv, bortom 100 ?r f?r att m?ta utmaningarna med havsniv?h?jningar.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

This is a case study where the purpose is to examine three youth workers view of the cooperation with the classroom teachers.This study was conducted through qualitative interviews, which are usually used when one wants to interpret or explain something. Unlike quantitative interviews, which are used when one is trying to measure something. I have used semi-structured interviews when I tried to answer my questions. My results showed that the three different informants collaborated with the school and classroom teachers in different ways, one of them had no scheduled time to plan with classroom teachers, while the other two had. Two of the informants worked in class during the mornings basically every day, the third one were in class for a few lessons.

Studien Àr en kvalitativ intervjustudie som genomfördes i samarbete med Scania CV AB. Syftet Àr att kartlÀgga hur man resonerar kring begreppet sÀkerhet i förhÄllande till Organizational Behavioral Management (OBM). Studien presenterar OBMs beteendeanalys ABC-modellen för att beskriva hur ett beteende kan aktiveras samt vilka konsekvenser det har. Den avser Àven att introducera DCOM och Beteendebaserad sÀkerhet (BBS) som kompletterande verktyg att arbeta med. MÄlgruppen i studien Àr truckförare pÄ Chassi.

Kina, ett expansivt land i centrala Asien, har genomgÄtt stora förÀndringar sedan AndravÀrldskriget. Har den förÀndringen skapat en uppfattning i USA att Kina kan ses som ett hot?Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den officiella hotbilden av Kina skildrats i USAunder Ären 1991-2006. Detta med fokus pÄ att se pÄ vilka förÀndringar som eventuellt skettunder den perioden. Problemformuleringen lyder: Vilka likheter och olikheter kanidentifieras genom att jÀmföra hur den officiella hotbilden av Kina har skildrats under detre olika presidentadministrationerna Ären 1991-2006.

Introduktion: Suicidala patienter Àr en patientgrupp som vÀckte kÀnslomÀssigt engagemang hos vÄrdpersonalen.  För att kedjan av vÄrdinsatser mellan den somatiska och psykiatriska vÄrden skulle fungera optimalt behövdes ett vÀl utvecklat samarbete. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa vÄrdpersonalens upplevelse av att vÄrda en patient som utfört en suicidal handling samt samarbetet mellan psykiatrisk och intensivvÄrdsavdelning vid vÄrd av dessa patienter. Metod: Studien gjordes med en kvalitativ metod med intervjuer i fem fokusgrupper dÀr resultatet tolkades med hjÀlp av en manifest innehÄllsanalys. Resultat: Studien visade att vÄrdpersonalen upplevde den suicidala patienten som en komplext och resurskrÀvande patientgrupp. Resultatet visade Àven att man önskade ett mer utarbetat samarbete runt dessa patienter mellan intensivvÄrden och psykiatrin.