Denna rapport visar hur man kan designa ett generiskt ramverk över HTTP/JSON för textredigerings-/programmerings-samarbete över internet. Ramverket implementeras i form av en server, en webbklient och ett insticksprogram i en textredigerare. Prestandan samt anvÀndarupplevelsen av implementeringen utvÀrderas och vi kommer fram till att implementationen fungerar och kÀnns till stor del naturlig att anvÀnda. Prestandan skulle kunna blir bÀttre genom att minska belastningen pÄ servern genom att optimera samt flytta delar av den designade algoritmen ut till klienterna. Ramverket gick att anvÀnda men saknade mÄnga hjÀlpmedel för att anvÀndaren bÀttre skulle kunna kommunicera genom samarbetsverktyget.

Detta examensarbete, som skrivits inom omrÄdet media vid Konstfack Àgnas Ät tonÄrskillars sociala lÀrande i strategispelet League of Legends. Jag har undersökt hur ungdomarna kommunicerar med varandra och vilka olika metoder de anvÀnder för att inskaffa kunskap som Àr nödvÀndigt för att utvecklas som League of Legendsspelare. Jag har utgÄtt frÄn kvalitativa intervjuer med tre femtonÄriga killar och etnografiskt orienterade videodokumentationer som bas för min undersökning. Socialsemiotisk teori med ett multimodalt perspektiv anvÀnds. Begrepp som jag anvÀnder mig av för att förstÄ och analysera min empiri Àr lÀrande och design.Analysen av intervjuer och videodokumentationerna vÀgleds av mina frÄgor kring hur ungdomarna lÀr sig av varandra och vilka resurser de skapar tillsammans.

VÄr studie Àr gjord i syfte att belysa Ätta pedagogers syn pÄ den lokala elevhÀlsan. Vi undersöker ocksÄ vilka förvÀntningar pedagogerna har pÄ elevhÀlsan dÄ de söker stöd för ett elevÀrende, hur samarbetet mellan elevhÀlsan och pedagogerna ser ut samt hur Äterkoppling sker mellan dem.  Vi har dessutom valt att fokusera pÄ hur pedagogerna beskriver rektorns roll och delaktighet i elevhÀlsan och hur de ser pÄ rektors betydelse för det elevvÄrdande arbetet.Studien ger en överblick över den litteratur som anses vara relevant för att uppnÄ studiens syfte, bland annat beskrivs rektors ledarskap, de olika yrkesrollerna i elevhÀlsan samt meningsskapande. Dessutom ges en beskrivning av kommunikation, reflektion, handledning och kollegialt samarbete. Vi lyfter fram nÄgra viktiga teorier sÄsom fenomenologi, komplexitetsteorin, KASAM samt det sociokulturella perspektivet.

Undersökningen visar de attityder olika aktörer, pÄ och kring komvux i BlÄmÄla, harangÄende sitt skolbibliotek. De tillfrÄgade har fÄtt ge sina Äsikter i frÄga om skolbiblioteketsegentliga funktion, personalen, lokal och bestÄnd, datorisering, anvÀndning, samarbetemed andra kommunala enheter och spekulera i andra aktörers tankegÄngar ombiblioteksverksamheten.Syftet Àr att visa pÄ problematiken kring biblioteket i vuxenutbildningen, samt ge vissaförslag och idéer angÄende utveckling av verksamheten. En kvalitativ metod har anvÀnts,i avsikit att klargöra hur aktörerna, pÄ just denna komvuxenhet, tÀnker. De intervjuade Àrbl a rektor, studierektor, bibliotekarier och elever.Resultaten tyder pÄ att man anser funktionen som referensbibliotek vara den viktigaste.Att ha en yrkesutbildad bibliotekarie, ses dock inte som en nödvÀndighet, aven om manefterlyser nÄgon som kan visa fram de möjligheter skolbiblioteket har att ge. Samtliga Àröverens om att lokalen Àr för liten och att litteraturbestÄndet borde vara betydligt större.Datorisering Àr erforderligt för verksamheten.

This thesis deals with options about information technology in education, the starting pointbeing a project in progress, namely Ostindieprojektet. This is the first collaboration betweenDatatorget and Stadsmuséet in Göteborg. The research is built on a phenomenological approach.The "backbone" information is collected from qualitative interviews, conducted mainlyduring March-April 1995.The questions for the interviews deal with the opinions about the reasons with Ostindieprojektetand IT in education, what conditions required to complete Ostindieprojektet and the ITdevelopment, the availability of the material, how IT-use can affect education, possible qualitiesfor the student with IT-use and how IT-use can affect the role of the school-1ibrary as ateaching tool.Some key subjects examined in the thesis deals with governmental investigations, viewsabout pedagogic and knowledge, problem-based leaming, computer-based education and therole of the school-library. The research shows that the interviewers have the same opinionsas the above mentioned key subjects. In completing the thesis we hope we have created aforum for critical discussion..

Examensarbetet handlar om den initiala kontakten med vÄrdnadshavare och syftet Àr att undersöka hur lÀrare pÄ olika sÀtt kan möta vÄrdnadshavare som Àr nya för lÀraren och verksamheten. Arbetet jÀmför ocksÄ lÀrares arbetssÀtt inom samma stadium och mellan stadier. Den tidigare forskningen sÀger inte mycket om just den första kontakten vilket stÀrks av Seitsinger, Felner, Brand och Burns (2007) forskning. Det enda som behandlas ytligt Àr inskolningen i förskolan. Fokus har lagts pÄ kommunikation och samarbete dÄ dessa kan ses som tvÄ grundstenar i en tillfredsstÀllande relation mellan lÀrare och vÄrdnadshavare.

Kommunikation och ett bra samarbete mellan skola och arbetsmarknad Àr nödvÀndigt för att fÄ till professionella utbildningar för vÄra elever, sÄ kallad arbetsplatsförlagt lÀrande (APL). Detta examensarbete inriktar sig pÄ att undersöka samarbetet mellan lÀrare och handledare ute pÄ arbetsplatser samt undersöka vilka faktorer som kan bidra till att samarbetet blir bÀttre och hÀrigenom förbÀttra kunskapsutvecklingen för eleverna.Fyra arbetsplatser samt tvÄ skolor i olika delar av Sverige, dÀr handledare och lÀrare i varierande Äldrar med yrkeskunskaper prÀglar respektive bransch, utgör resultatdelen i denna studie. FrÀmst har fokus legat pÄ hur kommunikation mellan skola och arbetsliv fungerar och om eller hur förbÀttringar mellan skola och arbetsliv skulle kunna ske utifrÄn arbetsplatsernas perspektiv och erfarenhet av APL.Av de tillfrÄgade lÀrare, som besvarade frÄgor kring hur kommunikation mellan skola och arbetsliv upplevs, svarade majoriteten i runda ordalag att den kÀnns tillfreds men att mycket kan göras för att förbÀttra denna samverkan. Handledarnas uppfattning om samarbetet kunde liknas vid lÀrarnas, att arbeta för en bÀttre samverkan, men de saknade Àven kontinuerlig uppföljning frÄn skolans sida pÄ de bedömningar som de utför pÄ eleverna efter avslutad APL-period för att veta om huruvida deras praktiska undervisning motsvarat skolans förvÀntningar eller inte.Genom denna rapport har vi fÄtt veta att handledarna önskar att eleverna fÄr en undervisning i skolan och ökad förstÄelse för hur viktigt beteende och förhÄllningssÀtt Àr ute pÄ arbetsplatserna. Dessa faktorer Àr kanske de viktigaste att fÄ gehör för ute pÄ skolorna och pÄ sÄ sÀtt skapa ett framgÄngsrikt samarbete mellan skola och arbetsliv..

Alla pedagoger möter nÄgon gÄng elever som har primÀra koncentrationssvÄrigheter. MÄnga stÄr frÄgande och söker efter ett förhÄllningssÀtt för att kunna hantera dessa elever. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med elever, som har primÀra koncentrationssvÄrigheter och Àr utÄtagerande. Eleverna kan ha diagnos, men i första hand koncentreras studien pÄ de elever, som inte Àr diagnostiserade. I litteraturgenomgÄngen beskrivs vad primÀra koncentrationssvÄrigheter Àr och hur pedagogen kan bemöta de eleverna och vilka insatser som kan göras under lektionerna. Klassrumsmiljöns vikt diskuteras och Àven motorikens betydelse för koncentrationen.

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vÄr kvalitativa fallstudie Àr att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgÄr frÄn en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhÄllningssÀtt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts pÄ en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer.

I Sverige har en diskussion vÀxt kring förslaget att svenska sjukgymnaster ska ha rÀtt att skriva sjukintyg. Sverige har problem med höga sjukskrivningskostnader som i första hand beror pÄ gruppen patienter med muskuloskeletala problem och fram för allt ryggvÀrksbesvÀr. Sjukgymnaster arbetar genom att förebygga, frÀmja, behandla, habilitera samt rehabilitera problem och besvÀr inom det muskuloskeletala systemet. I Norge fÄr numera manuellterapeuter (sjukgymnaster) och kiropraktorer göra bedömningar av sjukskrivningsbehov och skriva sjukintyg för upp till tolv veckor. I Sverige Àr lÀkaren den enda yrkesgruppen med befogenheten att bedöma behovet av sjukskrivning samt skriva sjukintyg.

Undersökningen syftar till att undersöka förÀldrars attityder till skolan. För att göra denna undersökning har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod och sÄledes av en kvalitativ intervjuform. MÄnga menar att vi idag lever i ett postmodernt samhÀlle, dÀr stora förÀnd-ringar har skett. Dessa förÀndringar har pÄverkat hela samhÀllet, hemmen och sko-lan. Genom dessa förÀndringar har Àven lÀrarrollen blivit pÄverkad.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Denna uppsats behandlar kommunal samverkan. En kommunal verksamhet, rÀddningstjÀnsten, har valts för att undersöka om statistiskt gÄr att faststÀlla om samverkan mellan kommuner pÄverkar kostnaden och kvalitén i verksamheten. Genom att definiera och analysera kostnads och kvalitetsvariabler för rÀddningstjÀnsten undersöks om det finns skillnader mellan tre olika sÀtt att organisera den kommunala rÀddningstjÀnsten. De tre organisationsformerna speglar tre sÀtt att förhÄlla sig till samverkan. Den första gruppen av kommuner Àr de som valt ett offentligtrÀttsligt samarbete sÄsom kommunalförbund eller gemensam nÀmnd.

Följande studie syftar till att undersöka hur en organisation kan arbeta mot mÄl med ett lösningsfokuserat förhÄllningssÀtt tillsammans med individuella mÄlplaner och hur det upplevs av ett antal anstÀllda. Med arbeta mot mÄl avses en process i tre delar; att formulera, genomföra och uppnÄ mÄl. Studien utförs pÄ Abba Seafood som 2009 började arbeta med Appreciative Inquiry (AI) i samband med ett förÀndringsarbete. AI utvecklades sedan till ett verktyg och förhÄllningssÀtt inom organisationen. Abba Seafood införde Àven ett arbete med individuella resultatrapporter i samband förÀndringsarbetet.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur ungdomar i Haparanda och TorneÄ som gÄr pÄ den gemensamma skolan, ? SprÄkskolan upplever att det Àr att bo i en grÀnsstad samt att se hur samarbetet pÄ skolan fungerar och hur deras instÀllningar till varandra Àr i och med att dem kommer frÄn tvÄ olika lÀnder och tvÄ kulturer möts. Vidare ville vi ocksÄ ta reda pÄ om skolans mÄl nÄs ? Àr eleverna tvÄsprÄkiga nÀr de lÀmnar skolan och hur umgÄs de svenska och finska eleverna med varandra. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor sÄ valde vi att göra en kvalitativ studie, vi gjorde en litteraturundersökning och vi intervjuade ungdomar som gick i niondeklass pÄ SprÄkskolan.