BakgrundI bakgrunden beskrivs genus och jĂ€mstĂ€lldhet utifrĂ„n ett historiskt perspektiv samt genom aktuell forskning. Även internationell forskning tas upp. Begrepp som Ă€r aktuella för studiens omrĂ„de lyfts fram och beskrivs. De normer som finns i samhĂ€llet kring kvinnligt och manligt presenteras. Miljö, material och barnlitteratur diskuteras utifrĂ„n ett genusperspektiv.

Sammanfattning VÄrt syfte med denna studie var att undersöka vilka fördelar och nackdelar lÀrarna ansÄg att det fanns med metoden att skriva sig till lÀsning (ASL) med datorn som skrivverktyg. Vi ville ocksÄ studera vilka elever som gynnas/missgynnas av metoden samt om lÀrarna kunde se nÄgra skillnader pÄ elevernas texter vad gÀller innehÄll och kvalitet. VÄra frÄgestÀllningar var: 1. Ser lÀrarna nÄgra skillnader i texternas innehÄll och kvalitet nÀr eleverna skriver pÄ datorn istÀllet för pÄ traditionellt sÀtt med papper och penna och pÄ vilket sÀtt? 2.

Syftet med denna uppsats var att studera hur individer inom organisationer, företag och myndigheter som arbetar med barnsexturismfrÄgor upplevde sitt arbete. Detta för att forska i hur de upplever att globaliseringen inverkar pÄ arbetet mot barnsexturism. HÀri inkluderas faktorer som lagstiftning och hur nationellt och internationellt samarbete fungerar. Vi har genomfört en intervjuundersökning med sju kvinnor och en man. Intervjuerna har tolkats enligt en hermeneutisk ansats.

Syftet med studien Àr att ur ett Vygotskijperspektiv skildra förskollÀrares syn pÄ barns samspel och samlÀrande samt vilken syn de har pÄ sin egen roll i detta sammanhang. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka uppfattningar har förskollÀrare om samspel och samlÀrande hos förskolebarn? Hur ser förskollÀrare pÄ den pedagogiska miljöns betydelse för att frÀmja samlÀrande och samspel? Hur beskriver de sin egen roll i barns samarbete och samlÀrande? I studien intervjuas fem verksamma förskollÀrare pÄ tre olika förskolor. Det visar sig att nÀstan alla kÀnner till Vygotskij och delar av hans teorier och en förskollÀrare har Àven honom som förebild. Resultatet visar att de pÄ mÄnga sÀtt arbetar efter hans teorier men att ibland saknas en medvetenheten om det.

Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare tÀnker kring arbete med mÄngkulturalitet, samt vilka erfarenheter de har kring detta. För att undersöka detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med Ätta förskollÀrare pÄ olika förskolor. Resultatet av vÄr studie visar pÄ att det till större del finns en önskan av fortbildning och samarbete mellan arbetslag för att ta vara pÄ och ta del av varandras erfarenheter i arbete kring mÄngkulturalitet och pÄ sÄ sÀtt fÄ ökad kompetens. Resultaten visar vidare att en stor del av informanterna i nulÀget anvÀnder sig av egna kunskaper direkt kopplade till egna erfarenheter och utformar verksamheten efter detta. Material Àr nÄgot som de till viss del fÄr hjÀlp av kommunen med, men det gÀller för informanterna att vara kreativa och hitta lösningar utifrÄn varje situation som ett komplement till det stöd de fÄr frÄn kommun och ledning.

Syfte: Studiens syfte Àr att identifiera de faktorer som Àr viktiga för svenska företag att ha i Ätanke för att fÄ ett fungerande samarbete, i form av ett joint venture, pÄ den reglerade kinesiska marknaden. Metod: Studien bygger pÄ tre kvalitativa fallstudier gjorda pÄ svenska företag etablerade i Kina. Respondenterna bestÄr av dels representanter frÄn fallföretagen och dels konsulter med inriktning pÄ affÀrsetablering i Kina. Genom hela studien anvÀnds följande tre punkter för att fÄ en sammanhÀngande struktur: val av samarbetspartner, struktur pÄ samarbetet samt ledningsfilosofi. De tre ovanstÄende punkterna underbyggs alla av varsin teori, som Àr utgÄngspunkten för studiens analys.

Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av teamarbetet inom öppenvÄrden vid strokerehabilitering. Sex legitimerade arbetsterapeuter med minst ett Ärs erfarenhet av teamarbete vid strokerehabilitering deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med stöd av intervjuguide. Den insamlade datan analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i fyra kategorier: ?Faktorer som bidrar till en vÀl fungerande dialog?, ?Betydelsen av ett vÀlutvecklat samarbete?, ?Betydelsen av att komplettera varandras kompetens?, ?Betydelsen av att möta utmaningar?.

Bakgrund: Inom hÀlso-och sjukvÄrden har samarbete vuxit fram som en organisationsform. Kunskap om hur vÄrdpersonal uppfattar samarbete Àr vÀrdefullt för en fortsatt utveckling av organisationen och för att sÀkra god vÄrd. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskans, anestesisjuksköterskans och operationssjuksköterskans uppfattning av samarbetet pÄ operationssalen samt vilka frÀmjande och hindrande faktorer som pÄverkade samarbetet. Metod: Som metod valdes en deskriptiv design med kvantitativa data. Ett frÄgeformulÀr har anvÀnts för att uppnÄ syftet med studien.

Syftet med studien Àr att genom en deltagande observation pÄ Intersport i Falun City skapa förstÄelse för vilka faktorer som leder till att omsÀttningen hÀmmas. Vi har kommit fram till att det Àr kommunikationen och samarbetet som Àr de mest betydande faktorerna som pÄverkar omsÀttningen i butiken. Kundfokus och kunskap har Àven de en betydande roll men vi tror inte att den Àr lika stor. Vi anser att om kommunikation och samarbete förbÀttras kan personalen tillsammans behandla de problem som dyker upp och kundfokus och kunskapen följer med..

Syftet med vÄr aktionsforskningsstudie Àr att se vilka möjligheter till samarbete matematiska uppgifter kan erbjuda i en utomhusmiljö. Detta gjorde vi genom att konstruera matematiska uppgifter som eleverna fick lösa pÄ skolgÄrden. Tidigare forskning tar upp positiva aspekter med att lÄta elever lösa matematiska uppgifter utomhus dÀr de ser matematiken i ett konkret sammanhang. Forskning poÀngterar Àven betydelsen av att lÀra sig tillsammans med andra genom att fÄ förklara sina tankar. Empiri samlades in genom observation och loggboksskrivande som sedan analyserades.

Syfte och FrÄgestÀllningar: Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur samverkan fungerar i ett mÄngkulturellt fritidshem. Det som gjorde mig mest intresserad av omrÄdet var att förstÄ om och varför det finns svÄrigheter med förÀldrasamverkan och hur pedagoger och förÀldrar gÄr till vÀga för att stÀrka samverkan. Tidigare forskning: Undersökningar som gjorts kring förÀldrasamverkan i skolan angÄende förÀldrars och pedagogers attityder kring skolan och skolans samverkan. Metod: Jag har valt att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat tre pedagoger och tre förÀldrar pÄ ett fritidshem. Resultat: Undersökningen visar att förÀldrarna inte har tillrÀckligt med tid för förÀldrasamverkan samtidigt som de anser att barnen och deras framtid Àr förÀldrarnas första prioritering. Pedagogerna har förstÄelse för förÀldrarna och försöker stÀrka den dagliga tamburkontakten tillsammans med förÀldrarna för att gynna samarbetet..

Denna studie hade syftet att undersöka om det gÄr att förÀndra gruppdynamiken i en barngrupp i förskolan. Vi valde att utgÄ frÄn olika tillitsövningar och samarbetsövningar. Vi har anvÀnt oss av observationer för att kunna se resultaten. Det resultat studien visade Àr att det kan ske förÀndringar med hjÀlp av olika aktiviteter. Studien genomfördes pÄ en förskola dÀr vi observerade barn i Äldern 5 Är.

Varierat arbetssÀtt ger möjlighet till nyfikenhet och lust att lÀra. Oftast Àr matematiken för abstrakt för eleverna. Utomhusmatematiken ger tillfÀlle till att arbeta konkret och detta ser vi som ett komplement till den vanliga undervisningen. Syftet Àr att undersöka möjligheter med utomhusmatematik ur inlÀrningssynpunkt. Det framkom under en kvalitativ ostrukturerad elevobservation och i fem kvalitativa intervjuer med lÀrare att i det laborativa matematiska arbetssÀttet utomhus anvÀnder eleverna sina sinnen, kommunikation och samarbete.

VÄrt syfte har varit att undersöka hur fyra lÀrare i trÀ- och metallslöjd ser pÄ Àmnesövergripande arbete och hur de arbetar Àmnesövergripande i praktiken. Vi har genom vÄra frÄgestÀllningar tagit reda pÄ hur de intervjuade trÀslöjdslÀrarna resonerar kring möjligheten att ingÄ i ett samarbete med andra Àmnen, samt hur detta yttrar sig i deras undervisning och vilka anledningar som ligger till grund. Vi har dels anvÀnt forskning som berör slöjdÀmnet men ocksÄ anvÀnt oss av forskning kring det praktiskt/estetiska fÀltet i stort. Utöver detta har vi lutat oss mot Deweys teorier kring samspelet mellan praktik och teori. Vi har valt att enbart anvÀnda oss utav kvalitativa intervjuer av ostrukturerad karaktÀr som metod för att nÄ fram till vÄrt resultat.

Studien undersöker pÄ sex olika skolor hur en SO- lÀrare upplever de befintliga möjligheterna för samarbete och kompetensutveckling inom SO- Àmnena. Syftet med studien Àr att studera hur lÀrarna upplever att den nuvarande SO- undervisningen förbÀttras av samarbete och kompetensutveckling. SO- undervisningen Àr central i undersökningen eftersom det Àr den som planering av kompetensutveckling och samverkan bör utgÄ ifrÄn. För att studera detta intervjuades sju lÀrare, en frÄn vardera av en mindre kommuns mellanstadieskolor samt högstadieskola. Studiens analys gjorde med stöd frÄn teori pÄ omrÄdet; SO- didaktik, kompetensutveckling och samarbete.